Rekordstort missnöje bland Sveriges bilister

2024 04 01

Svenska bilister uppvisar ett rekordstort missnöje.

Under början av 2024 har det inkommit rekordmånga anmälningar till Trafikverket.

Det rör sig om anmälningar från personer som har fått sina bilar skadade på grund av dåliga vägar.

Från början av året fram till den 4 mars har det inkommit 817 anmälningar, rapporterar P4 Skaraborg.

Det är ungefär lika många som för hela 2023 och hela 2022, uppger radiokanalen.

– Det är ett besvärligt läge, och i år har det varit extra mycket, verkligen, säger Felicia Danielsson, presskommunikatör på Trafikverket, till kanalen.

Vädret påverkar

Enligt Trafikverket beror problemet på snabba väderväxlingar.

Till exempel att det har kommit mycket nederbörd och snabbt växlat mellan plus och minus.

– Det här vattnet har frusit till is, expanderat och satt tryck på asfalten, och sedan så smälter den här isen. Då blir det ett hålrum under, och asfalten är då också lite försvagad, sedan kör man bilar på det här och då rasar det ner, förklarar Danielsson.

Upprop för bättre vägar

De svenska vägarnas skick har dock varit en väldigt omdebatterad fråga på senare tid.

I december 2023 startade Transportföretagen ett upprop i form av en namninsamling för att råda bot på landets dåliga vägskick, rapporterade SVT Dalarna.

– Vi vill samla den breda allmänheten för att uppmärksamma politikerna på att vägarna behöver förbättras, sade Mattias Holmqvist, pressansvarig på Transportföretagen, till kanalen.

Nato ställer nya krav

I Transportföretagens årliga analys över tillståndet på landets statliga vägar, som presenterades den 24 mars, framhölls att den så kallade underhållsskulden på det svenska vägnätet har ökat mellan 2022 och 2023.

11 procent av de statliga vägarna var i mycket dåligt skick 2023, enligt analysen.

De framhåller också att Natomedlemskapet ställer nya krav på att vi ska underhålla våra vägar.

– Sveriges Natomedlemskap har gett ytterligare ett argument till varför vi behöver satsa mer på underhållet. Vår analys visar att vårt svenska vägnät, som är byggt av generationer före oss, inte lever upp till de krav som Natomedlemskapet ställer på oss, framhåller Marcus Dahlsten, VD på Transportföretagen.

Foto: Miguel Teirlinck

Text: Redaktionen

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen