Regeringen varnar hushållen

2023 06 29

Vinden har vänt för svenska folket.

Åtminstone när det gäller hoppet om den egna ekonomin.

Optimismen ökar nämligen något bland svenskarna om att privatekonomin kommer att bli bättre kommande år jämfört med hur det varit hittills under 2023, enligt en Sifo-undersökning som TV4 låtit göra.

Kommer bakslag: "Ska veta detta"

Men det är inte läge att förvänta sig för mycket och vara för optimistisk.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) uttrycker visserligen att det är fint att känna hoppfullhet, men betonar att det fortfarande råder “ekonomisk vinter”.

– Även om solen tittar fram här och där, säger hon till tv-kanalen.

Det kan med andra ord komma bakslag.

– Man ska veta att det är stora osäkerheter och man ska inte ta ut för mycket i förskott, betonar ministern.

Långt ifrån inflationsmålet

Målet är att inflationen ska ligga på två procent per år.

Den siffran är Sverige inte ens i närheten av i dagens läge. I maj låg inflationsnivån på 6,7 procent mätt med KPIF, konsumentprisindex med fast ränta.

Tillsammans med räntehöjningarna bildas en mycket utmanande situation för Sveriges hushåll.

Ekonomen: "Byt till euro"

En anledning till att räntehöjningarna inte har fått den effekt som Riksbanken avsett beror enligt flera experter på den svenska kronans svaga ställning.

Därför borde Sverige byta valuta till euro, anser nationalekonomen Lars Calmfors.

– Någonting som vi inte förutsåg var mönstret att kronan alltid verkar försvagas vid internationella kriser. Det är ett problem eftersom en svag krona driver på inflationen, säger han till SVT.

Nytt besked idag

Idag, torsdag, kommer Riksbanken med ett nytt besked om förändrad styrränta.

Mycket talar för att man höjer räntan med 25 punkter – och sedan gör samma sak i september.

Då landar styrräntan på 4,0 procent.

Två tuffa smällar för redan hårt ansträngda hushåll och bolånetagare, enligt chefsekonomen Michael Grahn på Danske Bank.

– Riksbanken sitter i en rävsax. Rävsaxen utgörs av fastighetsmarknadens räntekänslighet å ena sidan och svenska kronans rekordsvaga ställning å andra, säger han till Aftonbladet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen


Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen