ELKRISEN: Regeringen utfärdar direkt uppmaning till svenska folket

2022 12 09

Regeringen uppmanar svenska hushåll att spara på elen för att pressa ner de höga priserna och minska risken för tillfällig bortkoppling från elnätet.

– Läget är relativt akut, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff tillsammans med energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L).

Statsministern betonar att läget är som svårast i södra Sverige och att risken för bortkoppling från elnätet har ökat.

– Som alla vet har vi ett betydande bekymmer med den svenska elproduktionen just nu, framför allt i södra Sverige. Elsystemet är ansträngt och det märks under vintern, säger han och tillägger:

– Nu är det tid för att stötta, kraftsamla och spara, för att ta oss igenom en tid som är utomordentligt ansträngd.

På pressträffen visar regeringen uppe en bild av södra Sverige.

Statsministern förklarar att det är det område i Europa med minst ”installerad elproduktion”.

”En bidragande orsak”

Johan Pehrson (L) framhåller att nedstängningen av fungerande kärnkraft har försatt Sverige i rådande situation.

– Det är en bidragande orsak till att vi står där vi står i dag, säger ministern.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) tar ordet efter Johan Pehrson.

Hon konstaterar, i likhet med statsministern, att risken för bortkoppling i södra Sverige har ökat.

Enligt ministern har risken ökat från och med i dag då Sveriges största kärnkraftsreaktor Oskarshamn 3 kopplas bort från elnätet. Underhållsarbete kommer att pågå i tio dagar.

Sedan tidigare är Ringhals 4 bortkopplad till slutet av februari. I helgen kommer även Ringhals 3 produktionskapacitet att halveras på grund av underhållsarbete.

– Sammantaget är risken större för högre elpriser, och det finns en högre risk för bortkoppling än tidigare i södra Sverige, som har än större behov av planerbar produktion, säger Ebba Busch.

Flera åtgärder

Energiministern fortsätter sitt anförande med att visa upp en sammansättning av de åtgärder som regeringen vidtagit för att underlätta för hushåll och företag.

Ebba Busch berättar att regeringen har gett i uppdrag till Svenska kraftnät att handla upp förbrukning för att minska elkonsumtionen vid höglasttimmarna. Syftet är att dämpa elpriset och minska risken för bortkoppling.

– Perioden sträcker sig från 1 december till den 31 mars. Alltså under den perioden som vi förutsätter att läget kommer att vara som tuffast. Syftet är att uppnå en minskad elförbrukning om fem procent i genomsnitt per timme under de fastställda höglasttimmarna – alltså när trycket och efterfrågan är som högst, säger Ebba Busch och tillägger:

– Svenska kraftnät inväntar nu beslut från Energimarknadsinspektionen.

Hon nämner även att regeringen och Svenska kraftnät har undertecknat avtal med Heleneholmsverket och Rya kraftvärmeverk för att öka elproduktionen i Sverige.

Vidare radar hon upp de olika stöd som presenterats:

- Elprisstöd till hushåll

- Elprisstöd till företag

- Gasprisstöd till södra Sverige

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen