Richard Jomshof vill införa förbud i Sverige – ”är väldigt farligt”

2024 01 22

Efter valet hösten 2022 utlovade Sverigedemokraterna ett “paradigmskifte” i migrationspolitiken.

– Det är ett storskaligt paradigmskifte som sker, sade huvudförhandlaren Gustav Gellerbrandt till SVT i december samma år.

Budskapet upprepades av statsminister Ulf Kristersson i april 2023.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten.

Vill förbjuda symbol i offentligheten

SD-toppen Richard Jomshof menar dock att paradigmskiftet ännu inte trätt i kraft. 

Han säger att betydligt mer hade kunnat göras – framför allt av statsministern.

Richard Jomshof öppnar bland annat inskränkningar i yttrandefriheten på samma sätt som hur hakkorset hanteras, som inte får bäras i offentligheten.

Ett sådant förbud skulle enligt SD-profilen bland annat kunna gälla halvmånen – en symbol för islam.

– För många människor, även för mig, så representerar det någonting väldigt farligt. En liknande inskränkning är definitivt en möjlig väg framåt, säger Richard Jomshof till Aftonbladet.

Måste diskuteras

Exakt hur ett symbolförbud skulle fungera i praktiken har dock inte Jomshof något svar på här och nu. Symbolen förekommer exempelvis på flaggor tillhörandes en rad muslimska länder, bland annat Turkiet som har Sveriges Natoöde i sina händer.

Richard Jomshof menar att frågan måste diskuteras innan det går att säga mer konkret hur en begränsning i yttrandefriheten skulle ta sig uttryck.

– Jag säger inte att nazism och islam är exakt samma sak. Men vi pratar ju om själva uttrycket, säger SD-politikern.

Liknande förslag

Richard Jomshof har tidigare lagt fram liknande förslag.

För två år sedan motionerade han i riksdagen om att stoppa religiösa och politiska markörer hos myndigheter, en motion som riksdagen ställde sig bakom.

– Jag ser det som en självklarhet att all myndighetsutövning – inte minst polis och militär med sitt våldsmonopol – ska vara neutral och att uniformerna därför ska vara helt fria från såväl religiösa som politiska markörer, framhöll Jomshof i sin motion.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen