ELKRISEN: Regeringen utfärdar direkt uppmaning till svenska folket

2022 12 09

Regeringen uppmanar svenska hushåll att spara på elen för att pressa ner de höga priserna och minska risken för tillfällig bortkoppling från elnätet.

– Läget är relativt akut, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff tillsammans med energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L).

Statsministern betonar att läget är som svårast i södra Sverige och att risken för bortkoppling från elnätet har ökat.

– Som alla vet har vi ett betydande bekymmer med den svenska elproduktionen just nu, framför allt i södra Sverige. Elsystemet är ansträngt och det märks under vintern, säger han och tillägger:

– Nu är det tid för att stötta, kraftsamla och spara, för att ta oss igenom en tid som är utomordentligt ansträngd.

På pressträffen visar regeringen uppe en bild av södra Sverige.

Statsministern förklarar att det är det område i Europa med minst ”installerad elproduktion”.

”En bidragande orsak”

Johan Pehrson (L) framhåller att nedstängningen av fungerande kärnkraft har försatt Sverige i rådande situation.

– Det är en bidragande orsak till att vi står där vi står i dag, säger ministern.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) tar ordet efter Johan Pehrson.

Hon konstaterar, i likhet med statsministern, att risken för bortkoppling i södra Sverige har ökat.

Enligt ministern har risken ökat från och med i dag då Sveriges största kärnkraftsreaktor Oskarshamn 3 kopplas bort från elnätet. Underhållsarbete kommer att pågå i tio dagar.

Sedan tidigare är Ringhals 4 bortkopplad till slutet av februari. I helgen kommer även Ringhals 3 produktionskapacitet att halveras på grund av underhållsarbete.

– Sammantaget är risken större för högre elpriser, och det finns en högre risk för bortkoppling än tidigare i södra Sverige, som har än större behov av planerbar produktion, säger Ebba Busch.

Flera åtgärder

Energiministern fortsätter sitt anförande med att visa upp en sammansättning av de åtgärder som regeringen vidtagit för att underlätta för hushåll och företag.

Ebba Busch berättar att regeringen har gett i uppdrag till Svenska kraftnät att handla upp förbrukning för att minska elkonsumtionen vid höglasttimmarna. Syftet är att dämpa elpriset och minska risken för bortkoppling.

– Perioden sträcker sig från 1 december till den 31 mars. Alltså under den perioden som vi förutsätter att läget kommer att vara som tuffast. Syftet är att uppnå en minskad elförbrukning om fem procent i genomsnitt per timme under de fastställda höglasttimmarna – alltså när trycket och efterfrågan är som högst, säger Ebba Busch och tillägger:

– Svenska kraftnät inväntar nu beslut från Energimarknadsinspektionen.

Hon nämner även att regeringen och Svenska kraftnät har undertecknat avtal med Heleneholmsverket och Rya kraftvärmeverk för att öka elproduktionen i Sverige.

Vidare radar hon upp de olika stöd som presenterats:

- Elprisstöd till hushåll

- Elprisstöd till företag

- Gasprisstöd till södra Sverige

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen