Regeringen svarar på kravet om pristak på mat

2023 03 08

Tidigare idag krävde Vänsterpartiet att regeringen ska införa ett pristak på livsmedel.

Nu kommer regeringens svar.

Och de dömer ut förslaget – fullständigt.

– Att sätta ett pristak och kanske reglera det i lag är en riktigt dålig idé som inte kommer fungera i Sverige och som inte fungerat på andra ställen, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio Ekot.

– Politiker ska inte, och kan inte, bestämma priset på mat, säger hon också när SVT talar med henne under onsdagseftermiddagen.

"Blir tuffare för hushållen"

Enligt finansministern är det istället regeringens uppgift att bekämpa inflationen.

Hon menar att regeringen stöttar de hushåll som har det tuffast genom att fortsätta driva en återhållsam budget.

– Att bekämpa inflationen är A och O för om priserna fortsätter öka, då kommer det bli ännu tuffare för hushållen i framtiden, säger Elisabeth Svantesson.

Ekonomer oeniga

Finansministern får medhåll av flera nationalekonomer Ekot talat med.

– På sikt har prisregleringar inga positiva effekter på inflationstakten. Den kan möjligtvis under kort sikt maskera inflationstrycket, säger Lars Jonung, professor emeritus vid Lunds universitet.

Andra ekonomer menar dock att regeringen skulle kunna göra mer för att stötta hushållen utan att det får mer än en marginell effekt på inflationen.

Detta enligt en ny studie av Konjunkturinstitutet.

– KI:s rapport visar att ganska stora finanspolitiska åtgärder skulle ha försumbara effekter på inflationen, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, till Svenska Dagbladet.

Ett förslag som nämns är sänkt inkomstskatt men mer pengar till Sveriges kommuner och regioner.

Skenade till nya rekordpriser

Matpriserna skenade till nya priser i februari. I genomsnitt var ökningen 2,5 procent – störst sedan Matkollen började sina mätningar 2015.

– Regeringen kan inte bara stå bredvid och be oss konsumenter jämföra priser, säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar till SVT.

Modellen som Vänsterpartiet efterfrågar är en sådan som i Frankrike, där regeringen har fryst matpriserna under en tremånadersperiod till lägsta möjliga pris.

Uppmanade hushållen

Häromveckan uppmanade riksbankschefen Erik Thedéen hushållen att inte acceptera de dyraste priserna i livsmedelsbutikerna för att bromsa inflationen.

– Då får vi ju en process i till exempel livsmedelshandeln som kommer dämpa de där smör- eller semmelpriserna, sade han till SvD.

Oppositionen har dock, utöver Vänsterpartiets förslag idag, vädjat till regeringen att agera.

– Det här är på allvar. Människor riskerar förlora sina jobb, hamna hos Kronofogden för att de inte kan betala sina räkningar, eller i värsta fall inte ens ha råd att sätta mat på bordet, framhöll tidigare finansminister Mikael Damberg (S) på Facebook nyligen.

LÄS MER: Kräver att Ica och Coop kallas till regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp M. Lin Kim

Text: Redaktionen

Svenska husägare uppmanas – ”måste betalas in senast 31 december”

2025 12 18

I våras införde regeringen en satsning för att stimulera ekonomin och sysselsättningen.

Rotavdraget höjdes till 50 procent från och med 12 maj och till årets slut.

Satsningen har möjliggjort för svenska fastighetsägare att få ett avdrag på halva arbetskostnaden vid renoveringen utförda av hantverkare.

– När du anlitar ett företag för reparation, underhåll, ombyggnad eller tillbyggnad kan du få rotavdrag för delar av arbetskostnaden, uppger Skatteverket.

Stöd till byggbranschen

Enligt regeringens beräkningar skulle satsningen kosta staten drygt 4 miljarder kronor.

– Förstärkningen görs för att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Förstärkningen kan också bidra till att stötta ekonomin generellt, framhöll regeringen i ett uttalande.

Skatteverket uppmanar husägare

Nu närmar sig slutet för 2025 och rotavdraget kommer återigen ligga på 30 procent från och med 1 januari.

Men för att få ta del av den utökade möjligheten är det hög tid att agera.

Skatteverket går nu ut med en uppmaning och informerar om vad som gäller för att få tillgodoräkna sig avdraget på 50 procent.

– Rotavdraget återgår till 30 procent av arbetskostnaden den 1 januari 2026, framhåller myndigheten.

– För att beviljas 50 procent i rotavdrag måste betalning ha skett senast 31 december 2025. Ansökan ska ha kommit in till Skatteverket senast 31 januari 2026 och arbetet ska vara färdigställt när ansökan skickas in.

LÄS OCKSÅ: Nu vänder det – Arbetsförmedlingen bekräftar

Högst 50 000 kronor per år

Rotavdraget har vissa begränsningar.

Exempelvis är det högsta möjliga avdraget 50 000 kronor per år.

Avdraget är utformat som en skattereduktion, vilket innebär att det räknas av på den inbetalda skatten.

– Skattereduktionen innebär att din slutliga skatt minskar med ett belopp som motsvarar det du får i skattereduktion. Summan av skattereduktionerna får inte överstiga summan av kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, fastighetsavgift och fastighetsskatt, uppger Skatteverket.

– Om du har rätt till avdraget beror på hur mycket skatt du har betalat in under året och vilka andra avdrag du har gjort.

LÄS OCKSÅ: Seger för bensinbilarna – nu är det klappat och klart

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv.

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen