INRIKES: Sverige stödjer turkiskt miljardprojekt – kopplas till Putin

2022 08 25

Svenska staten vill stötta Turkiet i ett järnvägsprojekt som är värt flera miljarder.

Beslutet togs mitt under pågående Natoansökan, avslöjar Dagens Nyheter.  

Enligt officiella siffror från turkiska finansdepartementet har Sverige garanterat att investera närmare tre miljarder svenska kronor.

Den ansvariga myndigheten Exportkreditnämnden, EKN, bedömer affären som ”ett högriskprojekt”.

­– På sex av åtta punkter bedöms riskerna vara på högsta möjliga nivå, bland annat vad gäller hälsa och säkerhet, arbetsvillkor samt biologisk mångfald. Myndigheten skriver att risken för korruption är hög i turkisk offentlig sektor och tar upp risken gällande landets möjligheter att betala tillbaka lånet, rapporterar DN som tagit del av dokumentationen gällande affären.

Ansvarigt bolag kopplas till Putin och Erdogan

Trettio procent av det svenska garantibeloppet uppges gå till att köpa svenska varor och tjänster för att bygga järnvägssträckan mellan städerna Gaziantep och Mersin i Turkiet, erfar DN.

Det ansvariga byggbolaget heter REC och ingår i koncernen Rönesans.

Rönesans har flera gånger anklagats för korruption och ägaren – den turkiske affärsmannen Erman Ilicak – har kopplingar till  Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och personer som står nära den ryska diktatorn Vladimir Putin, rapporterar DN.

Skarp kritik

Organisationen  Turkish Democracy Project har riktat skarp kritik mot koncernen. 

– Bolagen som Sverige avser stödja är kända för korruption och skatteflykt i miljardklassen. Det är uppenbart korruption på högsta nivå med band till kleptokratin i både Turkiet och Ryssland. Om det finns kännedom om detta hos våra svenska beslutsfattare, men att man ändå väljer att blunda, är det oerhört allvarligt, säger Louise Brown, antikorruptionsexpert med bakgrund på Transparency International och på Världsbanken, till DN.

Mitt under Natoansökan

Sverige undertecknade avtalet mitt under pågående Natoförhandlingar mellan Sverige och Turkiet.

Den 6 juni gav Exportkreditnämnden grönt ljus för investeringen.

Myndigheten har svarat på uppgifterna i en skriftlig kommentar. 

– I detta skede är en mycket stor andel av informationen om affären affärskänslig och det kan skada olika berörda parter om den lämnas ut, skriver EKN:s pressavdelning till DN. 

Tidningen har sökt utrikesminister Ann Linde (S) och utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S). Ministrarnas pressekreterare uppger att UD informerats om affären, men att ingen av ministrarna är inblandade i affären. 

Företrädare för REC och Rönesans har inte kommenterat uppgifterna. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen