Rekordusel utveckling – nattsvart läge enligt svenska folket

2023 03 28

Det konstateras i den årliga mätningen från SOM-institutet, en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet.

– Utvecklingen i Sverige har under de senaste tio åren aldrig bedömts gå så mycket åt fel håll som nu, framhåller organisationen på Twitter och tillägger:

– En rekordpessimism.

67 mot 13 procent

– Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll eller fel håll?

Så lät frågan som de tillfrågade deltagarna, som i undersökningen representerar svenska folket, fick svara på.

Hela 67 procent av respondenterna anser att utvecklingen går åt fel håll.

Enbart 13 procent anser det motsatta – att Sverige rör sig i rätt riktning.

Institutet framhåller också att partierna som förlorade valet har en stor ökning i andelen som anser att utvecklingen går åt fel håll, vilket beskrivs som ett väntat resultat.

– Oväntat är att även flera av partierna som vann valet blir mer negativt inställda, twittrar SOM-institutet.

Fler dystra rekord

SOM-institutet har även undersökt hur svenskarna bedömer sin egen personliga ekonomi.

Även här är läsningen är mycket dyster sådan.

– Ökningen av andelen som anser att den personliga ekonomin har försämrats har aldrig varit så stor från ett år till ett annat, meddelar organisationen.

Av de tillfrågade bedömer 34 procent att den har försämrats. Motsvarande siffra förra året låg på 15 procent.

Enbart 19 procent har angett att den egna ekonomin förbättrats.

Undersökt en rad frågor

Organisationen har även undersökt en rad andra frågor som bland annat visar följande resultat i korthet:

- En tydlig majoritet anser att nyhetsrapportering handlar för mycket om “det politiska spelet” och för lite om “politiska sakfrågor”.

- En kraftig uppgång i andelen som är för det svenska EU-medlemskapet (rekordnivå på 68 procent).

- Andelen som “varken är höger eller vänster” i politiken var 2022 på den lägsta nivån sedan SOM-institutet påbörjade mätningarna 1986.

- Andelen som anser att “miljö” eller “klimat” är det “viktigaste samhällsproblemet “minskar något medan andelen som anger “energi” stiger mer än någonsin.

- Fortsatt högt förtroende för SVT och TV4.

- Begränsat stöd för att smalna av public service.

Du kan läsa hela rapporten från SOM-institutet via deras hemsida genom att klicka här, eller deras utdrag som publicerats i korthet på Twitter genom att klicka här.

Foto: C. Erfurt

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen