Riksbanken på väg mot panikåtgärd – kopplas till specifikt beslut

2023 11 20

Riksbankens ekonomi är så usel att myndigheten hade gått i konkurs om man vore ett företag.

Den dåliga interna ekonomin beror till stor del på att Riksbankens värdepapper är i botten på grund av det höga ränteläget.

Totalt har Riksbanken gjort en förlust på nästan 60 miljarder kronor mellan 2015-2022.

Och en stor del, cirka 23 miljarder, kopplas nu enligt Dagens Nyheter till ett enskilt beslut från 2020.

Stöttades inte internt

På det penningpolitiska mötet den 25 november 2020 fattades nämligen ett beslut om att öka värdepappersköpen från 500 till 700 miljarder kronor, skriver tidningen på måndagsmorgonen.

Syftet var att få fart på inflationen, men har i efterhand kritiserats av ekonomer.

Beslutet om att utöka obligationsköpen rekommenderas inte heller från Riksbankens egna tjänstemän där och då

– Vi presenterade konsekvensanalyser där de positiva effekterna skulle bli väldigt små, säger Jesper Hansson, före detta chef för Riksbankens penningpolitiska avdelning, till DN.

Det var inte en formell avrådan, men i praktiken var det just en sådan.

Stefan Ingves var då chef över Riksbanken, men vill idag inte kommentera uppgifterna.

– Alla ska känna trygghet i att räntorna kommer vara låga och marknaderna fungera framöver, sade han 2020.

På väg mot panikåtgärd

I egenskap av att vara en centralbank är inte Riksbankens huvudmål att gå plus.

Däremot kan beroendet till riksdagen och regeringen öka om den interna ekonomin blir så dålig att staten måste gå in med pengar.

Och redan nu har nuvarande riksbankschef Erik Thedéen flaggat för att myndigheten kan behöva få in 80 miljarder från staten – en begäran som DN beskriver som en "exceptionell åtgärd".

– Förlusten och det negativa egna kapitalet beror på att räntorna steg kraftigt under 2022. Det har medfört att värdet fallit på de obligationer som Riksbanken köpte under perioden 2015-2021 för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, säkra kreditförsörjningen under coronapandemin och bidra till en god samhällsekonomisk utveckling, säger Erik Thedéen i ett pressmeddelande.

Minst 40 miljoner i eget kapital

Från och med i år gäller en ny riksbankslag som bestämmer att Riksbanken ska ha en målnivå om 60 miljarder kronor i eget kapital och en grundnivå på 40 miljarder kronor.

Efter förra året har myndigheten ett negativt eget kapital på -18 miljarder kronor.

– Per sista september 2023 skulle ett återställande till grundnivån innebära ett kapitaltillskott på närmare 80 miljarder kronor. Riksbanken behöver också en möjlighet till kompletterande intjäning, sade Erik Thedéen till Riksbankens hemsida i oktober.

Foto: Johann Hanno resp Riksbanken

Text: Redaktionen

30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen