Regeringens nya besked – vänder sig till barnfamiljer

2023 04 05

Regeringen inför fritidskort för barn och unga.

Idag meddelar regeringen att ett fritidskort för unga kommer införas nästa år. Fritidskortet är laddat med pengar som kan användas för olika aktiviteter.  

– Nu går startskottet för regeringens omfattande satsning på en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Fritidskortet kommer att ge fler barn och unga möjligheten att i gemenskap med andra få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) i ett pressmeddelande.

En viktig del av barnens utveckling  

Den nya satsningen är en del av överenskommelsen i Tidöavtalet.  

Fritidskortet är för barn och unga mellan 8 och 16 år. Det ska kunna användas för fritidsaktiviteter inom kultur, friluftsliv, civilsamhället och idrott.  

– Att främja och säkra alla barn och ungas möjligheter till kreativt skapande är en viktig del i folkhälsoarbetet. Kulturen har en unik förmåga att ge nya perspektiv, att öppna nya dörrar och att stärka barns och ungas drömmar och utveckling. Därför är fritidskortet en framtidsinvestering och ett viktigt verktyg för att tillgängliggöra kulturen för fler, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).  

Högre belopp till barn i socioekonomiskt utsatta hushåll 

Exakt vilket belopp är ännu inte bestämt, däremot ska barn i socioekonomiskt utsatta hushåll tilldelas ett högre belopp.

Barn och unga med funktionsnedsättning eller som är i behov av särskild stöttning ska tilldelas ett belopp som kan användas i samma utsträckning som för andra barn och unga.  

“Lägger grunden för en mer jämlik hälsa” 

Enligt Jakob Forssmed ska den nya satsningen med fritidskortet bidra till en meningsfull fritid för barn och unga.  

– Det här blir en viktig reform för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och lägga grunden för en mer jämlik hälsa, säger ministern.  

Inte för alla verksamheter 

Kriterier kommer tas fram för vilka verksamheter som fritidskortet kan användas till.

Det ska vara organisationer som bedriver en långsiktig och seriös verksamhet, eftersom satsningen ska främja trygghet och gemenskap i vardagen.  

Kommer kosta 731 miljoner kronor  

Regeringen har gett fem myndigheter i uppdrag att undersöka hur systemet ska utformas. 

Den myndighet som bär huvudansvaret för förberedandet av fritidskortet är E-hälsomyndigheten.

Den nya satsningen ska genomföras under nästa år.  

Införandet av fritidskort till barn och unga kommer kosta 731 miljoner kronor under år 2024 och 792 miljoner kronor året efter.  

Foto: B. White

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen