Restauranger bryter mot okänd lag – informerar inte kunder

2024 05 14

Sedan 1 januari 2024 gäller nya regler för restauranger som erbjuder takeaway, det vill säga restaurangmat för avhämtning och hemkörning.

Ny lagstiftning innebär att restauranger, caféer och andra serveringsställen måste informera konsumenter om möjligheten att få sin dryck eller mat i en återanvändbar mugg eller matlåda. Aktörerna är även skyldiga att informera konsumenten om den miljöpåverkan som användning av engångsmuggar och engångsmatlådor ger upphov till. Dessutom ska de framhäva fördelarna med en minskad förbrukning av engångsprodukterna, rapporterar organisationen Håll Sverige Rent.

Lagändringen har inte fått genomslag.

Endast 8 procent av takeaway-köparna har blivit erbjudna flergångsalternativ sedan lagen infördes, enligt en undersökning som Novus tagit fram på uppdrag av Håll Sverige Rent.

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, reagerar starkt på siffrorna.

– Det är oroväckande få. I den här takten kommer vi inte att nå målet som finns för 2026. Det kommer inte heller räcka att bara ha systemen på plats utan det krävs också stora informationsinsatser för att människors beteenden ska förändras. Här behövs en kraftfull investering, säger hon.

762 miljoner ska bort

Syftet med den nya lagstiftningen är att förbrukning av engångsmuggar och engångsmatlådor ska minska. Målsättningen är att 762 miljoner muggar och matlådor ska försvinna från marknaden till år 2026.

Målet kan dock bli svårt att nå. Många känner inte till den nya lagen. I Novusundersökningen svarar över 60 procent att de aldrig hört talas om lagen eller knappt känner till någonting om den.

Däremot är många positiva till förändringen. Över hälften av svenskarna (55 procent) svarar att de är ganska eller mycket positiva till den nya lagen. Drygt 1 av 3 svarar att det är mycket sannolikt att de kommer välja flergångsalternativ i framtiden. Dessutom uppger cirka 40 procent av de som säger nej att de skulle ändra sig om flergångsalternativet var billigast.

– Det är tydligt att det behöver vara enkelt för att konsumenten ska välja flergångsalternativet och helst ska det inte heller bli några extra avgifter. Det är också viktigt att skapa en förståelse för den nya lagen om vi ska nå målet, säger Johanna Ragnartz. 

Foto: D Burton

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen