Restauranger bryter mot okänd lag – informerar inte kunder

2024 05 14

Sedan 1 januari 2024 gäller nya regler för restauranger som erbjuder takeaway, det vill säga restaurangmat för avhämtning och hemkörning.

Ny lagstiftning innebär att restauranger, caféer och andra serveringsställen måste informera konsumenter om möjligheten att få sin dryck eller mat i en återanvändbar mugg eller matlåda. Aktörerna är även skyldiga att informera konsumenten om den miljöpåverkan som användning av engångsmuggar och engångsmatlådor ger upphov till. Dessutom ska de framhäva fördelarna med en minskad förbrukning av engångsprodukterna, rapporterar organisationen Håll Sverige Rent.

Lagändringen har inte fått genomslag.

Endast 8 procent av takeaway-köparna har blivit erbjudna flergångsalternativ sedan lagen infördes, enligt en undersökning som Novus tagit fram på uppdrag av Håll Sverige Rent.

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, reagerar starkt på siffrorna.

– Det är oroväckande få. I den här takten kommer vi inte att nå målet som finns för 2026. Det kommer inte heller räcka att bara ha systemen på plats utan det krävs också stora informationsinsatser för att människors beteenden ska förändras. Här behövs en kraftfull investering, säger hon.

762 miljoner ska bort

Syftet med den nya lagstiftningen är att förbrukning av engångsmuggar och engångsmatlådor ska minska. Målsättningen är att 762 miljoner muggar och matlådor ska försvinna från marknaden till år 2026.

Målet kan dock bli svårt att nå. Många känner inte till den nya lagen. I Novusundersökningen svarar över 60 procent att de aldrig hört talas om lagen eller knappt känner till någonting om den.

Däremot är många positiva till förändringen. Över hälften av svenskarna (55 procent) svarar att de är ganska eller mycket positiva till den nya lagen. Drygt 1 av 3 svarar att det är mycket sannolikt att de kommer välja flergångsalternativ i framtiden. Dessutom uppger cirka 40 procent av de som säger nej att de skulle ändra sig om flergångsalternativet var billigast.

– Det är tydligt att det behöver vara enkelt för att konsumenten ska välja flergångsalternativet och helst ska det inte heller bli några extra avgifter. Det är också viktigt att skapa en förståelse för den nya lagen om vi ska nå målet, säger Johanna Ragnartz. 

Foto: D Burton

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen