Bakgrunden är att man fruktar grova våldsbrott, bland annat redan nu under sommaren.

Det rapporterar P4 Stockholm.

Risken är stor att folk kan bli mördade eller utsatta för andra allvarliga dåd  av unga människor och barn, framhåller Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Fullt på vårdhemmen

Myndigheten pekar på att 58 personer just nu står i kö för att placeras på så kallade Sis-hem.

Men det är fullt på hemmen vilket försätter individerna i någon form av limbo.

Ungdomarna är i akut behov av slutenvård enligt Lagen om vård av unga, LVU, och om de inte placeras inom kort bedöms alltså risken som stor att nya grova brott begås.

Enligt SKR råder det platsbrist i hela Sverige, men läget är som värst i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Väntetiderna bedöms till fem eller sex veckor, uppger radiokanalen.

Måste bort från gatan

Den akuta platsbristen får konsekvenser för såväl förebyggande som pågående arbete mot brottsligheten bland unga.

Man menar att mord begås av barn och att de 58 personerna i kö måste bort från gatan.

– Situationen har allvarlig påverkan på socialtjänstens och polisens förmå att utföra sina uppdrag, att skydda barn och unga och att skydda allmänheten, uttrycker SKR i en hemställan direkt till regeringens socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall (M).

Polisen går ut med sommarvarning

Beskedet och krismötet kommer även kort efter att polisen gått ut och varnat för att rekryteringen av barn till kriminella gäng ökar under sommarveckorna.

Den sociala kontrollen och de sociala sammanhangen minskar, vilket gör det lättare för nätverken att komma åt barnen. Inte sällan inleds det med “oskyldiga saker och symboliska belöningar som sedan leder till grövre brottslighet”, framhåller Polismyndigheten.

– Vi ser att kriminella gäng utnyttjar barn och unga i hela landet, även här i polisregion Öst. Det sker i allt ifrån större städer till landsbygd. Det som tidigare kunde handla om att vakta en port och hålla utkik efter polisen har utvecklats till brutala morduppdrag, säger Jens Isgren, operativ koordinator i polisregion Öst, i en kommentar.

"Fruktansvärda konsekvenser"

Han tillägger:

– Det går definitivt inte att lite på de här uppdragsgivarna. Du kan bli tillsagd att spränga en port för att skrämmas lite, men det kan finnas mycket större bakomliggande motiv som du inte känner till, exempelvis kopplat till främmande makt. 

– Det som kan verka handla om att placera ut en fejkbomb kan visa sig vara en skarp bomb som riskerar att skada både ungdomen själv och andra. Det kan få fruktansvärda konsekvenser, säger Jens Isgren.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen