Regeringen vill skrota gratistjänst för utlandsfödda

2025 02 28

Sveriges regering meddelar att man vill slopa en gratistjänst för utlandsfödda.

Under fredagen meddelade regeringen under en pressträff att man vill skrota gratis tolkning för utlandsfödda vid kontakt med myndigheter.

Framöver vill man i stället kräva att utlandsfödda betalar för tolkning vid kontakt med myndigheter – åtminstone efter en viss tid i landet.

“Svenska språket inte viktigt”

En stor bakomliggande orsak till beslutet är viljan att stärka samhällets förväntan på att en individ lär sig svenska.

Det menar arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L).

– Dagens politik signalerar att det inte är viktigt att lära sig det svenska språket, säger Persson.

SD:s politiska migrationspolitiska talesperson, Ludvig Aspling, framhåller de ekonomiska fördelarna med att slopa rätten till gratis tolk.

– Tolk för det allmänna medför betydande kostnader, menar Aspling.

Läs mer: SD rasar mot regeringen – misstro ”på högsta nivå”

Kan finnas skäl för undantag

Undantag kan dock komma att gälla exempelvis vid sjukvård. 

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) erkänner att det finns situationer där möjligheten att ta ut tolkavgift är begränsad.

Något som också konstateras i utredningen.

– Bland annat ur rättssäkerhets- och patientsäkerhetsperspektiv kan det finnas skäl att undanta vissa verksamheter, till exempel inom rättsväsendet eller hälso- och sjukvården.

Ska förbjuda barntolkar

Vidare tillsätter regeringen en utredning om när och hur det är möjligt att påföra de föreslagna tolkavgifterna.

Utredningen ska också reda ut hur ett förbud för barntolkar kan utformas.

– Barn ska få fortsätta att vara barn och inte behöva bära det ansvar som gäller när man ska verka som tolk, säger Ingemar Kihlström, migrationspolitisk talesperson (KD).

Lise Tamm, generaldirektör för Jämställdsmyndigheten och tidigare chefsåklagare, är den som kommer att hålla i utredningen.

Läs vidare: EU-land förbjuder Pride: “Behöver inte tolerera”

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet samt H. Salah

Text: Redaktionen


JUST NU: Kaos på E4 – folk vänder på motorvägen

2025 06 12

Kaotiska scener utspelar sig på E4 utanför Helsingborg.

Under torsdagsmorgonen har det varit stökigt i rusningstrafiken.

Utanför Helsingborg har två lastbilar och två personbilar krockat. Tre ambulanser tillsammans med räddningstjänsten har skickats till platsen, enligt polisen.

– Polis är på plats i samband med en olycka mellan flera fordon. Enligt initiala uppgifter ska två lastbilar och två personbilar vara inblandade. Oklart om personskador.

Det framhåller polisens presstalesperson Patric Fors i en kommentar.

"Det är kaos på motorvägen"

Enligt lokala medier är det frågan om en bakifrånkollission.

Olyckan ägde rum i södergående riktning mellan Kropp och Hyllinge några mil öster om Helsingborg.

– E4:an är helt avstängd vid olycksplatsen, berättar Patric Fors.

Kaotiska scener utspelar sig enligt polisen.

– Det är kaos på motorvägen. Det finns personer som har vänt på motorvägen vid en sådan här serviceplats så vi har fått ställa bilar där också, säger Patric Fors till HD.

Han understryker att beteendet både är olagligt och farligt.

– Det kan ju orsaka ytterligare en olycka och det vill vi ju inte.

Leds om

Trafiken leds om och strax efter 07.30 kunde ett körfält öppnas i södergående riktning.

Så sakteligen börjar trafiken återigen rulla på.

Text: Redaktionen


LARMET: Svenska bilister får plötslig faktura – ”många missar varje år”

2025 06 12

– Tråkigt nog är det många som varje år missar lokala regler och får böter hemskickade efter en trevlig semester.

Varningen kommer från Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på Riksförbundet M Sverige.

Enligt henne är svenska bilister inte tillräckligt uppmärksamma på de miljözoner och vägavgifter som finns i Europa. Många svenskar riskerar därför att drabbas av kostsamma böter efter bilsemestern.

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell.

Två saker

Riksförbundet M Sverige pekar ut två trafikbestämmelser som det gäller att hålla koll på under utlandssemestern.

För det första är vägavgifter vanligt förekommande i många europeiska länder. Avgifterna gäller både motorvägar och vanliga vägar, liksom tunnlar, vägfärjor och broar.

Betalningsmetoderna för vägavgifter varierar mellan olika länder. Vissa har bemannade betalstationer längs vägen. I andra länder köper man ett klistermärke som sätts på vindrutan och ibland registreras fordonet av en kamera.

– Då måste du ha ordnat en elektronisk betallösning, alternativt se till att inom en viss tid sätta in avgiften på ett konto eller betala kontant på särskilda betalställen, framhåller M Sverige.

För det andra blir miljözoner allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

I flera städer förekommer dessutom krav på miljödekaler – en sorts plakett som placeras på bilens vindruta.

LÄS MER: Bilister stämmer elbilsjätten – av ovanlig anledning | Ekonomibladet

Vanligaste vägavgifterna och miljözonerna

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

  • Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
  • Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
  • Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
  • Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
  • Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
  • Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
  • Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
  • Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
  • Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
  • Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
  • Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
  • Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
  • Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS MER: Jätten skapar eget Bank-ID – har 6 miljoner användare | Ekonomibladet

 

Foto: Kathy

Text: Redaktionen