SVERIGE: Bensinpriset rusar

2023 08 25

Bensinpriset stiger.

Enligt nya siffror från Circle K har bensinen ökat med 35 öre litern.

Rekordhögt pris för 2023

Det innebär att en liter bensin kostar 21,74 kronor. Den högsta noteringen under 2023.

Prisuppgången för 98-oktanig bensin är lika stor. En liter 98-oktanig bensin kostar på fredagen 22,69 kronor.

Dieselpriset ökar med 10 öre till 24,76 kronor per liter.

Sänker reduktionsplikten

Vid årsskiftet sänks reduktionsplikten i Sverige. Det har regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om.

Inblandningen av biodrivmedel i både bensin och diesel kommer att sänkas till sex procent.

– Det utgör en sänkning med 34 procentenheter för diesel respektive 6,5 procentenheter för bensin, jämfört med om reduktionsplikten behållits på beslutad nivå för 2024, uppger Tidöpartierna i DN.

Enligt regeringen och SD:s beräkningar kan sänkningen innebära att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024. För 2025 och 2024 kan dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre, uppger Tidöpartierna.

”Går för långt”

I dag, fredag, är sista dagen för remissinstanserna att ge sin syn på regeringens och SD:s förslag.

Än så länge har ungefär en tredjedel svarat. Nästan alla är kritiska, rapporterar SR Ekot.

Branschorganisationen Drivkraft Sverige är en av kritikerna.

– Att kraftigt sänka reduktionsplikten under åren 2024-2026 och därefter slopa de redan fastslagna nivåerna för 2027-2030 skapar stor oreda och osäkerhet för drivmedelsbranschen och hela näringslivet i stort. Det leder till en ökad risk för redan gjorda och planerade investeringar. Förslaget beaktar inte drivmedelsbranschens behov av långsiktighet och det industripolitiska perspektivet saknas hel, säger Anders Norén, hållbarhetschef på Drivkraft Sverige, i ett uttalande.

Ökar klimatutsläppet

Branschorganisationen varnar även för att den kraftiga sänkningen av reduktionsplikten kommer att leda till att Sveriges klimatutsläpp ökar.

– Att genomföra den föreslagna sänkningen av reduktionsnivåerna för bensin respektive diesel till sex procent skulle innebära att vi backar inblandningsnivåerna för diesel med ca tio år samtidigt som Sveriges klimatutsläpp kommer att öka med ca 4-5 miljoner ton koldioxid från och med 2024, framhåller Anders Norén.

Nytt förslag

På fredagen meddelar Drivkraft Sverige att man avstryker regeringens och SD:s förslag.

Istället föreslår organisationen att reduktionsplikten för bensin bibehålles på 7,8 procent men att reduktionsplikten för diesel sänks under 2024 från 30,5 procent till 19,3 procent för att därefter höjas successivt.

Ett sådant förslag skulle innebära en återgång till de reduktionsnivåer för diesel som Sverige hade när reduktionsplikten infördes 1 juli 2018.

Även Transportföretagen motsätter sig förslaget, rapporterar Ekot.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen