Rekordstort metanmoln sveper in över Sverige

2022 09 30

Efter gasläckorna på Nord Stream 1 och 2 har ett gigantiskt metangasmoln dragit in över Sverige och Norge.

Forskare från norska luftforskningsinstitutet (Nilu) har chockats av utvecklingen.

De har genomfört en simulering som visar transport och distribution av metangasmolnet från utsläppen. Resultatet antyder en dramatisk ökning av metan i atmosfären.

– Vi har aldrig tidigare sett något liknande vid något av våra observatorier, säger seniorforskaren Cathrine Lund Myhre, i ett pressmeddelande.

80 000 ton

Enligt den norska Statistiska centralbyrån (SSB) är det norska nationella årliga metanutsläppet från olje- och gasindustrin 17 000 ton. Volymen av metangasutsläppet till följd av gasläckorna är långt över fyra gånger så stor.

– Med många försiktiga reservationer om det faktiska trycket i rören och utsläppshastigheten beräknade vi först att minst 40 000 ton metan kan ha släppts ut i havet och atmosfären, säger forskaren Stephen Matthew Platt.

Han tillägger:

 – Vi har nu gjort nya beräkningar, och uppskattar att minst 80 000 ton metan har släppts ut från Nord Stream-rören.

Klimatvänligare källa

Metan anses vara en klimatvänlig energikälla jämfört med till exempel kol.

– Men med sådana läckor minskar nyttan. Den här incidenten understryker ytterligare behovet av att byta till förnybara energikällor och förhindra liknande risker i framtiden, säger Cathrine Lund Myhre.

Det enorma metanmolnet sprider sig just nu över södra Skandinavien. Enligt forskarnas simulering förväntas molnet röra sig vidare norrut de kommande dagarna.

Det stora utsläppet utgör ingen särskild hälsorisk för människor och djur, men har en stor påverkan på växthuseffekten.  

Fakta metan

  • Metan är en av de viktigaste växthusgaserna och är efter koldioxid den gas med störst påverkan på växthuseffekten.
  • Metan står för 20% av växthuseffekten om vattenånga ej tas med.
  • Dock räknas metan inte till de långlivade växthusgaserna då den har en livslängd i atmosfären på omkring 8-10 år. Därför räknas metan, tillsammans med sotpartiklar och marknära ozon, som kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (SLCP).
  • Källa: SMHI

Arkivfoto: C. LeBoutillier

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen