Natoland retar gallfeber på Ryssland

2023 05 10

Ryssland håller på att smälla av efter att en Natomedlem presenterat en ny idé.

Att den ryska regimen tycks bubbla av aggression är knappast en unik företeelse.

Men den här gången är anledningen till att ilskan innanför Kremls väggar skjuter i höjden något speciell.

Det handlar om ett nytt förslag som presenteras av Nato- tillika EU-medlemmen Polen – som får Ryssland att gapa om “på gränsen till galenskap” och “en fientlig handling”, rapporterar BBC.

“Vansinnigt hat mot ryssar”

Vad Polen vill göra är att byta namn på Rysslands exklav Kaliningrad som är belägen vid Östersjökusten, mellan Polen och Litauen.

Istället för Kaliningrad borde området kallas för Królewiec, föreslår en kommitté inom den polska regeringen.

– Vi vet att Polen genom historien då och då har halkat in i detta vansinniga hat mot ryssar, svarar Kremls talesperson Dmitrij Peskov på förslaget.

Polsk översättning

Före andra världskriget gick territoriet under namnet Königsberg och var en del av före detta Ostpreussen.

Króleviwec är den polska översättningen.

Efter kriget hamnade dock regionen under sovjetisk kontroll – som döpte om platsen till Kaliningrad med inspiration från Mikhail Kalinin som ledde den bolsjevikiska revolutionen.

När Sovjetunionen kollapsade tillföll Kaliningrad istället Ryssland.

“Påtvingat” namn

Nu anser polackerna att det är lämpligt att byta namn på regionen, med anledning av Rysslands invasion av Ukraina och landets västfientliga propaganda.

Man menar att namnet Kaliningrad är “påtvingat”.

– Varje land har rätt att på sitt språk använda traditionella namn som utgör dess kulturarv, men det kan inte tvingas att använda namn som är oacceptabla på det egna språket, framhåller den polska kommittén enligt BBC.

Strategiskt viktigt

Kaliningrad är strategiskt mycket viktigt för Ryssland.

I exklaven huserar Putinregimen den ryska Östersjöflottan i hamnen Baltyisk, som är landets enda isfria hamn i Europa.

Sedan tidigare har Polen rest en tillfällig elektrisk barriär som sträcker sig över 20 mil längs gränsen till Kaliningrad.

Natolandets utrikesdepartement har meddelat att man ställer sig positiva till det nya namnförslaget på regionen i fråga.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Trendbrott för nyblivna pensionärer – får mer pengar

2025 04 01

Trenden är bruten.

Nu stiger pensionerna i Sverige.

Det visar Pensionsmyndighetens rapport ”Nyblivna pensionärers kompensationsgrader”.

Enligt rapporten ökade kompensationsgraden för nyblivna pensionärer med 7 procentenheter under 2024. Detta på grund av att riksdagen beslutat om höjningar av åldersgränser i pensionssystemet.

Åldern då man tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension höjdes från 62 till 63 år och den lägsta tillåtna åldern för rätt till garantipension från 65 till 66 år.

Tillsammans har höjningarna lett till att kompensationsgraden ökat – det vill säga pensionen jämfört med den inkomst en person hade innan han eller hon gick i pension.

–  Pensionsnivån i förhållande till slutlönen var för den allmänna pensionen i genomsnitt mellan 56 och 58 procent för en medelinkomsttagare som är född 1958 och tog ut sin pension vid 66 års ålder 2024. Det är 7 procentenheter högre än kompensationsgraden för födda 1957 som tog ut pensionen vid 65 års ålder 2022, säger Kristin Kirs som är analytiker och rapportförfattare.

Bekräftad ökning

Beräknat för samtliga pensionsåldrar var kompensationsgraden för allmän pension 50 procent 2024. En bekräftad ökning jämfört med 2022, då den landade på 46 procent.

Pensionsmyndigheten presenterar ingen data för tjänstepensionsutbetalningar under fjolåret, men under 2022 var den totala kompensationsgraden 67 procent, nästan 20 procentenheter högre än kompensationsgraden för allmän pension.

Vidare fastslår Pensionsmyndigheten att spridningen i kompensationsgraden är mycket stor mellan olika inkomsttagare. 

– Man måste komma ihåg att kompensationsgrader är ett trubbigt mått på hur goda pensionsnivåer det svenska pensionssystemet levererar. Kompensationsgraderna, och därmed hur väl systemet levererar, behöver ses i sammanhang med en persons livsinkomst och ålder vid pensionering, säger Kristin Kirs.

Så mycket ökade kompensationsgraden för nyblivna pensionärer under 2024:

Foto: L. Hetteberg resp Pensionsmyndigheten 

Text: Redaktionen


JUST NU: Finland börjar använda fruktat vapen

2025 04 01

Finland kommer att lämna det så kallade Ottawafördraget som förbjuder användning av personminor i krig.

Det meddelar statsminister Petteri Orpo i dag, tisdag. Beslutet motiveras med att Ryssland utgör ett långvarigt säkerhetshot mot Finland och hela Europa, rapporterar Yle.

– Jag vill betona att Finland och finländarna inte är i nöd. Det är tryggt i Finland. Med de här besluten försäkrar vi att Finlands försvar är i skick också under de kommande åren, säger Orpo enligt kanalen.

Samtidigt meddelar statsministern att Finland kommer höja försvarsanslagen till 3 procent av BNP senast 2029.

Östra gränsen

Personminor kan utplaceras vid Finlands östra gräns mot Ryssland, enligt flera experter.

Henrique Garbino är forskare vid Försvarshögskolan och har jobbat med minröjning i östra Ukraina.

Han förklarar att personminorna kan behövas om Ryssland attackerar Finland på bred front.

– Det hot som kanske oroar er regering är att ett stort antal soldater skulle ta sig över gränsen in på finskt territorium och att det här inte kommer att aktivera de minsystem som ni i nuläget har, eller planerar att ta i bruk vid gränsen, säger han till Yle.

Sverige kan följa efter

Militärexperten Joakim Paasikivi tror att diskussionen om personminor kommer att intensifieras i Sverige med anledning av säkerhetsläget och utvecklingen i Finland.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, har Paasikivi sagt till SvD

Omstritt vapen

Personminor, eller landminor, är i dag förbjudet att använda i över 160 länder.

Förbudet har utfärdats eftersom minornas stora spridning gör det svårt att kontrollera vad och vilka som kommer att träffas. Användning av vapnet leder oftast till mängder av civila dödsfall.

– Minan känner inte av vem det är som är i närheten utan kan detonera oavsett om det är en soldat eller ett barn som kommer i kontakt med den. Minor kan vara aktiva i decennier efter det att de har blivit utplacerade, skriver svenska FN-förbundet om det omstridda vapnet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen