Richard Jomshof mycket upprörd

2023 09 05

Justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) riktar kraftig kritik mot polisen.

Han går i dag ut på Twitter, som numera heter X, och sågar polisens agerande vid en uppmärksammad händelse nyligen.

Koranbränning

Bakgrunden är de våldsamma upplopp som skakade Malmöstadsdelen Rosengård i söndags och måndags.

Efter en koranbränning i Malmö spårade situationen ur.

Gärningsmännen gav sig bland annat på helt oskyldiga personers egendom.

– Ett flertal bilar har satts i brand, framhöll polisen på sin webbsida.

Efter händelsen höll polisen en pressträff och därefter publicerade bland annat Aftonbladet en artikel med följande rubrik: ”Polisen: Kan innebära eskalering om vi går in.”

Polisen grep ingen

I artikeln uttalade sig Malmös polisområdeschef Petra Stenkula.

I texten framgick det att trots de våldsamma kravallerna så valde polisen att inte gripa någon på plats.

Polisen menade att ingripanden kan leda till att våldsmännen blir ännu våldsammare och istället valde polisen ett annat fokus, inklusive att dokumentera och identifiera.

Under all kritik

Sverigedemokraternas Richard Jomshof är nu mycket kritisk till polisens agerande.

På sin Twittersida har hann lagt ut en bild på artikelrubriken ”Polisen: Kan innebära eskalering om vi går in.”

Inlägget har även en bild på polisområdeschefen Petra Stenkula och en bildtext där hon kommenterar upploppen i Rosengård.

– Detta är under all kritik, anser Richard Jomshof (SD).

– Polisen måste naturligtvis agera kraftfullt när situationer som denna uppstår.

– Att delta i upplopp, kasta sten och bränna bilar måste ge konsekvenser, betonar Jomshof.

Kravallpolis

SD-profilen framhåller att han vill se en helt annan hantering från polisens sida.

– In med kravallpolis, fängsla och utvisa i de fall det är möjligt.

Det skriver Richard Jomshof.

Reinfeldt och Bodström

Richard Jomshof är riksdagsledamot för SD sedan 2010 och representerar Blekinge.

Sedan 4 oktober 2022 är han ordförande i Justitieutskottet.

Samma position har tidigare innehafts av bland andra Gun Hellsvik (M) 1994–2001, Fredrik Reinfeldt (M) 2001–2002, Thomas Bodström (S) 2006–2010 och Morgan Johansson (S) 2010–2014.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen