Regeringen svarar på kravet om pristak på mat

2023 03 08

Nu kommer regeringens svar.

Och de dömer ut förslaget – fullständigt.

– Att sätta ett pristak och kanske reglera det i lag är en riktigt dålig idé som inte kommer fungera i Sverige och som inte fungerat på andra ställen, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio Ekot.

– Politiker ska inte, och kan inte, bestämma priset på mat, säger hon också när SVT talar med henne under onsdagseftermiddagen.

"Blir tuffare för hushållen"

Enligt finansministern är det istället regeringens uppgift att bekämpa inflationen.

Hon menar att regeringen stöttar de hushåll som har det tuffast genom att fortsätta driva en återhållsam budget.

– Att bekämpa inflationen är A och O för om priserna fortsätter öka, då kommer det bli ännu tuffare för hushållen i framtiden, säger Elisabeth Svantesson.

Ekonomer oeniga

Finansministern får medhåll av flera nationalekonomer Ekot talat med.

– På sikt har prisregleringar inga positiva effekter på inflationstakten. Den kan möjligtvis under kort sikt maskera inflationstrycket, säger Lars Jonung, professor emeritus vid Lunds universitet.

Andra ekonomer menar dock att regeringen skulle kunna göra mer för att stötta hushållen utan att det får mer än en marginell effekt på inflationen.

Detta enligt en ny studie av Konjunkturinstitutet.

– KI:s rapport visar att ganska stora finanspolitiska åtgärder skulle ha försumbara effekter på inflationen, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, till Svenska Dagbladet.

Ett förslag som nämns är sänkt inkomstskatt men mer pengar till Sveriges kommuner och regioner.

Skenade till nya rekordpriser

Matpriserna skenade till nya priser i februari. I genomsnitt var ökningen 2,5 procent – störst sedan Matkollen började sina mätningar 2015.

– Regeringen kan inte bara stå bredvid och be oss konsumenter jämföra priser, säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar till SVT.

Modellen som Vänsterpartiet efterfrågar är en sådan som i Frankrike, där regeringen har fryst matpriserna under en tremånadersperiod till lägsta möjliga pris.

Uppmanade hushållen

Häromveckan uppmanade riksbankschefen Erik Thedéen hushållen att inte acceptera de dyraste priserna i livsmedelsbutikerna för att bromsa inflationen.

– Då får vi ju en process i till exempel livsmedelshandeln som kommer dämpa de där smör- eller semmelpriserna, sade han till SvD.

Oppositionen har dock, utöver Vänsterpartiets förslag idag, vädjat till regeringen att agera.

– Det här är på allvar. Människor riskerar förlora sina jobb, hamna hos Kronofogden för att de inte kan betala sina räkningar, eller i värsta fall inte ens ha råd att sätta mat på bordet, framhöll tidigare finansminister Mikael Damberg (S) på Facebook nyligen.

LÄS MER: Kräver att Ica och Coop kallas till regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp M. Lin Kim

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen