Regeringen vill skjuta av stammen

2024 02 23

I Sverige finns uppskattningsvis cirka 300 000 vildsvin.

Det uppger Lantmäteriet.

I våra grannländer finns betydligt färre.

Regeringen tar ställning

Nu tar regeringen ställning i frågan om stammen ska minskas eller inte.

Svaret är att regeringen vill minska stammen, men inte hur som helst. 

– För att minska vildsvinsstammen behöver incitamenten att bedriva jakt öka, uppger Regeringen Kristersson.

Regeringen ger därför Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en plan för att minska stammen i Sverige.

Ministern kommenterar

Genom uppdraget vill regeringen snabbt få fram fler förslag på effektiva verktyg, däribland hur incitamenten till jakt kan öka.

– Dagens beslut är viktigt, både med hänsyn till eventuella utbrott av afrikansk svinpest och till de skador en tät vildsvinsstam orsakar i jordbruket och trafiken, framhåller landsbygdsminister Peter Kullgren.

Uppdraget

I uppdraget ingår flera deluppdrag, bland annat att analysera hjälpmedel för att underlätta vildsvinsjakt.

I uppdraget ingår även att ta fram en metod för att uppskatta populationen av vildsvin i Sverige samt dokumentera erfarenheter av fångstredskap som användes vid jakt efter vildsvin under höstens utbrott av afrikansk svinpest.

Utöver detta ingår i uppdraget att ta fram underlag för bedömning av behov av att minska vildsvinsstammen lokalt eller regionalt samt åtgärdsplan för genomförandet.

– Åtgärdsplanen ska främja avsättningen av vildsvinskött i linje med livsmedelsstrategins övergripande mål, uppger regeringen.

Stammen ökar

Antalet vildsvin i Sverige ökar, något som kan leda till flera konsekvenser.

– Att vildsvinen ökar i landet och i länet innebär problem för bland annat jord- och skogsbruk, uppger Lantmäteriet.

Lantmäteriet anser därför att stammen behöver minskas.

– Stammen behöver minskas för att få ned antalet trafikolyckor, skador på jordbruksgrödor och annan mark samt för att underlätta smittbekämpning om vi får in smittsamma sjukdomar som afrikansk svinpest i landet.

Fördelar

Med vildsvinen kommer inte bara negativa följder.

Den goda tillgången på vildsvin ger även en möjlighet till matproduktion.

– Idag arbetar vi för en hållbar, kontrollerad och frisk population av vildsvin, anpassad till regionala och lokala förutsättningar, uppger Länsstyrelsen.

Foto:  K. Jackson

Text: Redaktionen


JUST NU: Plötslig prissmäll väntar hushållen

2025 08 20

En varm och torr sommar kommer att få elpriserna att ”skjuta i höjden” under hösten.

Det fastslår elhandelsbolaget Bixia i en färsk prognos.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Därför skjuter priserna i höjden

Ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge pekas ut som orsaken till den förväntade prischocken.  

Vattennivån har sjunkit stadigt efter flera veckors högtryck och utebliven nederbörd.

I det norska elområdet NO2 har fyllnadsgraden sjunkit till 55 procent – hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Lägsta vindkraftsproduktionen på hela året

Bixias analys visar också att prisskillnaderna mellan Sveriges elområden har varit stora under sommaren.

I de norra elområdena, SE1 och SE2, låg snittpriset på 11 öre per kilowattimme. I de sydligare elområdena var snittpriset betydligt högre – 29 öre per kWh i SE3 och 40 öre per kWh i SE4.

–  Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Varnar för systemkollaps – ”vi har skrikit oss hesa”

”Har haft det tufft”

Den låga vindkraftsproduktionen förklaras av att vecka 28–30 gav mycket svaga vindar. Väderfenomenet hjälpte i sin tur de hårt pressade vattenkraftsproducenterna.

– Den svaga vinden gav ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Helt nya elpriser införs i Sverige – det här gäller

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Svenska stridsflygplan i skarp insats

2025 08 20

Svenska stridsflygplan av modellen Jas 39 Gripen har deltagit i en skarp Natoinsats.

Det uppger försvarsalliansen i ett uttalande.

Under natten mot tisdag lyfte Gripenplanen från en flygbas i Polen efter att ryska stridsflyg attackerat Ukraina.

Enligt Nato syftade insatsen till att ”säkerställa försvaret av Natos territorier”.

Även flygplan från Polen och Tyskland deltog i den skarpa insatsen, som enligt Nato syftade till att skydda alliansens luftrum och en logistisk knutpunkt i Polen.

–  Styrkor från dessa nationer hjälpte till att skydda den logistiska knutpunkten i Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina, säger överste Martin L. O'Donnell, talesperson för Supreme Headquarters Allied Powers Europe, i ett uttalande.

Kommenterar inte

Den svenska Försvarsmakten vill inte gå ut med detaljer om insatsen.

I en kommentar till TV4 uppger Försvarsmakten att man inte kommer att uttala sig om händelsen, eftersom den genomfördes under Natos befäl.

Stark närvaro i Polen

Det svenska flygvapnet spelar en avgörande roll i försvaret av polskt luftrum.

Flera Gripenplan är stationerade i landet. De ingår i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing.

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar.

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen