VAL 2022: Regeringen ger besked – så många elbolag vill säga upp bundna elavtal

2022 09 07

Sveriges Radio har uppgett att flera elbolag vill säga upp bundna avtal med sina kunder.

Av den anledningen satte sig finansmarknadsminister Max Elger (S) i möte med Energiföretagen samt flera myndigheter.

På en pressträff nu på onsdagseftermiddagen bekräftar regeringen hur många elbolag det rör sig om – det ska handla om ett bolag som planerar en sådan åtgärd.

"Inte brukligt"

– Mina myndigheter har klargjort att det i det i allmänna fallet inte är brukligt att hänvisa till force majeure om förmåga att leverera föreligger. Utgångspunkten är alltid att avtal ska hållas, säger Max Elger på en presskonferens.

Ingen ytterligare information

Mötena ska inte ha gett någon annan information än de som Sveriges Radio släppte tidigare idag.

– Energiföretagen har i nuläget inte någon kännedom om att någon av deras medlemmar är i begrepp att agera på det sätt som medierna har rapporterat, säger Elger.

Krävt lista på företag

Ministern hade krävt en lista på de företag som uppgavs vilja säga upp fasta avtal.

– I nuläget känner vi inte till att något bolag finns på listan. Jag har noterat att ett antal bolag gått ut och deklarerat att de inte har för avsikt att säga upp fastprisavtal.

Befarar ekonomisk smäll

Enligt Sveriges Radio Ekots källor var det just med hänvisning till klausulen "force majeure" som flera elbolag planerar att säga upp fasta avtal med sina kunder som är bundna över flera år.

– Anledningen är att elbolagen befarar att elpriserna kan vara höga under en lång tid, och deras ekonomi skulle kunna påverkas dramatiskt, rapporterar SR.

Förmånliga avtal över flera år

Enligt elbolagen kan den nuvarande situationen med strypta gasleveranser och skenande elpriser kunna anses vara force majeure, en oförutsedd händelse, som ger upphov till att kunna bryta rådande elavtal med kunder.

I dag har många kunder långa elavtal som i dagsläget kan betraktas som väldigt förmånliga med ett lågt pris per kilowattimme.

Avtalen sträcker sig i regel över 3-5 år, erfar SR. 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen