JUST NU: Regeringens nya besked till Erdogan

2023 04 04

Sverige kommer att skifta fokus i Natoprocessen.

Tyngdpunkten i processen flyttas från Turkiet och Ungern till de länder som har godkänt Sveriges Natoansökan.

Det uppger utrikesminister Tobias Billstöm (M).

”Har gjort vår del av jobbet”

I en intervju med SvD säger Billström att Sverige går in i en ny fas efter att Finland officiellt blivit en fullvärdig medlem av Nato.

Sveriges primära fokus är inte längre att försöka övertyga Turkiet och Ungern att godkänna den svenska ansökan.

Utrikesminister Billström understryker att Sverige redan har uppfyllt villkoren i avtalet med Turkiet och att det är dags för president Recep Tayyip Erdogan att godkänna den svenska ansökan.

–  Det viktiga är att övriga allierade visar sitt stöd till förmån för vår ansökan. Vi har redan gjort vårt del av jobbet när det gäller Turkiet i och med uppfyllandet av memorandumet. Och vad gäller Ungern har vi inga förpliktelser gentemot dem, utan där är det bara en fråga om att ungerska parlamentet borde börja ratificera, säger han till SvD.

Utrikesministern tror att Finlands medlemskap kommer att skynda på den svenska Natoprocessen.

– I och med att Finland blir Natomedlem så kommer man inifrån organisationen att vara en stark röst för ett svenskt Natomedlemskap, också på militärgeografisk grund. Det är ingen hemlighet att Finland och Sverige har stora gemensamma intressen att bägge länderna blir Natomedlemmar tillsammans, säger Tobias Billström till SvD.

Har pratat med Erdogan

Tidigare under tisdagen höll Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg en gemensam pressträff med Finlands president Sauli Niinistö.

Natochefen berättade att han fört samtal med Turkiets president om den svenska Natoansökan. 

– Jag träffade president Erdogan för några veckor sedan och pratade med honom i telefon nyligen. Vi kom förstås överens om att först och främst se till att Finland blir en fullvärdig medlem. Men vi enades också om att återuppta processen och mötena mellan  Finland, Sverige och Turkiet för att säkerställa att vi också kan göra framsteg med ratificeringen av Sverige, sa Stoltenberg och tillade:

– Sverige befinner sig på en mycket bättre plats i dag än i början av processen. Vi kommer att fortsätta arbeta hårt för att säkerställa att vi kan slutföra ratificeringsprocessen.

Vidare underströk Stoltenberg, i likhet med Billström, att Sverige uppfyllt sin del av avtalet med Turkiet. 

Foto: Presidency of the Republic of Turkey resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 jan 2026

Bekräftat: Summan pensionärer behöver få in varje månad 2026

2026 01 31

Nu framgår hur mycket en svensk pensionär behöver få in varje månad under 2026.

Det är tjänsten Min pension – ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen – som har undersökt saken.

De konstaterar att de flesta får mindre att röra sig med som pensionärer – och att det kan vara bra att veta hur mycket man behöver få in varje månad under året.

Det har tjänsten nu tagit reda på.

Så mycket behövs

Min pension framhåller att en “ganska normal pension” ligger på 26 500 kronor före skatt.

Men i kategorin “baspensionären” behövs mindre än så för att ha tillräckligt med pengar att leva på.

Då är det 19 500 kronor som pensionärer behöver få in före skatt.

– En bas-budget är Konsumentverkets nivå för nödvändiga utgifter utan några tillägg. Matkostnaderna gäller om du äter alla dina måltider hemma och ska klara ditt näringsbehov, framhåller tjänsten.

Så kan du öka

Tjänsten ger samtidigt några tips på hur man kan få in mer pengar:

- Söka bostadstillägg/ äldreförsörjningsstöd

- Kolla återbetalningsskydd

- Jobba lite extra när du blivit pensionär

- Dela ekonomin med andra, till exempel matlag, bilpool, byta bostäder med varandra

Läs mer: Bekräftat: Stort besked för Swish – ”Tydligt kvitto”

Året 2026

De flesta pensionärer får mellan 110 kronor och 900 kronor högre pension efter skatt nästa år, visar Pensionsmyndighetens beräkningar. 

För de flesta innebär det en ökning som är högre än årets inflation.

Så funkar det

Alma Masic, analytiker på Pensionsmyndigheten, kommenterar.

– Tittar man isolerat på garantipensionen så blir det en liten sänkning för de flesta pensionärer. Det beror på att nästan alla med garantipension också har inkomst- och tilläggspension, säger Masic.

– När dessa delar höjs så sänks samtidigt garantipensionen som är ett komplement. Så i praktiken får man som pensionär en ökning av den totala pensionen när vi summerar inkomstpension, tilläggspension och garantipension eftersom garantipensionen är en mindre del av den totala allmänna pensionen för de allra flesta.

Läs mer: Skatt slopas – redan första februari

Foto: B. Macdonald

Text: Redkationen


18 dec 2025

Nya siffran inifrån Ryssland skakar om – en halv miljon drabbade

2026 01 31

Antalet personliga konkurser når rekordnivåer i Ryssland.

Kreml fortsätter att pumpa in pengar i krigsmaskinen.

Samtidigt blir de ekonomiska förutsättningarna i landet allt tuffare.

Nu kommer besked om att över 500 000 ryssar har gått i personlig konkurs – en ökning med 31 procent från året innan, rapporterar RBC Ukraine.

500 000 ryssar

Vid utgången av 2025 rankades Sverdlovsk-regionen som en av de fem ryska regioner med högst antal konkurser bland privatpersoner och enskilda näringsidkare. 

Under året ökade antalet domstolsbeslut om likvidation av tillgångar i regionen med nästan 28 procent.

Nationellt sett är situationen ännu värre. 

Under 2025 ökade antalet domstolsbeslutade personliga konkurser i Ryssland med mer än 31 procent, vilket innebär totalt nästan 568 000 fall.

Det är orsaken

De främsta drivkrafterna bakom ökningen är sjunkande realinkomster, stigande levnadskostnader och en extrem skuldsättning bland hushållen.

– Den formella “ekonomiska stabiliteten” som de ryska myndigheterna proklamerar återspeglas inte i medborgarnas verkliga finansiella situation, framhåller Ukrainas underrättelsetjänst.

Läs mer: Zelenskyjs uppmaning till Putin – ”Om du vågar”

“Är inte tillräckligt”

Strax innan årsskiftet konstaterade CNN:s analytiker att den ryska ekonomin är på en dålig plats – men att det inte kommer att vara tillräckligt för att på riktigt få Putin till förhandlingsbordet.

De har pratat med Maria Snegovaya, senior forskare inom Ryssland och Eurasien vid Center for Strategic and International Studies.

Tre till fem år

– Ser man på de kommande tre till fem åren kan Ryssland fortsätta strida, sade hon, och noterade samtidigt att det är svårt att göra en tillförlitlig bedömning bortom det tidsperspektivet, menas det.

Inflationsproblem, minskade intäkter från gas-och oljeförsäljning och en budget som är svår att hålla sig inom bidrar till de ekonomiska problemen i landet.

Läs mer: Bekräftat: Stort besked för Swish – ”Tydligt kvitto”

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen