Regeringen mycket upprörd – hotar med utvisning

2023 10 20

Regeringen reagerar kraftigt på Hamashyllningar i Sverige.

På flera håll i landet uppmärksammades glädjescener över Hamas chockattack mot Israel den 7 oktober.

Redan då uttrycket företrädare för både regeringen och andra riksdagspartier sin bestörtning.

– Jag tycker det är djupt ovärdigt, det är en skamfläck för Sverige att det kan äga rum överhuvudtaget, sade exempelvis statsminister Ulf Kristersson (M) enligt Sveriges Radio.

Hotar med utvisning

Nu går regeringen ännu längre.

Den som öppet hyllar eller stödjer en terrororganisation som Hamas ska kunna utvisas, meddelar migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) idag.

– Då har man inte här att göra, säger hon till Dagens Nyheter.

"Bristande vandel"

Utvisningarna ska enligt ministern kunna omfattas av det omdiskuterade begreppet “bristande vandel”.

Om bristande vandel ska kunna ligga till grund för utvisning finns redan som en utredningsåtgärd i Tidöavtalet.

Maria Malmer Stenergard vill inte peka ut exakt vilka organisationer som kan bli aktuella, men säger att det är viktigt att utreda ytterligare verktyg mot personer som hyllar terrorstämplade organisationer.

Hon ser ingen kollision med yttrandefriheten.

– Man har inte lika långtgående rättigheter när man inte är svensk medborgare. Om man väljer att hylla den död som terrorn sprider så kan man verkligen ifrågasätta om man inte har förverkat sin rätt att vistas här.

Tar rygg på SD

Jimmie Åkesson (SD) har tidigare lyft åtgärden om att utvisa utländska medborgare som i Sverige firat Hamas attacker mot Israel.

Vid en pressträff förra veckan underströk han att det är ett “utmärkt exempel” på bristande vandel.

Samma sak ska kunna appliceras på exempelvis koranbrännare, menar Åkesson.

– Befinner man sig i Sverige bara för att utnyttja vår yttrandefrihet eller ställa till problem av andra skäl, för att begå brott eller för att leva på bidrag eller vad det kan vara, och inte tillför samhället någonting konstruktivt, då finns det ingen anledning för oss att ha kvar personen, i synnerhet inte om de saknar skyddsbehov, sade han till SR förra veckan.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen