SVERIGE: Regeringen vill se akutåtgärd – efter terrordådet

2023 10 17

Sveriges justitieminister kräver snabbare arbete med säkerheten.

Under gårdagen förlorade två svenska medborgare livet, och en skadades, i samband med den terrorattack som lamslagit landet.

Kondoleanser har strömmat in från omvärlden, och under dagen har den misstänkte terroristen skjutits av belgisk polis.

Enligt Säkerhetspolisen har mannen som begick terrordådet tidigare befunnit sig i Sverige.

Nu menar justitieminister Gunnar Strömmer (M) att Sverige måste agera akut i säkerhetsarbetet, rapporterar Dagens Nyheter.

“Måste få kontroll”

Strömmer framhåller att Sverige nu måste snabba på arbetet med att skärpa gränskontrollerna och få en bättre uppsikt över vilka som befinner sig i landet.

Uppgifter pekar på att mannen har kunnat ta sig till Sverige utan att någon myndighet haft ordentlig koll på det.

– Vi måste få bättre kontroll på vilka människor som finns i våra länder och som rör sig över gränserna illegalt, säger justitieministern till DN.

Inre och yttre kontroll

Strömmer pekar på att en intensiv inre och yttre utlänningskontroll behövs.

Detta för att säkerställa att man har stenkoll på vilka som befinner sig, och vilka som har rätt att befinna sig i Sverige.

– Den är ju ägnad att säkerställa att människor som har rätt att vara i Sverige är här men också det spegelvända: att människor som inte har rätt att vara i Sverige inte är här, säger han om kontrollen.

Kortare period

Säkerhetspolisen har gått ut med uppgifter om att den man som mördade svenskarna befunnit sig i landet tidigare.

– Det vi nu vet är att den här individen har befunnit sig en kortare period i Sverige för ungefär tio år sedan, säger Säpos operativa chef Fredrik Hallström till SVT.

– Säkerhetspolisen har inte haft någon information om hans förehavanden eller åtgärder. Vi tror och bedömer att han kan ha rest runt i Europa och världen med falska identiteter.

Jobbar intensivt

Vidare framhåller Hallström att Säpo jobbar intensivt för närvarande.

Arbetet handlar om att förhindra attentat riktade mot Sverige.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen