Riksbanken går ut med varning – nytt besked till hushållen

2023 09 21

Det meddelar Sveriges centralbank på torsdagsmorgonen.

Räntan höjs med 0,25 procentenheter – från 3,75 till 4,0 procent.

– För att inflationen ska sjunka tillbaka och stabiliseras kring målet på 2 procent inom rimlig tid har direktionen beslutat att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 4 procent, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

Vidare uppger centralbanken att prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare.

– Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare. Liksom tidigare är bedömningen att penningpolitiken behöver vara åtstramande under en längre period för att inflationen ska falla tillbaka och varaktigt stabiliseras nära målet på 2 procent.

Varnar: Inflationstrycket är för högt

Även om inflationen har sjunkit i Sverige den senaste tiden är inflationstrycket för högt, framhåller Riksbanken.

– Tjänstepriserna fortsätter att öka i snabb takt, vilket tillsammans med den omotiverat svaga kronan bidrar till att hålla inflationen uppe och ökar risken för att inflationen inte ska fortsätta sjunka och stabiliseras kring målet tillräckligt snabbt.

I linje med prognosen

Torsdagens räntebesked var väntat.

Analytiker och experter har varit relativt eniga om att Riksbanken skulle gå fram med en höjning på 25 punkter.

Flera storbanker bedömer dessutom att ytterligare en höjning med 25 punkter väntar i november.

– Riksbanken tvingas fortsätta höja räntan för att bekämpa inflationen men kronan blir ändå fortsatt svag. Handelsbankens ekonomer räknar med två ytterligare räntehöjningar, i september och november, till en styrränta på 4,25 procent, står det i Handelsbankens konjunkturrapport som publicerades i går, onsdag.

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen