Restauranger bryter mot okänd lag – informerar inte kunder

2024 05 14

Sedan 1 januari 2024 gäller nya regler för restauranger som erbjuder takeaway, det vill säga restaurangmat för avhämtning och hemkörning.

Ny lagstiftning innebär att restauranger, caféer och andra serveringsställen måste informera konsumenter om möjligheten att få sin dryck eller mat i en återanvändbar mugg eller matlåda. Aktörerna är även skyldiga att informera konsumenten om den miljöpåverkan som användning av engångsmuggar och engångsmatlådor ger upphov till. Dessutom ska de framhäva fördelarna med en minskad förbrukning av engångsprodukterna, rapporterar organisationen Håll Sverige Rent.

Lagändringen har inte fått genomslag.

Endast 8 procent av takeaway-köparna har blivit erbjudna flergångsalternativ sedan lagen infördes, enligt en undersökning som Novus tagit fram på uppdrag av Håll Sverige Rent.

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, reagerar starkt på siffrorna.

– Det är oroväckande få. I den här takten kommer vi inte att nå målet som finns för 2026. Det kommer inte heller räcka att bara ha systemen på plats utan det krävs också stora informationsinsatser för att människors beteenden ska förändras. Här behövs en kraftfull investering, säger hon.

762 miljoner ska bort

Syftet med den nya lagstiftningen är att förbrukning av engångsmuggar och engångsmatlådor ska minska. Målsättningen är att 762 miljoner muggar och matlådor ska försvinna från marknaden till år 2026.

Målet kan dock bli svårt att nå. Många känner inte till den nya lagen. I Novusundersökningen svarar över 60 procent att de aldrig hört talas om lagen eller knappt känner till någonting om den.

Däremot är många positiva till förändringen. Över hälften av svenskarna (55 procent) svarar att de är ganska eller mycket positiva till den nya lagen. Drygt 1 av 3 svarar att det är mycket sannolikt att de kommer välja flergångsalternativ i framtiden. Dessutom uppger cirka 40 procent av de som säger nej att de skulle ändra sig om flergångsalternativet var billigast.

– Det är tydligt att det behöver vara enkelt för att konsumenten ska välja flergångsalternativet och helst ska det inte heller bli några extra avgifter. Det är också viktigt att skapa en förståelse för den nya lagen om vi ska nå målet, säger Johanna Ragnartz. 

Foto: D Burton

Text: Redaktionen


Biltema inleder bojkott

2024 11 29

I morgon, fredag, är det dags för årets stora köpfest.

Black Friday står för dörren och många butiker väljer att hoppa på reatåget.

Men en stor aktör i Sverige kommer inte att delta.

Giganten Biltema, som har 61 varuhus i Sverige, väljer att bojkotta Black Friday-festen.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger Johan Gerdevåg, marknadschef på Biltema.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Avstår ”intensiv priskonkurrens”

Enligt Gerdevåg väljer Biltema att lägga fokus på ”långsiktiga, rättvisa priser”, i stället för att delta i vad han beskriver som en intensiv priskonkurrens på Black Friday.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året.

Handeln väntas öka

Årets stora reavecka inleddes i måndag med Black Week och kulminerar under morgondagen då Black Friday går av stapeln.

Försäljningen väntas öka jämfört med föregående år.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel förutspår att försäljningen under Black Week når 9,7 miljarder kronor, vilket är en ökning från fjolårets 8,7 miljarder kronor.

– Efter flera år av lågkonjunktur är det många handelsföretag som fortfarande befinner sig i en pressad situation, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel och fortsätter:

– Givet konsumenternas prismedvetenhet tror vi också att många väntat med att göra inköp, för att kunna köpa produkter till ett rabatterat pris. Det är ytterligare en förklaring till varför vi ser en ökning jämfört med föregående år, och vi gläds åt denna positiva signal. Nu hoppas vi på ett högt tryck i såväl butik som online.

Foto: Biltema (CC)

Text: Redaktionen


Våga säg ”förbjudna ordet” – ÖB uppmanar svenska folket

2024 11 29

Sverige överbefälhavare Michael Claesson anser att allmänheten måste vänja sig vid ett ord som tidigare har väckt upprörda känslor.

Det var under konferensen Folk & försvar i Sälen som Claessons företrädare Micael Bydén fick kritik efter att ha använt ”k-ordet” på scen, det vill säga ordet krig.

– När den svenske överbefälhavaren Micael Bydén på Folk och försvar uppe i ett iskallt Sälen slår fast att svenska folket ”mentalt måste förbereda sig för krig” – då är det nog inte bara jag som hör en hemlig längtan efter att äntligen få pröva de svenska stridskrafterna, skrev bland annat den socialdemokratiska debattören Göran Greider i Dagens Nyheter.

Barn blev rädda

Barnrättsorganisationen Bris riktade också kritik.

– För barn som har lätt att känna oro eller redan är oroliga för att det ska bli krig, blev det svårt när de möttes av inlägg i sociala medier och hörde vuxna på nyheterna prata om krig. Det har varit många år nu med stora händelser som påverkat barns vardag negativt med pandemi, krig i Ukraina, ekonomisk kris, ökat våld i kriminella nätverk och kriget i Gaza, sade Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

– Många barn bär på en grundoro som blev värre av den här nyheten.

Måste våga säga ordet

Sveriges nya ÖB Michael Claesson förstår inte kritiken.

Han anser att det är Försvarsmaktens plikt att informera om risken för krig. Att våga använda och lyssna till ordet ingår i en mental upprustning av allmänheten, menar ÖB.

– Varje gång vi sätter oss på ett flygplan är det en säkerhetsgenomgång där personalen pratar om vad vi ska göra om planet störtar. Ingen blir särskilt upprörd. Jag betraktar inte omvärldsutvecklingen som en tågkrasch i slow motion, men jag gör fel i min befattning om jag inte tänker det värsta, säger han till Di och fortsätter:

– Då menar jag också att kommunicera om det. Inte för att skrämma eller för att vi ska få mer pengar, utan för att vi inte kan bortse från delar av utfallsrummet som faktiskt kan inträffa.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen