Regeringens nya besked – vänder sig till barnfamiljer

2023 04 05

Regeringen inför fritidskort för barn och unga.

Idag meddelar regeringen att ett fritidskort för unga kommer införas nästa år. Fritidskortet är laddat med pengar som kan användas för olika aktiviteter.  

– Nu går startskottet för regeringens omfattande satsning på en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Fritidskortet kommer att ge fler barn och unga möjligheten att i gemenskap med andra få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) i ett pressmeddelande.

En viktig del av barnens utveckling  

Den nya satsningen är en del av överenskommelsen i Tidöavtalet.  

Fritidskortet är för barn och unga mellan 8 och 16 år. Det ska kunna användas för fritidsaktiviteter inom kultur, friluftsliv, civilsamhället och idrott.  

– Att främja och säkra alla barn och ungas möjligheter till kreativt skapande är en viktig del i folkhälsoarbetet. Kulturen har en unik förmåga att ge nya perspektiv, att öppna nya dörrar och att stärka barns och ungas drömmar och utveckling. Därför är fritidskortet en framtidsinvestering och ett viktigt verktyg för att tillgängliggöra kulturen för fler, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).  

Högre belopp till barn i socioekonomiskt utsatta hushåll 

Exakt vilket belopp är ännu inte bestämt, däremot ska barn i socioekonomiskt utsatta hushåll tilldelas ett högre belopp.

Barn och unga med funktionsnedsättning eller som är i behov av särskild stöttning ska tilldelas ett belopp som kan användas i samma utsträckning som för andra barn och unga.  

“Lägger grunden för en mer jämlik hälsa” 

Enligt Jakob Forssmed ska den nya satsningen med fritidskortet bidra till en meningsfull fritid för barn och unga.  

– Det här blir en viktig reform för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och lägga grunden för en mer jämlik hälsa, säger ministern.  

Inte för alla verksamheter 

Kriterier kommer tas fram för vilka verksamheter som fritidskortet kan användas till.

Det ska vara organisationer som bedriver en långsiktig och seriös verksamhet, eftersom satsningen ska främja trygghet och gemenskap i vardagen.  

Kommer kosta 731 miljoner kronor  

Regeringen har gett fem myndigheter i uppdrag att undersöka hur systemet ska utformas. 

Den myndighet som bär huvudansvaret för förberedandet av fritidskortet är E-hälsomyndigheten.

Den nya satsningen ska genomföras under nästa år.  

Införandet av fritidskort till barn och unga kommer kosta 731 miljoner kronor under år 2024 och 792 miljoner kronor året efter.  

Foto: B. White

Text: Redaktionen


30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen


30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen