Regeringen varnar hushållen

2023 06 29

Vinden har vänt för svenska folket.

Åtminstone när det gäller hoppet om den egna ekonomin.

Optimismen ökar nämligen något bland svenskarna om att privatekonomin kommer att bli bättre kommande år jämfört med hur det varit hittills under 2023, enligt en Sifo-undersökning som TV4 låtit göra.

Kommer bakslag: "Ska veta detta"

Men det är inte läge att förvänta sig för mycket och vara för optimistisk.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) uttrycker visserligen att det är fint att känna hoppfullhet, men betonar att det fortfarande råder “ekonomisk vinter”.

– Även om solen tittar fram här och där, säger hon till tv-kanalen.

Det kan med andra ord komma bakslag.

– Man ska veta att det är stora osäkerheter och man ska inte ta ut för mycket i förskott, betonar ministern.

Långt ifrån inflationsmålet

Målet är att inflationen ska ligga på två procent per år.

Den siffran är Sverige inte ens i närheten av i dagens läge. I maj låg inflationsnivån på 6,7 procent mätt med KPIF, konsumentprisindex med fast ränta.

Tillsammans med räntehöjningarna bildas en mycket utmanande situation för Sveriges hushåll.

Ekonomen: "Byt till euro"

En anledning till att räntehöjningarna inte har fått den effekt som Riksbanken avsett beror enligt flera experter på den svenska kronans svaga ställning.

Därför borde Sverige byta valuta till euro, anser nationalekonomen Lars Calmfors.

– Någonting som vi inte förutsåg var mönstret att kronan alltid verkar försvagas vid internationella kriser. Det är ett problem eftersom en svag krona driver på inflationen, säger han till SVT.

Nytt besked idag

Idag, torsdag, kommer Riksbanken med ett nytt besked om förändrad styrränta.

Mycket talar för att man höjer räntan med 25 punkter – och sedan gör samma sak i september.

Då landar styrräntan på 4,0 procent.

Två tuffa smällar för redan hårt ansträngda hushåll och bolånetagare, enligt chefsekonomen Michael Grahn på Danske Bank.

– Riksbanken sitter i en rävsax. Rävsaxen utgörs av fastighetsmarknadens räntekänslighet å ena sidan och svenska kronans rekordsvaga ställning å andra, säger han till Aftonbladet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen