Region slår larm – första nivån för krisläge

2023 11 13

Region Gävleborg tampas med en kraftig ökad smittspridning av covid-19.

Nu väljer regionen att införa det första av tre så kallade beredskapslägen inom hälso- och sjukvården.

Hela regionen

På måndagen meddelar Region Gävleborg att hela regionen går upp i stabsläge.

Anledningen är ett högt inflöde av patienter och hög beläggning på slutenvården på länets sjukhus.

Särskild sjukvårdsledning

– Antalet patienter med covidsymtom har under en tid ökat och beläggningen på slutenvården har successivt ökat på samtliga sjukhus i länet, uppger regionen i ett uttalande.

En ”särskild sjukvårdsledning” har fått i uppdrag att samordna arbetet mellan verksamheter, säkerställa patientsäkerhet och informera om det rådande läget.

Höjer beredskapen

Beslutet fattades klockan 10 på måndagsmorgonen, några timmar efter att Gävle sjukhus meddelat samma beslut.

Sent på söndagskvällen uppgav sjukhuset att man höjer beredskapen och går upp i stabsläge.

Första av tre krisnivåer

I Region Gävleborg finns det tre så kallade beredskapslägen inom hälso- och sjukvården:

- Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.

- Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa funktioner.

- Katastrofläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.

Källa: Region Gävleborg

Covid-19 ökar

Smittspridningen av covid-19 fortsätter att öka i Sverige.

Under vecka 43 ökade antalet bekräftade fall med 55 procent jämfört med föregående vecka, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

– Vecka 43 var antalet fall högre än medelvärdet för de föregående tre veckorna, nationellt och i alla regioner utom Blekinge, Norrbotten och Västernorrland där inga statistiskt säkerställda förändringar skedde, framhåller myndigheten.

Hittills har nio nya patienter med bekräftad covid-19 behövt intensivvård under vecka 43. En ökning jämfört med de tre föregående veckorna (vecka 40–42). Då behövde i genomsnitt sju nya covidpatienter intensivvård varje vecka.

– Det rapporterade antalet nya intensivvårdade patienter för de två senaste veckorna bedöms bli något högre på grund av fördröjning i rapporteringen, särskilt vad gäller den senaste veckan, skriver Folkhälsomyndigheten

Foto: Region Uppsala

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 29

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat väljarna att priserna på bensin och diesel ska pressas ner.

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026 beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen

Krisbesked från Coop – ”vi beklagar”

2023 11 28

Coop tvingas vidta extraordinära åtgärder för att lösa en svår ekonomisk situation.

Matbutiken drar ned på kostnader värda 300 miljoner kronor.

Förändringen är en del av en stor omställning av organisationen som företaget menar ska “öka konkurrenskraften och ge bättre priser och erbjudanden", skriver Coop i ett pressmeddelande.

Men de potentiella prissänkningar kommer till ett annat stort pris.

100 personer får sparken för att Coop ska kunna driva igenom den nya organisationen.

– Coops uppdrag är att skapa ekonomisk nytta för våra drygt 3,9 miljoner medlemmar, säger Marie Nygren, vd på Coop Sverige, i företagets pressutskick.

"Kraftiga kostnadsökningar"

Marie Nygren pekar på omvärldsförändringarna de senaste åren, som framför allt eskalerat efter Rysslands invasion av Ukraina, och som orsakat kraftiga konsekvenser på ekonomin även här i Sverige.

– De senaste årens kraftiga kostnadsökningar för bland annat inköp av varor, energi, transporter och höjda hyror gör att vi måste anpassa organisationen för att ge förutsättningar för ett lönsamt Coop i Sverige, säger Marie Nygren.

– Ett starkt Coop kan ta matchen med konkurrenterna och skapa både medlemsnytta och bidra till ökad hållbarhet.

"Beklagar" uppsägningarna

Att 100 personer måste lämna sitt jobb är ett nödvändigt ont.

Enligt Marie Nygren är beskedet Coop ger “beklagligt”.

– Vi kommer att göra vad vi kan för att hjälpa dem vidare i sina yrkesliv, lovar Coop-vd.n.

Den nya organisationen börjar gälla från och med 1 januari 2024.

Företaget kommer då också att inleda driften av en ny, helautomatiserad varuterminal i Eskilstuna – vilket beskrivs som den största investeringen för Coop i modern tid.

– Det är en framtidssatsning som under många decennier ska leverera en kostnadseffektiv och driftsäker logistik och varuhantering för hela Coop i Sverige. Varuterminalen är en av förutsättningarna för att klara konkurrensen och samtidigt bidra till ökad hållbarhet, säger Marie Nygren.

Tvingats stänga butiker

Så sent som för en månad sedan tvingades Coop stänga fem butiker i Sverige.

Affärerna har länge haft ekonomisk uppförsbacke.

– I detta fall har berörda butiker, trots ett flertal insatser, fortsatt att gå med förlust. Och vi ser inte att utvecklingen går att vända inom överskådlig tid, sade Meta Persdotter, vd för Coop Butiker och Stormarknader, vid tillfället.

Foto: Coop

Text: Redaktionen