INRIKES: Sverige stödjer turkiskt miljardprojekt – kopplas till Putin

2022 08 25

Svenska staten vill stötta Turkiet i ett järnvägsprojekt som är värt flera miljarder.

Beslutet togs mitt under pågående Natoansökan, avslöjar Dagens Nyheter.  

Enligt officiella siffror från turkiska finansdepartementet har Sverige garanterat att investera närmare tre miljarder svenska kronor.

Den ansvariga myndigheten Exportkreditnämnden, EKN, bedömer affären som ”ett högriskprojekt”.

­– På sex av åtta punkter bedöms riskerna vara på högsta möjliga nivå, bland annat vad gäller hälsa och säkerhet, arbetsvillkor samt biologisk mångfald. Myndigheten skriver att risken för korruption är hög i turkisk offentlig sektor och tar upp risken gällande landets möjligheter att betala tillbaka lånet, rapporterar DN som tagit del av dokumentationen gällande affären.

Ansvarigt bolag kopplas till Putin och Erdogan

Trettio procent av det svenska garantibeloppet uppges gå till att köpa svenska varor och tjänster för att bygga järnvägssträckan mellan städerna Gaziantep och Mersin i Turkiet, erfar DN.

Det ansvariga byggbolaget heter REC och ingår i koncernen Rönesans.

Rönesans har flera gånger anklagats för korruption och ägaren – den turkiske affärsmannen Erman Ilicak – har kopplingar till  Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och personer som står nära den ryska diktatorn Vladimir Putin, rapporterar DN.

Skarp kritik

Organisationen  Turkish Democracy Project har riktat skarp kritik mot koncernen. 

– Bolagen som Sverige avser stödja är kända för korruption och skatteflykt i miljardklassen. Det är uppenbart korruption på högsta nivå med band till kleptokratin i både Turkiet och Ryssland. Om det finns kännedom om detta hos våra svenska beslutsfattare, men att man ändå väljer att blunda, är det oerhört allvarligt, säger Louise Brown, antikorruptionsexpert med bakgrund på Transparency International och på Världsbanken, till DN.

Mitt under Natoansökan

Sverige undertecknade avtalet mitt under pågående Natoförhandlingar mellan Sverige och Turkiet.

Den 6 juni gav Exportkreditnämnden grönt ljus för investeringen.

Myndigheten har svarat på uppgifterna i en skriftlig kommentar. 

– I detta skede är en mycket stor andel av informationen om affären affärskänslig och det kan skada olika berörda parter om den lämnas ut, skriver EKN:s pressavdelning till DN. 

Tidningen har sökt utrikesminister Ann Linde (S) och utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S). Ministrarnas pressekreterare uppger att UD informerats om affären, men att ingen av ministrarna är inblandade i affären. 

Företrädare för REC och Rönesans har inte kommenterat uppgifterna. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen