Regeringen går fram med kritiserat förslag om snus

2024 02 16

På fredagen meddelar regeringskansliet att man fattat beslut om en lagrådsremiss med förslag om sänkt skatt på snus och samtidigt höjd skatt på cigaretter.

Motiveringen är att man vill se en tydligare återspegling av hälsofaran mellan de två tobaksalternativen.

Konkret innebär det att skatten på tobakssnus sänks med cirka 20 procent, motsvarande cirka tre kronor för en dosa snus i butik.

Skatten för cigaretter höjs med ungefär nio procent.

 – Hälsoeffekterna varierar stort mellan snus och exempelvis cigaretter. Det är mot ljuset av detta fullt rimligt att återspegla den skillnaden även i skattepolitiken så att det mer hälsosamma alternativet blir cirka tre kronor billigare, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2024.

"En katastrof"

Förslaget väckte redan i höstas stor kritik.

Organisationen A non smoking generation kallade det för “en katastrof”.

– Vi behöver hjälpa människor att sluta snusa, inte fler som snusar, sade organisationens generalsekreterare Helen Stjerna till TV4 i september.

Hon utvecklade kritiken i en debattartikel.

–  Forskning visar att statsministern har fel när han lyfter fram snuset som ett sätt att sluta röka. Att ersätta ett nikotinberoende med ett annat kan aldrig kallas att värna folkhälsan, framhöll Helen Stjerna i Sydsvenskan.

"Rakt av osmakligt"

Även tidigare socialminister Lena Hallengren (S) stämde in i kritiken, som även uppmärksammade att Ulf Kristersson deklarerat att statsministerns favroitsnus, Göteborgs Rapé, är svartlistat av Ukraina på grund av att ägaren har kvar verksamheten i Ryssland.

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att du gör reklam för snus. Att du som är Sveriges statsminister dessutom lyfter ett snus som är svartlistat av Ukraina är faktiskt rakt av osmakligt, uttryckte hon i en kommentar.

"Uppmuntrar ingen"

Ulf Kristersson svarade på kritiken.

För Expressen uppgav han att han svarade Göteborgs Rapé eftersom det är den snussort som han använde när han snusade för 30 år sedan.

– Jag uppmuntrar ingen att snusa. Jag tror att det finns tillräckligt många svenskar som har olika favorituppfattningar eller hatuppfattningar om olika snussorter, så jag kunde lika gärna avslöja vad jag själv brukade använda, sade Kristersson.

Foto: Swedish Match Peter Knutson

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen