Regeringens besked till folket – kontantbetalning för tre varor

2024 01 13

Regeringen närmar sig ett nytt beslut om kontanternas framtid i Sverige.

Kontanter framstår som alltmer sällsynta i det svenska samhället.

Mellan 2010 och 2020 sjönk andelen som använder kontanter från cirka 40 procent till under tio procent, enligt Riksbanken.

I konkurrens av digitala betalmedel används mynt och sedlar nu främst för små betalningar och av äldre personer.

Frågan om kontanter överhuvudtaget ska ha någon framtid i Sverige har varit hett omdiskuterat. Riksbanken har krävt att regeringen ska säkerställa möjligheten till fortsatta betalningar med fysiska pengar.

– En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter, påtalade myndigheten förra året.

Kommer fatta beslut fort

Betalningsutredningens slutbetänkande Staten och betalningarna har också rekommenderat att se över kontanternas ställning – och tillgång till kontanttjänster.

Regeringen håller med och tillsätter nu ytterligare en utredning om kontanter som ska färdigställas 2024.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett pressmeddelande.

Ska kunna köpa mat kontant

Senast år 2025 ska översynen vara färdig för att säkerställa att folk har fortsatt tillgång till kontanttjänster.

Rekommendationen framhåller att översynen framför allt ska omfatta möjligheten att göra kontanta betalningar för livsnödvändiga varor.

Läkemedel, livsmedel och drivmedel pekas ut som tre sådana exempel.

– Det är även viktigt att titta på frågan utifrån ett beredskapsperspektiv, säger Niklas Wykman.

Kinberg Batra: krävs lagstiftning

Anna Kinberg Batra, som ledde Betalningsutredningen, har tidigare flaggat för att det krävs lagstiftning för att säkra kontanter som betalmedel i framtiden.

– 99 av 100 kronor i Sverige i dag är digitala, men en miljon människor kan inte använda dem. Det finns för stora sårbarheter och risker i den delen av betalningssystemet som är samhällskritisk infrastruktur. Så kan vi inte ha det, sade hon till DN förra året.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Sveriges billigaste matkedja – lägre priser än Willys

2026 01 23

När oberoende jämförelsesajten Matpriskollen har jämfört landets matkedjor har Willys återkommande pekats ut som den billigaste.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, har Matpriskollnes grundare och vd Ulf Mazur tidigare sagt vid en av utnämningarna.

I Matpriskollens undersökningar har dock kedjor som exempelvis Lidl och Hemköp inte ingått. Enligt Ulf Mazur beror det på att sortimentbreddden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

Här finns kedjorna med

Men i den undersökning som nu slutförts av Pensionärernas riksorganisation, PRO, finns både Lidl och Hemköp med.

Och då kommer man fram till en annan slutsats än Matpriskollen. Lidl har den billigaste matkassen, om än på håret, enligt PRO.

Den tyska lågprisjätten kunde erbjuda en matkasse på 1 082 kronor medan Willys låg på 1 088 kronor, vilket visserligen var billigast bland de större kedjorna. Ica Maxi Stormarknad var hack i häl med en matkasse på 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

LÄS MER: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Anklagats för prisfusk

Årets PRO-undersökning fick i slutet av förra året stor uppmärksamhet då kedjor som Willys och Ica anklagades för att tillfälligt sänka sina priser under den period som PRO genomförde sin granskning.

Priskriget har inte gått organisationen obemärkt förbi och ett 50-tal butiker som uppvisade stora prisvariationer plockades därför bort i undersökningen.

– Vi använder bara ordinarie priser i undersökningen. Tillfälliga sänkningar, kampanjer och extrapriser räknas inte med. Vi har arbetat länge med ett kontrollsystem som fångar upp alltför stora avvikelser, säger Ola Nilsson, sakkunnig på PRO.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Pensionärer riskerar skattesmäll – uppmanas kontrollera

2026 01 23

Många pensionärer riskerar en otrevlig överraskning när det är dags för deklaration.

I det svenska skattesystemet beräknas skatteavdraget utifrån en skattetabell, som styrs av var man bor.

– Skattetabellerna är numrerade från 29 till 42 och din skattesats är summan av din kommunalskatt, landstingsskatt, begravningsavgift och eventuell avgift till Svenska kyrkan eller annat trossamfund eller församling, säger Pensionsmyndighetens handläggare Sanna Rosenqvist, i ett uttalande.

Huvudinkomst och sidoinkomst

De flesta pensionärer får sin inkomst från flera håll.

Den som betalar ut huvudinkomsten, alltså det högsta beloppet, ska dra av skatt enligt aktuell skattetabell.

På de övriga inkomsterna ska ett skatteavdrag på 30 procent göras, oavsett skattetabell.

– Pensionsmyndigheten förutsätter att vi betalar ut din huvudinkomst och därför drar vi skatt enligt tabell. På samma sätt förutsätter vanligtvis tjänstepensionsbolagen och de privata pensionsbolagen att de betalar ut så kallade sidoinkomster och därför drar de 30 procent i skatt, uppger Sanna Rosenqvist.

Riskerar restskatt

Det gör att det finns en risk att det dras alldeles för låg skatt och det är upptill varje pensionär att ansvara för att det blir rätt.

Nu går Pensionsmyndigheten ut och uppmanar pensionärer att agera för att undvika hög restskatt när inkomsterna ska deklareras.

– Om du har en hög tjänstepension, eller privat pension, eller bor i en kommun med hög skattesats kan det sammanlagda skatteavdraget bli för lågt, förklarar Sanna Rosenqvist.

– Det sker ingen samordning mellan dina olika utbetalare. Du behöver därför själv ta reda på vilka skatteavdrag som görs och därefter se till att du inte betalar för lite i skatt på totalen.

LÄS OCKSÅ: Hotar hela Sveriges ekonomi – nödrop från svensk flygplats

Uppmaning från Pensionsmyndigheten

- Ta fram utbetalningsbeskeden från alla dina utbetalare för att se hur mycket skatt varje utbetalare drar.

- Gå sedan till Skatteverkets webbsida och gör en beräkning av hur mycket skatt du ska betala.

- Jämför, blir skatten du ska betala högre än den skatt dina utbetalare drar kan du begära högre skatteavdrag från Pensionsmyndigheten eller ansöka om jämkning hos Skatteverket.

Källa: Pensionsmyndigheten

LÄS MER: Klassisk butik i konkurs – efter nästan 100 år

Foto: Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen