Regeringen varnar hushållen

2023 06 29

Vinden har vänt för svenska folket.

Åtminstone när det gäller hoppet om den egna ekonomin.

Optimismen ökar nämligen något bland svenskarna om att privatekonomin kommer att bli bättre kommande år jämfört med hur det varit hittills under 2023, enligt en Sifo-undersökning som TV4 låtit göra.

Kommer bakslag: "Ska veta detta"

Men det är inte läge att förvänta sig för mycket och vara för optimistisk.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) uttrycker visserligen att det är fint att känna hoppfullhet, men betonar att det fortfarande råder “ekonomisk vinter”.

– Även om solen tittar fram här och där, säger hon till tv-kanalen.

Det kan med andra ord komma bakslag.

– Man ska veta att det är stora osäkerheter och man ska inte ta ut för mycket i förskott, betonar ministern.

Långt ifrån inflationsmålet

Målet är att inflationen ska ligga på två procent per år.

Den siffran är Sverige inte ens i närheten av i dagens läge. I maj låg inflationsnivån på 6,7 procent mätt med KPIF, konsumentprisindex med fast ränta.

Tillsammans med räntehöjningarna bildas en mycket utmanande situation för Sveriges hushåll.

Ekonomen: "Byt till euro"

En anledning till att räntehöjningarna inte har fått den effekt som Riksbanken avsett beror enligt flera experter på den svenska kronans svaga ställning.

Därför borde Sverige byta valuta till euro, anser nationalekonomen Lars Calmfors.

– Någonting som vi inte förutsåg var mönstret att kronan alltid verkar försvagas vid internationella kriser. Det är ett problem eftersom en svag krona driver på inflationen, säger han till SVT.

Nytt besked idag

Idag, torsdag, kommer Riksbanken med ett nytt besked om förändrad styrränta.

Mycket talar för att man höjer räntan med 25 punkter – och sedan gör samma sak i september.

Då landar styrräntan på 4,0 procent.

Två tuffa smällar för redan hårt ansträngda hushåll och bolånetagare, enligt chefsekonomen Michael Grahn på Danske Bank.

– Riksbanken sitter i en rävsax. Rävsaxen utgörs av fastighetsmarknadens räntekänslighet å ena sidan och svenska kronans rekordsvaga ställning å andra, säger han till Aftonbladet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito.

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv.

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen