Det uppger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff tillsammans med jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L), Katja Nyberg, SD:s talesperson i polisfrågor, och Torsten Elofsson, Kristdemokraternas rättspolitiske talesperson.

– Vi ska presentera den lagrådsremiss som regeringen beslutat om i dag, att tillföra de brottsbekämpande myndigheterna viktiga verktyg. Det vill säga möjligheten att utöka användningen av hemliga tvångsmedel, säger Gunnar Strömmer enligt TV4 Nyheterna.

Skyndar på lagändring

Regeringen och SD kommer att lägga fram ett förslag om preventiva tvångsmedel. Förslaget skickas nu till lagrådet för granskning.

Justitieminister Strömmer betonar att avsikten är att ”skynda på” processen, så att polisen ska kunna använda sig av de nya direktiven redan under hösten.

– Vi vill att hemliga tvångsmedel ska få användas utan en konkret brottsmisstanke, innan förundersökning är inledd, och i flera typer av fall, förklarar Strömmer på pressträffen.

Nödvändig åtgärd enligt SD

SD:s Katja Nyberg anser att det nya förslaget är en nödvändig åtgärd för att komma till bukt med den grova brottsligheten.

– Polismyndigheten behöver kunna avlyssna de ledande aktörerna utan att det krävs en specifik brottsmisstanke, säger hon på pressträffen enligt Aftonbladet.

Dömer ut förslaget

Kriminologen Leif GW Persson har tidigare kritiserat förslaget om hemlig tvångsavlyssning.

– Konkret handlar det om att man ska kunna ägna sig åt elektronisk avlyssning utan brottsmisstanke – en ganska långtgående framflyttning av nuvarande position. Baksidan av detta är att det innebär stora risker och inskränkningar i rättssäkerheten, sa han i TV4:s Nyhetsmorgon

Stora risker

Kriminologen konstaterar att en fördel med förslaget är att polisen får ett bättre utredningsläge och ”eventuellt kan komma in tidigare i ett ärende och jobba förebyggande innan det händer något".

Men GW pekar framför allt på riskerna. 

– Haken är att när man börjar lyssnar på en person, då har han en mängd kontakter med personer som kan hamna i samma sits. Jag brukar säga så här: En bra formel är att om man är ute efter en specifik person då hamnar tio andra i samma smet och hos många av dem saknas lagligt stöd för att avlyssna. Det är haken och där uppstår rättsosäkerheten.

Vidare hävdar kriminologen att utökad avlyssning endast kommer att ge ”en marginell vinst”.

Flera värmerekord har slagits på olika håll i Europa, när flera värmeböljor har dragit över kontinenten.

Sverige har också fått sin beskärda del av det extrema vädret, även om sommaren som helhet inte stuckit ut ur ett historiskt perspektiv.

– Sett till Sverige som helhet var sommaren 2026 den svalaste sedan 2017. Men jämfört med normalperioden 1991-2020 ligger den ändå över det normala, uppger SMHI.

– Framförallt juni var varmare än normalt medan juli och augusti låg kring det normala i söder och något kyligare än normalt i norr.

Kan behöva vänja sig

Extrema väder är något som svenska folket kan bli tvungna att vänja sig vid framöver.

Redan inom fyra år kan stora förändringar ske i det svenska klimatet, där temperaturer över 40 grader och extrema skyfall kan bli vanligt återkommande, uppger meteorologen Madeleine Westin till TV4.

– Det kommer inte att se ut så här varje dag under en sommar. Men vi måste vara mentalt förberedda på att det kan hända, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Värsta smällen på 50 år – många husägare drabbas

Gäller att vara redo

Klimatet blir varmare, torkan breder ut sig och vintrarna blir allt kortare. Kring det finns en stor enighet i forskarvärlden.

Utsläppen av växthusgaser är en av de stora orsakerna bakom utvecklingen.

Trenden ser ut att fortsätta och svenska folket och samhällets olika delar behöver göra sig redo för hur mer extremt väder ska hanteras framöver, menar Madeleine Westin.

– Man behöver ha den mentala förberedelsen för att det kan hända. Vad gör jag hemma, på mitt arbete, med min familj, om vi får temperaturer över 40 grader som håller i sig väldigt länge eller skyfallsliknande regn, säger hon till kanalen.

Åska och sol

Den svenska sommaren 2026 har präglats av både sol och åskoväder.

Det dygn med mest åska var den 5 juli, då 6933 blixtregistreringar gjordes, enligt SMHI. Den 30 juli noterades 6731 blixtregistreringar på kallfronter som passerade landets norra delar.

Flest soltimmar under sommarmånaderna har Nordkoster i Bohuslän fått, med preliminärt 909 timmar.

Storlien-Visjövalen i Jämtland har fått minst sol, med preliminärt 334 timmar.

LÄS MER: Trump ringer Putin direkt – dags att få slut på kriget

Foto: Geralt

Text: Redaktionen