JUST NU: Regeringen kommenterar Rysslandskampanjen – försvarar agerandet

2022 04 13

Utrikesminister Ann Linde (S) försvarar regeringens agerande när man försökte mildra USA:s sanktioner mot ryska oligarken Oleg Deripaska.

– Det fanns inga sanktionsbeslut som vi var tvungna att följa. Vi följer alltid sanktionsbeslut. Jag är mycket stolt över att vi räddade alla dessa jobb i Sundsvall, säger Ann Linde till SVT Nyheter.

Ville rädda jobb

Bakgrunden är det avslöjande som publicerades tidigare idag om att Sverige under 2018 och 2019 genomförde en omfattande påverkanskampanj.

Syftet var att dämpa de sanktioner som USA då riktade mot oligarken Oleg Deripaskas och hans aluminiumbolag – som bland annat har ett säte i Sundsvall där många jobb riskerade att påverkas.

Duckat kommentarer

Utrikesminister Ann Linde uppges att tillsammans med dåvarande närings- och innovationsminister Mikael Damberg, numera finansminister, ha skrivit ett brev till USA:s utrikesminister Mike Pompeo samt ha gjort resor till Washington för att påverka amerikanerna. 

Hittills har Linde hittills duckat uttalanden om avslöjandet och hänvisat till sin kollega: handelsminister Anna Hallberg.

“Uppmuntrat handel med Ryssland”

Men nu kommenterar Linde saken och menar att regeringen gjorde helt rätt. Synen på att handla med Ryssland var annorlunda då, jämfört med 2022 menar hon.

– Ända fram till i år har vi uppmuntrat handel med Ryssland. Sverige, liksom många andra europeiska länder, såg att de här sanktionerna mot oligarken fick oförutsedda ekonomiska konsekvenser för våra länder som man inte avsett. Självklart måste vi påtala det för de amerikanska myndigheterna, säger Ann Linde till SVT.

På EU:s sanktionslista

Oleg Deripaska är grundare av företaget Rusal, som i sin tur äger aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall.

Sedan tre dagar tillbaka har oligarken nu även hamnat på EU:s sanktionslista, rapporterar Sveriges Radio.

Förser Ryssland med vapen

Enligt EU-rådet äger oligarken bolag som förser den ryska militären med vapen och annan utrustning som diktaturen använder i sitt anfallskrig mot Ukraina.

Deripaska är sedan tidigare även anklagad för både utpressning och mutbrott och misstänks ha kopplingar till organiserad brottslighet.

Följer EU-sanktioner

Ann Linde är dock noga med att poängtera att man följer alla sanktionsbeslut som fattas inom EU, vilket i så fall skulle inkludera de som riktas mot just Oleg Deripaska.

Handelsminister Anna Hallberg har också betonat att affärer med Ryssland sågs väldigt annorlunda 2019 jämfört med efter invasionen av Ukraina.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen