Regeringen ger nytt besked om återvandring

2023 03 01

Regeringen vill att fler personer ska välja att återvandra från Sverige av egen vilja.

Personerna ska lockas av större bidrag och anpassade lösningar i hemlandet.

– Återvandring har varit ett styvmoderligt behandlat område i svensk politik och Migrationsverket har inte fokuserat på det. Där vill vi se ett skifte, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) till DN.

Regeringen tar sikte på de stora grupperna som kommit till Sverige de senaste decennierna och som enligt Maria Malmer Stenergard inte lyckats bli integrerade i det svenska samhället.

Nytt uppdrag

Migrationsverket har fått i uppdrag att se över hur man kan öka återvandringen.

Ett av myndighetens mål för 2023 är att fler personer ska lämna Sverige.

– Personer som är bosatta i Sverige och som vill flytta tillbaka till sina hemländer ska ges information om vilka möjligheter till återvandring som finns och vilken hjälp och stöd man kan få, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

En utredning för hur frivillig återvandring kan stimuleras genom exempelvis ekonomiska incitament och andra stödinsatser kommer att tillsättas inom kort.

Ökad budget

Regeringen har höjt Migrationsverkets budget från 100 000 kronor till en miljon för att fler som vill återvandra ska kunna ta del av det ekonomiska stödet.

Tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna vill regeringen även erbjuda personer som återvandrar anpassade lösningar i landet de återvänder till.

– Det kan handla om utbildning eller att betala för att barnen ska kunna gå i skola. Det beror väldigt mycket på förutsättningarna i de olika länderna, säger Ludvig Aspling, SD:s migrationstalesperson, till DN.

En hjärtefråga

Ludvig Aspling beskriver återvandring som en hjärtefråga för Sverigedemokraterna. Samtidigt är han noga med att understryka att ingen som har tillstånd att bo i Sverige ska behöva lämna landet.

Kritiker har pekat på att stora satsningar på återvandring riskerar bli en dyr affär för samhället.

– Stöden måste bygga på en ekonomisk logik, säger Ludvig Aspling.

Enligt honom kommer en ökad återvandring att bli en besparing för Sverige.

Få har lämnat

De senaste tio åren har endast 46 personer beviljats ekonomiskt stöd för att lämna Sverige, enligt statistik från Migrationsverket.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen