ELKRISEN: Regeringen utfärdar direkt uppmaning till svenska folket

2022 12 09

Regeringen uppmanar svenska hushåll att spara på elen för att pressa ner de höga priserna och minska risken för tillfällig bortkoppling från elnätet.

– Läget är relativt akut, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff tillsammans med energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L).

Statsministern betonar att läget är som svårast i södra Sverige och att risken för bortkoppling från elnätet har ökat.

– Som alla vet har vi ett betydande bekymmer med den svenska elproduktionen just nu, framför allt i södra Sverige. Elsystemet är ansträngt och det märks under vintern, säger han och tillägger:

– Nu är det tid för att stötta, kraftsamla och spara, för att ta oss igenom en tid som är utomordentligt ansträngd.

På pressträffen visar regeringen uppe en bild av södra Sverige.

Statsministern förklarar att det är det område i Europa med minst ”installerad elproduktion”.

”En bidragande orsak”

Johan Pehrson (L) framhåller att nedstängningen av fungerande kärnkraft har försatt Sverige i rådande situation.

– Det är en bidragande orsak till att vi står där vi står i dag, säger ministern.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) tar ordet efter Johan Pehrson.

Hon konstaterar, i likhet med statsministern, att risken för bortkoppling i södra Sverige har ökat.

Enligt ministern har risken ökat från och med i dag då Sveriges största kärnkraftsreaktor Oskarshamn 3 kopplas bort från elnätet. Underhållsarbete kommer att pågå i tio dagar.

Sedan tidigare är Ringhals 4 bortkopplad till slutet av februari. I helgen kommer även Ringhals 3 produktionskapacitet att halveras på grund av underhållsarbete.

– Sammantaget är risken större för högre elpriser, och det finns en högre risk för bortkoppling än tidigare i södra Sverige, som har än större behov av planerbar produktion, säger Ebba Busch.

Flera åtgärder

Energiministern fortsätter sitt anförande med att visa upp en sammansättning av de åtgärder som regeringen vidtagit för att underlätta för hushåll och företag.

Ebba Busch berättar att regeringen har gett i uppdrag till Svenska kraftnät att handla upp förbrukning för att minska elkonsumtionen vid höglasttimmarna. Syftet är att dämpa elpriset och minska risken för bortkoppling.

– Perioden sträcker sig från 1 december till den 31 mars. Alltså under den perioden som vi förutsätter att läget kommer att vara som tuffast. Syftet är att uppnå en minskad elförbrukning om fem procent i genomsnitt per timme under de fastställda höglasttimmarna – alltså när trycket och efterfrågan är som högst, säger Ebba Busch och tillägger:

– Svenska kraftnät inväntar nu beslut från Energimarknadsinspektionen.

Hon nämner även att regeringen och Svenska kraftnät har undertecknat avtal med Heleneholmsverket och Rya kraftvärmeverk för att öka elproduktionen i Sverige.

Vidare radar hon upp de olika stöd som presenterats:

- Elprisstöd till hushåll

- Elprisstöd till företag

- Gasprisstöd till södra Sverige

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen