JUST NU: Regeringen svarar på kritiken mot flygplatsköerna

2022 06 15

– Det är klart att vi inte är nöjda med hur Swedavia har skött det här.

Svenska folket kan historien vid det här laget. Arlanda flygplats lider av personalbrist, vilket leder till enorma köer till säkerhetskontrollerna.

Polis har vid tillfällen kallats för att hålla ordning på kaoset, tåg har inte kunnat stanna vid terminal 5 och folk missar sina flyg trots att de är på plats många timmar innan avgång.

“Lätt att vara efterklok”

Nu svarar regeringen på den kritik som riktats mot Swedavia och Arlanda av alla som fått sina semestrar förstörda på grund av kökaoset.

– Det är alltid lätt att vara efterklok, men det är klart att vi inte är nöjda med hur Swedavia har skött det här under våren. Det vore dumt att säga att man är nöjd när det är timslånga köer för folk på Arlanda, det ska helt enkelt inte vara så, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S), som är ansvarig minister för Swedavia, till Dagens Nyheter.

Varnade i oktober

Varningsflaggor hissades för den nuvarande situationen på Arlanda redan i oktober förra året, menar Swedavias vd Jonas Abrahamsson. Enligt honom uppmärksammade man också regeringen och Säpo på vad som skulle ske vid den här tidpunkten på året.

– Det finns många saker som har bidragit till den här situationen. Jag har uppfattningen att Säpo har tagit den här frågan på allvar och försökt vidta åtgärder, och har stundtals fått ner ledtiderna men problemen har återkommit. Jag vill inte recensera andra utan vi har ett ansvar själva hos oss och det är det som gör att vi nu vidtar alla åtgärder vi kan, säger Jonas Abrahamsson till tidningen.

Ministern: “Gör allt rätt”

Trots varningarna dröjde det nio månader innan ytterligare en terminal, nummer 4, kunde öppnas för att avlasta säkerhetskontrollen i högtrafikerade terminal 5.

Näringsministern medger att åtgärder kunde, och kanske borde, ha satts in tidigare. Han påpekar dock att han tycker att Swedavia numera gör rätt i allting de kan göra i nuvrande situation.

Fåordig om kompensation

Regeringen vägrar dock ge besked på den fråga som många resenärer som missat sina flyg ställer: kommer det att bli någon kompensation från Swedavia eller staten?

– Du får fråga Swedavia hur de vill sköta den situationen. Jag vill inte svara på den frågan, säger Karl-Petter Thorwaldsson till DN.

Mindre köer på Kastrup

Medan Arlanda lider kraftigt av reseboomen efter pandemin går det betydligt lättare för en annan flygplats som används kraftigt av många svenskar: Kastrup i Köpenhamn, Nordens största flygplats.

Ungefär en sjättedel av Kastrups resenärer reser till eller från Sverige, uppger Expressen.

Tog en risk

Kastrup har 23 procent fler resenärer än Arlanda. En anledning till att den danska flygplatsen inte upplevt samma kaos kan vara att nyrekryteringen av personal drog igång i ett tidigare skede.

– Det var en risk vi tog precis när omikron-varianten drabbade Danmark som värst. Det var osäkert om vi skulle kunna ge oss ut och resa igen men vi bestämde oss för att chansa, säger Lise Agerley Kürstein, som är kommunikations- och presschef, till tidningen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen