Riksbanken ger besked om räntesänkning – så svarar storbankerna

2024 02 27

Det framhåller riksbankschef Erik Thedéen under ett besök i Norrköping. Riksbankschefen kommenterar det ekonomiska läget och aktuell penningpolitik under ett seminarium anordnat av Östsvenska Handelskammaren.

Thedéen understryker att det ekonomiska läget börjat ljusna och ger besked om en potentiell första sänkning av styrräntan. 

– Det senaste inflationsutfallet ändrar inte bilden av att inflationsdynamiken går i rätt riktning.

– Vi är på lite fastare mark och jag utesluter inte att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år. Men det förutsätter att utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma.

Riksbanken publicerar nästa beslut om styrräntan den 27 mars.  

–  Inför det beslutet kommer vi att väga samman all ny information och bedöma hur den påverkar konjunktur- och inflationsutsikterna och analysera vilken penningpolitik som är lämplig för att vi ska få en varaktigt låg och stabil inflation, säger Erik Thedéen.

Så svarar bankerna

När Riksbanken började att höja styrräntan efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 så var Sveriges storbanker snabba med att följa efter. Bolåneräntan steg i en snabb takt.

Nu hörs andra tongångar från Riksbanken. Men storbankerna avvaktar. Mycket tyder på att de inte kommer att vara lika följsamma när styrräntan sänks, rapporterar Aftonbladet.

Tidningen har frågat sex av storbankerna om hur det kommer agera när Riksbanken sänker styrräntan. Samtliga vägrar att ge ett rakt svar.

– Exakt i vilken takt vi höjer eller sänker våra räntor är tyvärr inget vi kan avisera på förhand, säger Swedbanks presschef Hannes Mård till tidningen.

Experten: Inte förvånande

Avanzas privat ekonom Felicia Schön anser inte att storbankernas ickebesked är förvånande. Hon framhåller att det är troligt att bankerna inte sänker räntan i samma takt som när de höjde.

– Till viss del säger det lite sig själv. Det är närmare till hands att öka intäkterna än att sänka dem. Det handlar inte bara om bolåneräntorna utan också om sparräntorna, säger hon till Aftonbladet.

– Många aktörer är snabba på att höja bolåneräntorna medan sparräntorna släpar efter ordentligt, fortsätter privatekonomen.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 02

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

– Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen