Rejäl löneökning för svenska folket

2025 06 17

Medianlönen ökar ordentligt i Sverige.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten, SCB. 

Under 2024 steg medianlönen till 37 100 kronor – en ökning med 4,2 procent jämfört med föregående år.

Uppgången är betydligt högre än industriavtalets märke på 3,3 procent, som fungerar som norm eller riktmärke för övriga branscher på arbetsmarknaden.

Konsumtionen ökar inte

Trots att lönerna ökar fortsätter hushållens att hålla i plånboken.

– Trots ökade reallöner och höjda tullar kan man varken se någon tydlig upp- eller nedgång i konsumtionen under 2025, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

– De senaste fyra veckorna fram till den 8 juni minskade konsumtionen med 0,3 procent jämfört med de fyra veckorna som föregick dessa.

Kritik mot regeringen

Höjningen av medianlönen innebär också att regeringens lönegolv för arbetskraftsinvandring ökar. Den nya siffran innebär att försörjningskravet höjs från 28 480 kronor i månaden till 29 680 kronor.

Regeringen planerar dock att höja lönegolvet från 80 till 100 procent av medianlönen i Sverige, vilket skulle innebära att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare ökar till 37 100 kronor i månaden.

Helt orimligt, enligt arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

– Det här är orimlig konsekvens av en ogenomtänkt reformering av systemet kring arbetskraftsinvandring. Nästan varenda bransch i Sverige letar febrilt efter medarbetare med rätt kompetens, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, till Tidningen Näringslivet.

”Långt över de kollektivavtalade nivåerna”

Joakim Wirén, chefsekonom för arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare, delar kritiken.

– Regeringen vill gå in i lönebildningen genom att kräva minimilöner i nivå med medianlönen för att ta in arbetskraft utanför EU, och dagens siffror från SCB visar på att detta medför kostnader långt över de kollektivavtalade nivåerna. Kostnader som dessutom ökar för varje år, säger han.

Svarar på kritiken

Regeringen och SD har framhållit att syftet med höjningen av lönegolvet är att personer som redan är i Sverige ska kunna ta de jobb som finns.

– Det finns ingen anledning för Sverige att ha omfattande arbetskraftsinvandring till yrken som saknar särskilda kvalifikationer. Sverige är ett av de länder med högst arbetslöshet inom EU. Utgångspunkten bör således vara att svenska jobb i första hand ska gå till de som bor i Sverige, sade Magnus Persson (SD), arbetsmarknadsutskottets ordförande, när den nya nivån presenterades.

Foto: M. Björk

Text. Reda

Klagomål väller in mot SVT – alla upprörda över samma sak

2025 06 17

Granskningsnämnden riktar kritik mot SVT – nu ifrågasätts kvaliteten på undertexterna i direktsändningarna.

Granskningsnämnden har i sin årliga utvärdering av public service-bolagen konstaterat att kvaliteten på SVT:s AI-genererade undertexter under förra året var otillräcklig.

Flera klagomål har inkommit, och nämnden anser nu därför att de tekniska bristerna har lett till en försämrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

– Nämnden anser att SVT endast delvis har uppfyllt kravet på att samtliga tillgänglighetstjänster ska hålla hög kvalitet och användbarhet. Det står klart att det har förekommit betydande kvalitetsbrister i textningen av direktsända program, framhåller de.

Undertexter under utveckling

I två år har SVT delvis förlitat sig på AI för att texta sina direktsända program. Trots kritiken menar SVT att tekniken fortfarande utvecklas, och att vinsterna hittills varit tillräckligt betydande för att fortsätta använda AI i skarpt läge.

– I flera fall där AI-textning använts har SVT tills vidare bibehållit möjligheten att övergå till manuell textning, vilket är en av flera åtgärder för att bibehålla en tillräckligt god kvalitet i direkttextningen under introduceringen av AI-textning, skriver Granskningsnämnden i sin rapport. 

Lagbrott enligt Mediemyndigheten

Enligt Radio- och tv-lagen ska medietjänster vara utformade för att vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, exempelvis genom korrekt textning.

Mediemyndigheten bedömer därför att SVT:s AI-textning kan ha varit så bristfällig att det utgör ett lagbrott, vilket innebär att SVT inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt lagstiftningen.

SVT:s svar på kritiken

SVT:s teknikdirektör Adde Granberg har kommenterat kritiken via mejl till Kulturnyheterna och betonar att bolaget tar frågan på allvar. Han uppger att arbetet med att förbättra AI-tekniken är på agendan och att SVT kontinuerligt arbetar med att höja kvaliteten på undertexterna.

LÄS MER: Har precis kommit till SVT Play – direkt en av de mest populära serierna

Foto: Clement M

Text: Redaktionen

Nu gäller dubbel böter – om du gör det här framför fartkameran

2025 06 17

En ny dom i tingsrätten kan öppna för fler böter för folk som åker fast i fartkameran.

I oktober förra året fastnade en 55-årig man på bild när han körde 86 kilometer i timmen på en 70-sträcka på E45.

Nu i dagarna kom domen. Mannen döms, mot sitt nekande, att betala 3 150 kronor i böter. 

Men den utpekade föraren döms samtidigt för ett annat brott. På bilderna syns nämligen hur 55-åringen samtidigt håller en mobiltelefon i handen, rapporterar Östersunds-Posten.

Beskrivs som ny företeelse

Beskedet från tingsrätten får nu stor uppmärksamhet på nätet.

Flera bilmagasin och motorbloggar beskriver domen som ett besked som banar väg för nya övervakningsmetoder i Sverige.

Att kunna åka fast för rattsurf i fartkamerorna framstår med andra ord som en ny företeelse, som därmed även leder till dubbel böter – en för att ha överskridit hastigheten och en för att ha haft telefonen i handen.

I flera andra länder finns redan särskilda kameror för att komma åt folk som sitter med mobilen bakom ratten, men ännu inga i Sverige.

Har hänt förr

Domen i dagarna är dock inte den första av samma slag.

Redan 2019 dömdes en man i 40-årsåldern efter att fastnat på fartkamerans bild med mobilen i handen, enligt SVT.

Även den incidenten ägde rum på E45.

Enligt mannen, som nekar till brott, hade han tagit upp telefonen för att se om bankkortet fanns i mobilskalet när bilden togs. Det blev 2 250 kronor i böter för bilföraren.

LÄS MER: Trafikpolis avslöjar: då vet vi om du använder mobilen bakom ratten

Detta gäller

Sedan 2018 finns en lag som uttryckligen förbjuder mobilanvändande under körning.

Det är just faktorn att hålla mobilen i handen som utgör faran. Att använda en telefon som sitter fastmonterad, förutsatt att det inte påverkar framförandet av fordonet, är däremot tillåtet.

Och om mobilen ligger på sätet och det ringer kan det vara okej att svara. 

– Det är hårklyverier egentligen, om man har den på sätet och trycker på knappen. Det är inga svåra grejer egentligen – är den handhållen är det förbjudet, har trafikpolisen Bengt-Erik Lind tidigare förklarat för Kristianstadsbladet.

LÄS MER: “Superkamera” ska fånga bilister – som sitter med mobilen

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen