Regeringen svarar på kravet om pristak på mat

2023 03 08

Tidigare idag krävde Vänsterpartiet att regeringen ska införa ett pristak på livsmedel.

Nu kommer regeringens svar.

Och de dömer ut förslaget – fullständigt.

– Att sätta ett pristak och kanske reglera det i lag är en riktigt dålig idé som inte kommer fungera i Sverige och som inte fungerat på andra ställen, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio Ekot.

– Politiker ska inte, och kan inte, bestämma priset på mat, säger hon också när SVT talar med henne under onsdagseftermiddagen.

"Blir tuffare för hushållen"

Enligt finansministern är det istället regeringens uppgift att bekämpa inflationen.

Hon menar att regeringen stöttar de hushåll som har det tuffast genom att fortsätta driva en återhållsam budget.

– Att bekämpa inflationen är A och O för om priserna fortsätter öka, då kommer det bli ännu tuffare för hushållen i framtiden, säger Elisabeth Svantesson.

Ekonomer oeniga

Finansministern får medhåll av flera nationalekonomer Ekot talat med.

– På sikt har prisregleringar inga positiva effekter på inflationstakten. Den kan möjligtvis under kort sikt maskera inflationstrycket, säger Lars Jonung, professor emeritus vid Lunds universitet.

Andra ekonomer menar dock att regeringen skulle kunna göra mer för att stötta hushållen utan att det får mer än en marginell effekt på inflationen.

Detta enligt en ny studie av Konjunkturinstitutet.

– KI:s rapport visar att ganska stora finanspolitiska åtgärder skulle ha försumbara effekter på inflationen, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, till Svenska Dagbladet.

Ett förslag som nämns är sänkt inkomstskatt men mer pengar till Sveriges kommuner och regioner.

Skenade till nya rekordpriser

Matpriserna skenade till nya priser i februari. I genomsnitt var ökningen 2,5 procent – störst sedan Matkollen började sina mätningar 2015.

– Regeringen kan inte bara stå bredvid och be oss konsumenter jämföra priser, säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar till SVT.

Modellen som Vänsterpartiet efterfrågar är en sådan som i Frankrike, där regeringen har fryst matpriserna under en tremånadersperiod till lägsta möjliga pris.

Uppmanade hushållen

Häromveckan uppmanade riksbankschefen Erik Thedéen hushållen att inte acceptera de dyraste priserna i livsmedelsbutikerna för att bromsa inflationen.

– Då får vi ju en process i till exempel livsmedelshandeln som kommer dämpa de där smör- eller semmelpriserna, sade han till SvD.

Oppositionen har dock, utöver Vänsterpartiets förslag idag, vädjat till regeringen att agera.

– Det här är på allvar. Människor riskerar förlora sina jobb, hamna hos Kronofogden för att de inte kan betala sina räkningar, eller i värsta fall inte ens ha råd att sätta mat på bordet, framhöll tidigare finansminister Mikael Damberg (S) på Facebook nyligen.

LÄS MER: Kräver att Ica och Coop kallas till regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp M. Lin Kim

Text: Redaktionen

Kreml kallar in psykiatriker – “Putin paranoid”

2025 10 29

Paranoian växer hos Rysslands diktator Vladimir Putin.

För några dagar sedan uppgavs att den störtdykande ryska ekonomin har fått oron att växa i Kreml.

Det är så pass illa att Putin fruktar en statskupp och har pekat ut den Ryska antikrigskommittén för att försöka ta över landet med våld, uppger The Telegraph.

– Det säger oss att Kreml är paranoid. Putin letar efter fiender för att försöka stärka sin regim, säger John Herbst, chef för Atlantic Council Eurasia Center och tidigare amerikansk ambassadör i Ukraina, till tidningen.

Kallar upp psykiatriker

Nu kommer fler uppgifter som spär på den uppfattningen.

Putins syssling, Anna Tsiviljova, utbildad psykiatriker och gift med Rysslands energiminister Sergej Tviviljov, har gjort “ett meteoriskt upptåg till Kremls hjärta”, rapporterar Iltalehti.

Psykiatrikern har snabbt fått en plats i Kremls innersta krets.

– Putin har börjat organisera sin inre krets på ett sätt som säkerställer att det inte finns några sprickor i maktstrukturen, säger Henry Hale, professor vid George Washington University, till Fox News om rekryteringen.

"Alltmer paranoid"

Anna Tsiviljova är numera biträdande försvarsminister i Ryssland

Hennes kometkarriär har fått det brittiska försvarsministeriet att flagga för att till och med ryssarnas tolerans för korruption och nepotism kommer att sättas på prov.

LÄS MER: Lukasjenko fullständigt rasande: “Sinnessjukt”

Enligt Moscow Times har utnämningen motiverats med att man betonar lojalitet mot presidenten mer än expertis.

– Putin har blivit alltmer paranoid och misstänksam mot sin egen administration, och i den meningen förlitar han sig alltmer på dem han verkligen kan lita på, säger Jussi Lassila, Rysslandsexpert och seniorforskare vid finska Institutet för utrikespolitik, till Iltalehti.

– Putins agerande betonar auktoritär legalism – idén att man måste följa lagar och formella grunder, men bakom den uppenbarar sig ett starkt skydd av den nära kretsen och familjen, säger Lassila.

LÄS MER: Lavrov: Trump har ändrat sig ”radikalt”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Sverige kontantlöst” – historisk händelse bekräftad

2025 10 29

Sverige bör numera klassas som ett kontantlöst samhälle.

En historisk övergång har skett.

Den slutsatsen dras i rapporten Sverige Betalar, en undersökning om svenskarnas betalvanor som studerat utvecklingen under 13 års tid.

– Det finns olika definitioner av ett kontantlöst samhälle, men om man går efter Riksbankens definition som också riksdagen har anammat så tycker jag att det tydligt kan motiveras i vår rapport, säger Lukas Berg från Insight Intelligence, analys- och kommunikationsföretaget som ligger bakom rapporten, till DN.

"Trillat över tröskeln"

Enligt rapporten är kontanternas roll beroende av fyra grundpelare. Det handlar om allmänhetens föredragna betalmedel, möjligheten att överhuvudtaget kunna betala med kontanter, vilken roll de spelar i människors vardag och vilket förtroende som finns för betalmedlet.

När det gäller de tre förstnämnda har kontanterna fått se sig besegrade sedan flera år tillbaka.

Och nu har något historiskt skett.

Svenskarnas förtroende för betalappar är nu högre än för kontanter. 87 procent mot 72 procent.

Därmed är Sverige ett kontantlöst samhälle “enligt rådande definitioner”, menar Lukas Berg.

– Förtroendefrågan har varit kontanternas styrka, det sista som bar kontanterna. Men nu har man trillat över den tröskeln också.

En av tio betalar kontant

Riksbanken delar inte rapportens slutsats om att Sverige bör klassas som kontantlöst, med motiveringen att pengarna fortfarande accepteras av hushåll och företag.

Myndigheten har dock återkommande konstaterat att användningen av kontanter minskar, även om betalmedlet fortfarande är en del av samhället.

– Kontantuttagen har minskat under de senaste åren, både i antal och värde, vilket tyder på att användningen av kontanter minskar, framhöll Riksbanken i en rapport våras.

Enligt myndighetens egen undersökning var det blott 10 procent som betalade med kontanter vid sitt senaste köp i butik.

LÄS MER: Småsparare varnas: Kan förlora 230 000 kronor

Ny lag på gång

Regeringen har tidigare lagt fram ett förslag om att livsmedel, medicin och offentliga avgifter som exempelvis vård och fordonsbesiktning ska kunna betalas kontant.

Förslaget har nu varit ute på remiss.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, har finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tidigare sagt.

LÄS MER: Sverige hyllas internationellt – ”ligger återigen före”

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen