SVERIGE: Bensinpriset rusar

2023 08 25

Bensinpriset stiger.

Enligt nya siffror från Circle K har bensinen ökat med 35 öre litern.

Rekordhögt pris för 2023

Det innebär att en liter bensin kostar 21,74 kronor. Den högsta noteringen under 2023.

Prisuppgången för 98-oktanig bensin är lika stor. En liter 98-oktanig bensin kostar på fredagen 22,69 kronor.

Dieselpriset ökar med 10 öre till 24,76 kronor per liter.

Sänker reduktionsplikten

Vid årsskiftet sänks reduktionsplikten i Sverige. Det har regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om.

Inblandningen av biodrivmedel i både bensin och diesel kommer att sänkas till sex procent.

– Det utgör en sänkning med 34 procentenheter för diesel respektive 6,5 procentenheter för bensin, jämfört med om reduktionsplikten behållits på beslutad nivå för 2024, uppger Tidöpartierna i DN.

Enligt regeringen och SD:s beräkningar kan sänkningen innebära att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024. För 2025 och 2024 kan dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre, uppger Tidöpartierna.

”Går för långt”

I dag, fredag, är sista dagen för remissinstanserna att ge sin syn på regeringens och SD:s förslag.

Än så länge har ungefär en tredjedel svarat. Nästan alla är kritiska, rapporterar SR Ekot.

Branschorganisationen Drivkraft Sverige är en av kritikerna.

– Att kraftigt sänka reduktionsplikten under åren 2024-2026 och därefter slopa de redan fastslagna nivåerna för 2027-2030 skapar stor oreda och osäkerhet för drivmedelsbranschen och hela näringslivet i stort. Det leder till en ökad risk för redan gjorda och planerade investeringar. Förslaget beaktar inte drivmedelsbranschens behov av långsiktighet och det industripolitiska perspektivet saknas hel, säger Anders Norén, hållbarhetschef på Drivkraft Sverige, i ett uttalande.

Ökar klimatutsläppet

Branschorganisationen varnar även för att den kraftiga sänkningen av reduktionsplikten kommer att leda till att Sveriges klimatutsläpp ökar.

– Att genomföra den föreslagna sänkningen av reduktionsnivåerna för bensin respektive diesel till sex procent skulle innebära att vi backar inblandningsnivåerna för diesel med ca tio år samtidigt som Sveriges klimatutsläpp kommer att öka med ca 4-5 miljoner ton koldioxid från och med 2024, framhåller Anders Norén.

Nytt förslag

På fredagen meddelar Drivkraft Sverige att man avstryker regeringens och SD:s förslag.

Istället föreslår organisationen att reduktionsplikten för bensin bibehålles på 7,8 procent men att reduktionsplikten för diesel sänks under 2024 från 30,5 procent till 19,3 procent för att därefter höjas successivt.

Ett sådant förslag skulle innebära en återgång till de reduktionsnivåer för diesel som Sverige hade när reduktionsplikten infördes 1 juli 2018.

Även Transportföretagen motsätter sig förslaget, rapporterar Ekot.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

JUST NU: “Käftsmäll” för regeringen i ny mätning

2025 11 19

Nästa riksdagsval närmar sig med stormsteg.

Blott tio månader återstår till valet i september och partierna har nu börjat mobilisera inför valrörelsen.

Sedan tidigare har Liberalerna haft det tufft i opinionen och förra veckan noterades partiet för ett historiskt lågt stöd på 2,2 procent i SVT/Verians mätning.

Nu har även Kristdemokraterna trillat ned under fyraprocentsspärren med 3,7 procent i en rykande färsk opinionsmätning från Novus.

– Det finns så klart en stark symbolik i att ligga under fyraprocentsspärren med mindre än ett år kvar till valet, framhåller Torbjörn Sjöström, vd på Novus, i en kommentar.

Två förklaringar

Att två regeringspartier fallit under 4 procent beskrivs i en sammanställning av TV4 Nyheterna som en “käftsmäll” för regeringen och “en spark på Tidöpartiernas smalben”.

Torbjörn Sjöström ser två förklaringar till Liberalernas rekordlåga siffra: ett kraftigt tapp i sina främsta politiska frågor och en partiledare med lågt förtroende.

– Ett tydligt exempel på att lågt förtroende för partiledaren leder till lågt väljarstöd. L och Mohamsson måste verkligen arbeta med att bygga förtroende för henne. Förtroende byggs inte på spetsiga utspel, utan bredare arbete än så. Man måste visa vad man står för och att man kan lita på att den personen har en vilja till något större, menar opinionschefen.

"Kan inte räkna med stödröster"

Enligt Torbjörn Sjöström aktualiserar dagens utfall i opinionen frågan om stödröster. Att stödrösta på ett annat parti än sitt eget är dock beroende av regeringskonstellationen, framhäver Novus vd.

– Jag ser det inte som troligt att stödpartierna kan räkna med stödröster som det ser ut idag. Främst då SD är större än M. Sympatiserar man med ett M som säger att de vill regera med SD, är det som M sympatisör viktigt att M blir så stora som möjligt. Vem vågar då offra en röst på L eller KD?

I mätningen tappar även Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna något.

Moderaterna går starkast framåt med en ökning på 1,4 procentenheter.

Hela mätningen

Nedan ser du mätningen i sin helhet. I den högra stapeln anges förändringen jämfört med SVT/Verian tidigare mätning

Vänsterpartiet 6,3 -0,6

Socialdemokraterna 34,3 -0,6

Miljöpartiet 5,4 +1,0

Centerpartiet 5,1 -0,3

Liberalerna 2,2 0

Moderaterna 19,4 +1,4

Kristdemokraterna 3,7 -0,3

Sverigedemokraterna 21,0 -1,6

S+V+MP+C 51,1 -0,5

M+KD+SD+L 46,3* -0,5

*L och KD utanför riksdagen i denna mätning.

Källa: Novus

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

USA med ny fredsplan – har fått Ryssland att vända

2025 11 19

USA och Ryssland har i hemlighet inlett nya samtal med Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina.

Planen ska bestå av 28 punkter och har inspirerats av president Donald Trumps framgångar från avtalet om vapenvila i Gaza, uppger Axios natten till onsdagen.

Det är Trumps särskilda sändebud Steve Witkoff som leder arbetet. Den senaste tiden har utförliga diskussioner förts med det ryska sändebudet Krill Dmitriev, uppger en amerikansk tjänsteman för tidningen.

Den senare av dem bekräftar att samtalen pågår.

Och enligt Krill Dmitriev råder rysk optimism. Så pass mycket att Ryssland har svängt i sin inställning, menar sändebudet.

– Dmitriev uttryckte optimism om avtalets chanser att lyckas eftersom vi, till skillnad från tidigare försök, "känner att den ryska ståndpunkten verkligen hörs", rapporterar Axios.

Ställt maximala krav

Ryssland har återkommande ställt maximala krav på Ukraina i tidigare fredsförhandlingar, skriver Kyiv Independent.

Bland annat har kraven handlat om att Ukraina aldrig får gå med i Nato, att landet ska demilitariseras och att olagligt ryskockuperat territorium ska erkännas internationellt som delar av Ryssland.

Det är oklart om några av dessa ultimatum ingår i den nya plan som nu håller på att utformas.

Kreml: utgår från "överenskommelse

Utöver fred i Ukraina uppges samtalen behandla säkerhetsgarantier, Europas säkerhet och den amerikansk-ryska relationen i framtiden.

Vita huset har hittills inte kommenterat uppgifterna.

Enligt Dmitriev utgår planen dock från de principer som Ryssland menar att Trump och Vladimir Putin enades om i Alaska i augusti. Kreml har tidigare hävdat att det finns ett avtal mellan de två länderna, som ingen oberoende källa eller Vita huset dock har bekräftat.

– Det är faktiskt ett mycket bredare ramverk som i grund och botten säger: “Hur kan vi äntligen skapa varaktig säkerhet i Europa, inte bara i Ukraina”, säger Krill Dmitriev till Axios.

LÄS MER: ATACMS-missiler har slagit ner i Ryssland

Europa informerat

Amerikanska tjänstemän har uppgett för Axios att Vita huset har börjat informera Europa om den nya planen. Även Ukraina ska ha blivit underrättat.

– Vi vet att amerikanerna arbetar på något, säger en ukrainsk tjänsteman till tidningen.

Steve Witkoff skulle ha träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Turkiet idag. Det mötet ska ha blivit inställt, enligt uppgifter.

LÄS MER: Brutal anklagelse mot ryska folket – värre än Nazityskland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Russia Office

Text: Redaktionen