Regeringen helvänder – lovar pengar till många bilägare

2023 09 06

Regeringen tar ett nytt initiativ för att belöna dem som byter bil.

Det beskedet gav klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på en presskonferens under onsdagseftermiddagen.

Ekonomiskt löfte

Initiativet är en del av en större satsning när regeringen nu går ut med sin nya klimatpolitik.

Och man vänder sig direkt till folk som kör bensin- och dieseldrivna bilar med ett ekonomiskt löfte – på ett villkor.

En premie ska nämligen införas för den som skrotar en äldre bil i avsikt att införskaffa sig ett mer klimatvänligt alternativ.

Det är inte klart exakt hur mycket som bilägarna kommer kunna få om man skrotar sin bil.

Helomvändning

Premien har funnits tidigare, men avskaffades kort efter att nuvarande regering tillträdde.

– Det här leder inte bara till att vi förstör klimatet utan att vi också förstör för industrin som vill ställa om, kritiserade bland annat Miljöpartiets ena språkrör Per Bolund enligt SVT.

Dagens besked är därmed en helomvändning i frågan, även om den presenterade varianten skiljer sig något från den som togs bort.

250 miljoner

Totalt omfattar satsningen 250 miljoner kronor under de närmaste två åren.

Den aktuella premien ska gälla under ett års tid och inkluderar alla äldre bilar med förbränningsmotor.

Oavsett om man därefter köper en eller leasar en elbil ska man kunna ta del av premien.

"Klimatklivet"

Samtidigt presenterade även regeringen flera andra satsningar inom klimatfrågan.

Bland annat ingår vad man kallar “Klimatklivet”, ett investeringsstöd för företag som vill ställa om och satsa på exempelvis ellastbilar och andra tunga elfordon.

Stödet är värt 800 miljoner kronor.

– Klimatklivet är regeringens bredaste investeringsstöd för att minska koldioxidutsläppen, det är också ett av de viktigaste stöden för att bygga ut laddinfrastrukturen, säger Romina Pourmokhtari på presskonferensen.

– Elektrifieringen är centralt för att nå Sveriges klimatmål.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19nov25

”Minskning med 2 090 kronor”– glatt besked för hushållen

2025 11 19

Under 2026 blir det billigare för hushållen i Sverige.

Matkostnaderna väntas sjunka rejält, enligt Konsumentverkets årliga prognos för hushållens kostnader.

Matutgifterna för en barnfamilj med två barn i åldrarna 5 och 9 år beräknas landa på 8 440 kronor per månad under 2026 – en minskning med 2 090 kronor jämfört med förra årets beräkningar.

Totalt rör det sig om en minskning på hela 20 procent.

Tre anledningar

Enligt Konsumentverket finns det flera förklaringar till den nya prognosen:

- En förväntad minskad matmoms kan leda till lägre livsmedelspriser.

- Ny metod för prismätning av livsmedel. Prismätningen genomförs i fler butiker och på fler orter samt under en längre period än tidigare. Detta för att bättre kunna ta hänsyn till regionala prisskillnader samt till olika erbjudanden och rabatter. 

- Nya matsedlar, som används för att beräkna matkostnader, är anpassade till de senaste Nordiska näringsrekommendationerna som publicerades 2023 samt Livsmedelsverkets uppdaterade svenska kostråd som publicerades 2025. 

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna 

Räkneexempel: Så stor blir månadskostnaden

Hur mycket pengar hushållen kommer att spara på minskade matkostnader återstår att se. Konsumentverket fastslår dock att matkostnaderna väntas minska för alla typer av hushåll.

Här är exempel på beräknade månadskostnader för olika hushåll:

- För en vuxen kan maten kosta cirka 2 730 kronor per månad. 

- För en familj på två vuxna och två barn kan maten kosta cirka 8 440 kronor per månad.  

- För dig som behöver specialkost kan det kosta 50-250 kronor extra per månad.  

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


19nov25

JUST NU: Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej 

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds 

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen