Rekord i svensk ishockey – längsta matchen någonsin

2025 03 02

Dagens match mellan Leksand och Färjestad drog ut på tiden.

På söndagen har en avgörande kvalmatch spelats där vinnarlaget skulle ta sig till SDHL - den högsta serien inom ishockey för damer.

Färjestad vann matchen mot Leksand med två mål mot ett - och Färjestad är därmed klara för SDHL nästa säsong.

Samtidigt slogs rekord i svensk ishockey - då kvällens match blev den längsta någonsin.

Det rapporterar SVT.

Längst någonsin

I Play off-spelet till Elitserien år 2002 spelade Troja/Ljungby och Bofors en match som varade i drygt 140 minuter.

Fram till ikväll var det den match som spelats allra längst.

Nu har dock rekordet slagits - efter att Färjestad och Leksand lirat hockey i hela 156 minuter och 19 sekunder.

“Så kul”

Matchen pågick mellan 14 och 19.38 på söndagen och allra gladast blev nog Färjestads Wilma Johansson som gjorde vinnarmålet.

– Så jävla kul och välförtjänt. På tiden att Färjestad är i högsta ligan, säger Johansson till VF.

Satsar på damerna

Svenska ishockeyförbundet har meddelat att man storsatsar på damhockeyn de kommande åren.

– Syftet med vår gemensamma satsning på dam- och flickishockeyn med sikte på 2030 är att få antalet spelare att öka så att vi inom svensk ishockey kan erbjuda bra utvecklingsmiljöer utifrån målgruppens behov, oavsett var i landet du växer upp, framhåller förbundet.

– Hela vägen från de första skären i Tre Kronors Hockeyskola till en karriär i våra ligor och framgång i Damkronorna.

“Rejäl genomlysning”

Svenska ishockeyförbundet meddelar att det bland annat handlar om tränare, domare och förtroendevalda.

– Detta tror vi bäst görs genom att stärka de kvinnor som idag har eller vill ha ledaruppdrag inom svensk ishockey men också att göra en rejäl genomlysning av de normer som präglar ishockeyn idag, för att synliggöra de hinder som står i vägen för kvinnor idag, fortsätter förbundet.

– Den effekt vi strävar efter att det ska vara en 40–60 fördelning mellan kön i våra styrelser på alla nivåer (IF, SDF och SF) och att andelen kvinnor i tränar- och domarrollen ökar.

Foto: M. Fournier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen