Republikaner rasar – mot kampanjvideo med Julia Roberts

2024 11 01

Filmstjärnan Julia Roberts gör rösten till en ny video som nyligen släppts i samband med slutspurten inför USA-valet.

Och den har inte tagits emot väl av republikanska profiler.

Se klippet längst ned i artikeln.

Exempelvis beskriver debattören och författaren Charlie Kirk att han blir “illamående”.

– Jag tycker det är vidrigt, säger han enligt The Hill.

"Ingen kommer få veta"

Videoklippet uppmuntrar kvinnor att rösta på Kamala Harris – även om deras pojkvän eller make röstar på Donald Trump.

I klippet anspelar man också på frågan om rätten till abort, en fråga som splittrar många kvinnliga och manliga väljare i USA.

– På det enda stället i USA där kvinnor fortfarande har rätt att välja, kan du rösta hur du vill, säger Julia Roberts i videon och syftar på röstbåset där man i hemlighet kryssar för vilket parti man vill ska vinna valet.

– Och ingen kommer någonsin att få veta.

Tv-ankaret: "Som att vara otrogen"

Videon visar vidare hur kvinnan i klippet röstar på Harris.

Efteråt får hon frågan av sin man, uppenbart en Trump-supporter, om hon gjorde “rätt val”.

– Självklart älskling, svarar kvinnan med en blinkning.

Nu går flera republikaner i taket efter publiceringen.

– Om jag fick reda på att Emma skulle gå till valbåset och dra i spaken för Harris, då är det samma sak som att vara otrogen, säger Fox News-ankaret Jesse Watters och syftar på sin fru.

"Bevisar vår poäng"

Charlie Kirk kritiserar reklamen för att han påstår att den uppmuntrar kvinnor att ljuga för sina män “som jobbar häcken av sig för att försörja familjen”.

– Kamala Harris och hennes team tror att det kommer att finnas miljontals kvinnor som undergräver sina män och gör det på ett sätt som inte går att upptäcka i valet, säger han.

Organisationen bakom videon, Common Good, slår tillbaka mot reaktionerna.

– Reaktionen från vissa män som är förskräckta över att tro att deras fruar kanske inte håller med dem bevisar faktiskt vår poäng. Vi vet att MAGA-rörelsen sätter ökad press på människor, men vi känner också till amerikanernas starka vilja när de står i valbåset, säger verkställande direktören Doug Pagitt.

Se videon här

Videon har även fått stöd av den profilerade republikanen Dick Cheney, tidigare vicepresident till George W. Bush.

En mätning från Fox tidigare i veckan visar att enbart 41 procent av männen föredrar Kamala Harris, medan 55 procent av männen skulle rösta på Trump.

För kvinnorna är situationen omvänd – 54 procent väljer Harris medan blott 42 procent av kvinnorna väljer Trump.

Se den omtalade videon med Julia Roberts genom att klicka här (länk till X, tidigare Twitter).

Foto: George Biard resp Official White House Photo by Shealah Craighead resp Lawrence Jackson

Text: Redaktionen

Bilköpare varnas – köp inte den här bilen

2024 11 30

Bilister varnas för att köpa bilar av en viss sort.

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen

Sverige riskerar smäll på 1 700 miljarder kronor

2024 11 30

Arlandas svaga utveckling har kostat Sverige uppemot 300 miljarder kronor.

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen