JUST NU: Regeringens nya besked till Erdogan

2023 04 04

Sverige kommer att skifta fokus i Natoprocessen.

Tyngdpunkten i processen flyttas från Turkiet och Ungern till de länder som har godkänt Sveriges Natoansökan.

Det uppger utrikesminister Tobias Billstöm (M).

”Har gjort vår del av jobbet”

I en intervju med SvD säger Billström att Sverige går in i en ny fas efter att Finland officiellt blivit en fullvärdig medlem av Nato.

Sveriges primära fokus är inte längre att försöka övertyga Turkiet och Ungern att godkänna den svenska ansökan.

Utrikesminister Billström understryker att Sverige redan har uppfyllt villkoren i avtalet med Turkiet och att det är dags för president Recep Tayyip Erdogan att godkänna den svenska ansökan.

–  Det viktiga är att övriga allierade visar sitt stöd till förmån för vår ansökan. Vi har redan gjort vårt del av jobbet när det gäller Turkiet i och med uppfyllandet av memorandumet. Och vad gäller Ungern har vi inga förpliktelser gentemot dem, utan där är det bara en fråga om att ungerska parlamentet borde börja ratificera, säger han till SvD.

Utrikesministern tror att Finlands medlemskap kommer att skynda på den svenska Natoprocessen.

– I och med att Finland blir Natomedlem så kommer man inifrån organisationen att vara en stark röst för ett svenskt Natomedlemskap, också på militärgeografisk grund. Det är ingen hemlighet att Finland och Sverige har stora gemensamma intressen att bägge länderna blir Natomedlemmar tillsammans, säger Tobias Billström till SvD.

Har pratat med Erdogan

Tidigare under tisdagen höll Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg en gemensam pressträff med Finlands president Sauli Niinistö.

Natochefen berättade att han fört samtal med Turkiets president om den svenska Natoansökan. 

– Jag träffade president Erdogan för några veckor sedan och pratade med honom i telefon nyligen. Vi kom förstås överens om att först och främst se till att Finland blir en fullvärdig medlem. Men vi enades också om att återuppta processen och mötena mellan  Finland, Sverige och Turkiet för att säkerställa att vi också kan göra framsteg med ratificeringen av Sverige, sa Stoltenberg och tillade:

– Sverige befinner sig på en mycket bättre plats i dag än i början av processen. Vi kommer att fortsätta arbeta hårt för att säkerställa att vi kan slutföra ratificeringsprocessen.

Vidare underströk Stoltenberg, i likhet med Billström, att Sverige uppfyllt sin del av avtalet med Turkiet. 

Foto: Presidency of the Republic of Turkey resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen