BEKRÄFTAR: Regeringen satte ned foten – sa nej till Försvarsmakten

2023 10 16

Regeringen och riksdagen har skickat försvarsmateriel till Ukraina som Försvarsmakten från början hade velat behålla i Sverige.

Det uppger det svenska försvarets överbefälhavare Micael Bydén i en intervju med DN.

– Vi lämnade in vårt underlag i oktober i fjol. Det var rätt omfattande, vi tog i så mycket vi kunde. Vi sa också att i det här så fanns det sånt som vi rekommenderade att vi inte skulle ge bort, säger han till tidningen.

Ignorerade rekommendation

Micael Bydén berättar att allt på listan redan har skänkts till Ukraina.

Han berättar även att saker som Försvarsmakten avrådde regeringen från att skicka har levererats till den ukrainska armén.

– Det är också så att det som inte fanns med i underlaget har getts bort. Till exempel stridsvagnarna. Det säger mig att det finns en genuin vilja här att stödja Ukraina så långt det går, säger Bydén till DN och tillägger:

– Sen är det risk med allt.

Försvarsminister Pål Jonson (M) har kommenterat uppgifterna.

Han framhåller att beslutet måste vägas mot att kriget i Ukraina varit en ”politisk och militär katastrof för Ryssland” som kraftigt har försvagat den ryska krigsmakten, vilket är betydande för Sveriges säkerhet.

Pål Jonsson konstaterar även att Sverige kommer att investera i nya stridsvagnar till Försvarsmakten.

Här är Sveriges stöd till Ukraina

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige utökat sitt humanitära och militära stöd till Ukraina i flera omgångar.

Totalt har Sverige bidragit med motsvarande över 25 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina.

I sin helhet har Sverige bidragit med följande stöd:

- Militärt stöd – 20 miljarder kronor

- Humanitärt stöd – 2,04 miljarder kronor

- Finansiellt stöd – 1,10 miljarder

- Civil krishantering – 800 miljoner kronor

- Återuppbyggnad – 765 miljoner kronor

- Reformstöd – 335 miljoner kronor

- Stöd till cybersäkerhet, kärnsäkerhet, fria medier, ansvarsutkrävande, jämställdhet m.m – 256 miljoner kronor

Källa: Regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskanslit resp Bezav Mahmod Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN TILL SD: Hämnas

2025 11 26

SD:s väljare skickar en tydlig signal till partiet.

Relationen mellan Tidöpartierna, inte minst mellan SD och L, har varit kaotisk den senaste tiden.

Detta har väckt reaktioner bland SD-väljare – som nu vill att partiet hämnas.

Vill att SD hämnas

Liberalerna säger tvärnej till att släppa in Sverigedemokraterna i en eventuell högerregering efter valet.

SD:s väljare vill att Åkessons parti ska svara på detta – genom att ge igen med samma mynt, enligt en ny undersökning från DN/Ipsos.

Undersökningen visar att SD-väljare vill att partiet ska säga nej till att ge L ministerposter i en framtida regering.

Endast var sjunde SD-väljare vill ha med L i nästa regering, medan var fjärde bara kan tänka sig det om det är absolut nödvändigt.

– Det kan nog ses som en direkt konsekvens av Simona Mohamssons besked i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

LÄS OCKSÅ: Populär julmat rusar i pris - 1 200 procent dyrare

Tidöväljare föredrar SD

Enligt undersökningen har SD-väljares sympati för L minskat sedan förra valet, och L-ledaren Simona Mohamssons bestämda nej till SD-ministrar tycks irritera många sverigedemokrater.

Mätningen visar dessutom att Tidöväljare överlag hellre vill se SD i regeringen än L.

Bland L-väljarna själva säger dock majoriteten nej till SD i regeringen. Fler L-väljare är villiga att släppa fram S än att släppa fram SD.

Tungt för Mohamsson

Liberalerna har det dock väldigt tufft i opinionen just nu.

En mätning från Novus som släpptes i morse visar att förtroendet för partiledaren Simona Mohamsson ligger på 4 procent, vilket ger henne en bottenplacering i förtroenderankingen trots att det är en ökning med en procentenhet jämfört med oktobermätningen.

Samtidigt har förtroendet för Jimmie Åkesson ökat, framför allt bland väljare som röstar på regeringspartierna.

29 procent av väljarna har förtroende för Åkesson, vilket innebär att han har det tredje största förtroendet efter Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M).

– Uppgången för Åkesson är bland regeringspartiernas sympatisörer, där nu 47 procent har förtroende för honom. I oktober var det 35 procent av regeringspartiernas sympatisörer som hade förtroende för honom, skriver Novus i sin analys.

LÄS OCKSÅ: Omtyckt restaurangkedja riskerar konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml går emot USA – bistra ordvalet avslöjar

2025 11 26

USA har gjort ”enorma framsteg” i förhandlingarna om ett fredsavtal i Ukraina.

Det framhöll Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt under tisdagen.

– Under den senaste veckan har USA gjort enorma framsteg mot ett fredsavtal genom att föra både Ukraina och Ryssland till förhandlingsbordet, skrev hon i ett inlägg på X.

Kreml ger helt annan beskrivning

President Trump har gjort liknande uttalanden om fredsförhandlingarna.

Men den amerikanska optimismen delas inte av Ryssland.

Det framgår av ett färskt uttalande från Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Han kallar framstegen i förhandlingarna för ”blygsamma”.

Peskov utdelar det svala omdömet i samband med att han kommenterar det läckta samtalet mellan USA:s särskilda sändebud, Steve Witkoff, och Vladimir Putins utrikespolitiska rådgivare, Jurij Usjakov.

– De röster som nu kräver Witkoffs avskedande syftar sannolikt främst till att störa de blygsamma framstegen som gjorts för att nå en överenskommelse genom förhandlingar, säger Peskov enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

LÄS MER: Ukrainska elitstyrkor slår tillbaka

Trump och Kreml slår tillbaka mot kritiken

I det läckta samtalet ger Witkoff råd till sin ryske motpart om hur denne bäst kan sälja in Rysslands ståndpunkter till president Trump. Efter läckan har Witkoff anklagats för att stå på Kremls sida och röster har höjts för hans avgång.

Dmitrij Peskov avfärdar kritiken.

Han hänvisar till president Trump som kallat samtalet för en ”standardgrej” under en förhandlingsprocess.

– Som president Trump själv sagt, detta är något som ingår i en förhandlares dagliga arbete, säger Peskov.

LÄS OCKSÅ:

Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen