Regeringen varnar hushållen

2023 06 29

Åtminstone när det gäller hoppet om den egna ekonomin.

Optimismen ökar nämligen något bland svenskarna om att privatekonomin kommer att bli bättre kommande år jämfört med hur det varit hittills under 2023, enligt en Sifo-undersökning som TV4 låtit göra.

Kommer bakslag: "Ska veta detta"

Men det är inte läge att förvänta sig för mycket och vara för optimistisk.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) uttrycker visserligen att det är fint att känna hoppfullhet, men betonar att det fortfarande råder “ekonomisk vinter”.

– Även om solen tittar fram här och där, säger hon till tv-kanalen.

Det kan med andra ord komma bakslag.

– Man ska veta att det är stora osäkerheter och man ska inte ta ut för mycket i förskott, betonar ministern.

Långt ifrån inflationsmålet

Målet är att inflationen ska ligga på två procent per år.

Den siffran är Sverige inte ens i närheten av i dagens läge. I maj låg inflationsnivån på 6,7 procent mätt med KPIF, konsumentprisindex med fast ränta.

Tillsammans med räntehöjningarna bildas en mycket utmanande situation för Sveriges hushåll.

Ekonomen: "Byt till euro"

En anledning till att räntehöjningarna inte har fått den effekt som Riksbanken avsett beror enligt flera experter på den svenska kronans svaga ställning.

Därför borde Sverige byta valuta till euro, anser nationalekonomen Lars Calmfors.

– Någonting som vi inte förutsåg var mönstret att kronan alltid verkar försvagas vid internationella kriser. Det är ett problem eftersom en svag krona driver på inflationen, säger han till SVT.

Nytt besked idag

Idag, torsdag, kommer Riksbanken med ett nytt besked om förändrad styrränta.

Mycket talar för att man höjer räntan med 25 punkter – och sedan gör samma sak i september.

Då landar styrräntan på 4,0 procent.

Två tuffa smällar för redan hårt ansträngda hushåll och bolånetagare, enligt chefsekonomen Michael Grahn på Danske Bank.

– Riksbanken sitter i en rävsax. Rävsaxen utgörs av fastighetsmarknadens räntekänslighet å ena sidan och svenska kronans rekordsvaga ställning å andra, säger han till Aftonbladet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen