Regeringen svarar på kravet om pristak på mat

2023 03 08

Tidigare idag krävde Vänsterpartiet att regeringen ska införa ett pristak på livsmedel.

Nu kommer regeringens svar.

Och de dömer ut förslaget – fullständigt.

– Att sätta ett pristak och kanske reglera det i lag är en riktigt dålig idé som inte kommer fungera i Sverige och som inte fungerat på andra ställen, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio Ekot.

– Politiker ska inte, och kan inte, bestämma priset på mat, säger hon också när SVT talar med henne under onsdagseftermiddagen.

"Blir tuffare för hushållen"

Enligt finansministern är det istället regeringens uppgift att bekämpa inflationen.

Hon menar att regeringen stöttar de hushåll som har det tuffast genom att fortsätta driva en återhållsam budget.

– Att bekämpa inflationen är A och O för om priserna fortsätter öka, då kommer det bli ännu tuffare för hushållen i framtiden, säger Elisabeth Svantesson.

Ekonomer oeniga

Finansministern får medhåll av flera nationalekonomer Ekot talat med.

– På sikt har prisregleringar inga positiva effekter på inflationstakten. Den kan möjligtvis under kort sikt maskera inflationstrycket, säger Lars Jonung, professor emeritus vid Lunds universitet.

Andra ekonomer menar dock att regeringen skulle kunna göra mer för att stötta hushållen utan att det får mer än en marginell effekt på inflationen.

Detta enligt en ny studie av Konjunkturinstitutet.

– KI:s rapport visar att ganska stora finanspolitiska åtgärder skulle ha försumbara effekter på inflationen, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, till Svenska Dagbladet.

Ett förslag som nämns är sänkt inkomstskatt men mer pengar till Sveriges kommuner och regioner.

Skenade till nya rekordpriser

Matpriserna skenade till nya priser i februari. I genomsnitt var ökningen 2,5 procent – störst sedan Matkollen började sina mätningar 2015.

– Regeringen kan inte bara stå bredvid och be oss konsumenter jämföra priser, säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar till SVT.

Modellen som Vänsterpartiet efterfrågar är en sådan som i Frankrike, där regeringen har fryst matpriserna under en tremånadersperiod till lägsta möjliga pris.

Uppmanade hushållen

Häromveckan uppmanade riksbankschefen Erik Thedéen hushållen att inte acceptera de dyraste priserna i livsmedelsbutikerna för att bromsa inflationen.

– Då får vi ju en process i till exempel livsmedelshandeln som kommer dämpa de där smör- eller semmelpriserna, sade han till SvD.

Oppositionen har dock, utöver Vänsterpartiets förslag idag, vädjat till regeringen att agera.

– Det här är på allvar. Människor riskerar förlora sina jobb, hamna hos Kronofogden för att de inte kan betala sina räkningar, eller i värsta fall inte ens ha råd att sätta mat på bordet, framhöll tidigare finansminister Mikael Damberg (S) på Facebook nyligen.

LÄS MER: Kräver att Ica och Coop kallas till regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp M. Lin Kim

Text: Redaktionen

Kriget har vänt – första gången på 2,5 år

2026 03 13

Ett trendbrott har skett i Ukraina.

Kriget i Ukraina har pågått i över fyra år och fortsätter utan slut i sikte.

Inledningen av 2026 har varit förhållandevis positiv för de ukrainska styrkorna.

För första gången på två och ett halvt år tar Ukraina mer terräng än vad de förlorar till Ryssland, enligt tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Ett trendbrott”

Ryssarna förlorade tidigare i år tillgång till Elon Musks satellittjänst Starlink – och har sedan dess fått problem med kommunikationen.

Ukrainarna har dragit nytta av det och avancerar i bland annat Dnipropetrovsk, Kharkiv och Zaporizjzja.

– Det är ett trendbrott som visar på att Ukraina inte är stridsutmattade. Man är taktiskt och teknologiskt starkare just nu, säger militärexperten Johan Huovinen till Svenska Dagbladet.

“Tekniskt svaga”

På grund av den ryska Starlink-förlusten har ryssarna fått det svårare att kommunicera med sina förband.

Samtidigt har det ställt till det vad gäller den ryska drönaranvändningen.

– Det finns bilder på hur ryssarna satt upp vanliga gamla modem på lyktstolpar för att kunna koppla upp sig och flyga drönare. De ryska lösningarna är så tekniskt svaga att ukrainarna blir helt överlägsna, fortsätter Huovinen.

Läs mer: Paniken sprider sig – Ryssland stängs ner

Fortsatta attacker

Ukrainarna avancerar längs med frontlinjen – och fortsätter samtidigt med omfattande drönarattacker mot mål i Ryssland och de ockuperade territorierna.

Samtidigt får de stöd av partisaner.

– Den ukrainska partisangruppen Atesh rapporterade att deras agenter satte ett järnvägsreläskåp ur funktion nära Staryj Oskol i Belgorod oblast, vilket stödjer ryska operationer i riktning mot Kupjansk, rapporterar tankesmedjan ISW.

Brist på ammunition

ISW fortsätter.

– Atesh-gruppen rapporterade att attacken påverkade en brådskande ammunitionstransport till den ryska 122:a motoriserade gevärsregementet, Leningrads militärdistrikt och 27:e motoriserade gevärsbrigaden i området, vilket tvingade de ryska enheterna att genomföra attacker med ammunitionbrist och därmed drabbas av höga förluster.

Läs mer: Franska soldater attackerade

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen

Kina skickar ut tusentals båtar

2026 03 14

Kina misstänks förbereda en insats.

Bakom misstankarna står flera observationer där tusentals fiskebåtar skickas ut i märkliga formationer i havet utanför Kina.

– Tusentals kinesiska fiskebåtar har samlats i geometriska formationer i Östkinesiska havet i samordnade insatser som experter tror är en del av Pekings förberedelser för en potentiell regional konflikt eller kris, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Omkring 1 200 båtar

Totalt ska det röra sig om cirka 1 200 båtar, som format två parallella linjer i havet.

Fiskebåtarna har behållit sina positioner i närmare 30 timmar, innan formationen upplöstes.

– Jag har aldrig sett en samling kinesiska fiskebåtar i sådana mängder utanför hamnen, säger Gregory Poling, chef för den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, rapporterar NDTV World.

Liknande händelser har noterats tidigare, bland annat i januari i år men också i slutet av förra året.

LÄS OCKSÅ: Diktaturen böjer sig för USA

”Militär demonstration”

Manövern kallas för en ”militär demonstration” som syftar till att visa upp Kinas förmåga att samordna sina aktioner, uppger Jennifer Parker, en expert och tidigare officier i den australiensiska flottan.

– Jag har seglat runt hela världen och jag har inte sett fiskare verka så nära varandra, i den koncentrationsgraden, säger Jennifer Parker, rapporterar nyhetskanalen.

– De fiskar definitivt inte.

Kinas flotta

Kinas militära flotta är en av världens största.

Men i händelse av en konflikt eller kris i närområdet är stormakten redo att också använda sig av den gigantiska civila flottan, som utgörs av bland annat fiskebåtar, färjor och lastfartyg, uppger experter enligt nyhetskanalen.

På grunda av de ökade oroligheterna i området, främst relaterat till relationen mellan Kina och Taiwan, har Japan börjat rusta upp sin militära förmåga.

Något som Kina reagerar kraftigt på.

– Kina varnar Japan för en möjlig direktattack med anledning av att landet har påbörjat utplacering av inhemskt producerade långdistansmissiler, enligt Jiang Bin, talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet, rapporterar Global Times.

LÄS MER: Kina hotar med direktattack

Foto: Alejandro Luengo

Text: Redaktionen