Resenär stoppad på Arlanda

2024 01 17

Tullverket har slagit till mot en resenär på Arlanda.

Mannen, som är i 40-årsåldern, stoppades när han var på väg att lämna Sverige.

Resenären var på väg till ett land utanför Schengenområdet, när personal från Tullverket noterade en stor mängd kontanter i hans resväska.

– I hans bagage hittade vi rullar med sedlar, runt 700 000 svenska kronor. Enligt reglementet tillkallade vi polis. Vi hörde honom på plats, tog av honom pengarna.

Det säger Tullverkets pressekreterare Martin Höglund till Expressen.

Hundratusentals kronor

Mannen försökte smuggla en stor summa pengar, uppger polisen.

– På Arlanda upptäcker tullen att en man i 40-årsåldern försöker smuggla ut 700 000 kronor i kontanter ur landet när han ska resa till ett land utanför EU, framhåller polisen i sin lägesrapport.

Misstänker brott

Polisen har beslagtagit kontanterna.

Mannen misstänks för näringspenningtvätt.

– Vi jobbar aktivt mot dessa brott, säger Mats Eriksson, presstalesperson vid Stockholmspolisen, till Expressen.

Flera tillslag

Den senaste tiden har Tullverket gjort flera kontantbeslag på Arlanda.

Förra veckan greps en man på flygplatsen med 1,5 miljoner i kontanter. Veckan innan greps en man med över en halv miljon kronor i kontanter.

Stoppades med kontanter och guld

I slutet av maj försökte en man ta sig igenom säkerhetskontrollen på Arlanda med en stor mängd kontanter och guld.

Polisen kopplades in, eftersom mannen hade en anmärkningsvärt ”stor mängd pengar” på sig.

Skulder till Kronofogden

Mannens tillgångar utmättes på distans med polisens hjälp.

Det visade sig att resenären hade skulder hos Kronofogden.

– Han sa att han skulle ha pengarna till sin semesterresa, men eftersom han hade skulder hos Kronofogden utmättes pengarna. Vi tog både guldföremål, smycken och pengar, framhöll Carina Skagerlind, presstalesperson hos polisen, i en kommentar till Expressen.

Ny lagändring slår hårt mot kriminella

Sedan den 1 augusti 2022 kan Kronofogden, med hjälp av polisen, utmäta tillgångar från personer med skulder utan att själva vara på plats.

Tidigare kunde polisen endast göra det vid brottsmisstanke eller om Kronofogden var med på plats.

Lagändringen syftar till att försvåra för grovt kriminella grupperingar i Sverige.

Hittills har den varit en succé.

Det uppgav Kronofogden i somras.

I ett pressmeddelande framhöll myndigheten att man med stöd av den nya lagen utmätt tillgångar till ett värde av nästan 70 miljoner kronor.

– Det här är en stor framgång. Lagstiftningen har gett oss mycket större möjligheter att komma åt tillgångar vi annars inte hade kunnat utmäta, sa Johannes Paulsson, nationell samordnare mot brott på Kronofogden.

Foto: M. Rosenqvist

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen