Regeringen går fram med kritiserat förslag

2023 08 31

Myndigheter och kommuner ska bli skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.

Det meddelar regeringen och SD på en gemensam pressträff.

Förslaget innebär att flera yrkesgrupper kan bli skyldiga att anger papperslösa personer.

På pressträffen meddelar Tidöpartierna att en utredare får i uppdrag att föreslå ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner.

– Utgångspunkten ska vara att våra myndigheter samarbetar med varandra och inte mot varandra.

– Som ett led i detta är det nödvändigt att det finns förutsättningar för ett effektivt informationsutbyte där kommuner och andra myndigheter, inom ramen för sin verksamhet, informerar Migrationsverket eller Polismyndigheten om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

Vissa situationer kan undantas

Förslaget om en anmälningsplikt ska nu utredas.

Maria Malmer Stenergard berättar att det kan bli aktuellt att vissa situationer undantas från informationsplikten.

– Det kan vara situationer där informationsplikten kan strida mot ömmande värden, exempelvis inom vården.

Hård kritik

Tidöpartiernas förslag om en anmälningsplikt har kritiserats kraftigt av flera aktörer.

Tusentals vårdanställda protesterar mot förslaget.

Den nationella sjukvårdskampanjen ”Vi anger inte” startades i mars och har fått stor uppmärksamhet.

Nästan 3 000 vårdarbetare har skrivit under uppropet mot regeringens och SD:s förslag.

– Vi behöver inte fler orimliga krav på oss från politiker. Om lagen ändras, då tänker vi bryta den. Vi anger inte våra patienter, sa en av initiativtagarna till SVT när kampanjen inleddes.

Nio av tio avvisar förslaget

Flera av Sveriges bibliotekarier ställer sig även kritiska mot det nya direktivet.

Fler än nio av tio bibliotekarier avvisar förslaget om en anmälningsplikt.

Det visar en undersökning från fackförbundet DIK.

”Strider mot internationella konventioner”

–  DIK:s bibliotekariemedlemmar har tydligt uttryckt att förslaget om anmälningsplikt bör skrotas. Det strider mot flera internationella konventioner och står dessutom i bjärt kontrast till bibliotekslagen som slår fast att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

– Vi kräver att förslaget i sin helhet omedelbart dras tillbaka, säger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK.

Flera förslag

Här är samtliga nya åtgärder från regeringen och SD som syftar till att stärka arbetet med återvändande och inre utlänningskontroller.

Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet får därför ett utökat uppdrag och ska bland annat:

- göra en översyn av regelverket om inre utlänningskontroller för att förbättra myndigheternas möjligheter att kontrollera personers rätt att vistas i landet,

- ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska för­längas eller avskaffas och om återreseförbud ska kunna bestämmas till längre tid än i dag,

- ta ställning till hur fotografier och fingeravtryck ska kunna användas i utlänningsärenden i större utsträckning och på ett mer effektivt sätt än i dag,

- analysera om dna-analyser ska kunna användas i vissa utlännings­ärenden i identifieringssyfte och lämna förslag på hur en sådan ordning skulle kunna utformas, och

- föreslå ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner för att bland annat stärka arbetet med verkställighet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21nov2025

JUST NU: Ryskt ultimatum på Norge – hotar med ”vedergällning”

2025 11 21

Ryssland ställer ett krav på Norge och hotar med vedergällning.

Europa och väst har slagit Ryssland med kraftiga sanktioner som riktar sig mot flera av landets viktiga näringar och tillgångar.

Sanktionerna slår mot den ryska krigsmakten både på land och till havs.

Norge har infört fiskesanktioner mot två ryska bolag.

– Norge har infört sanktioner mot de ryska fiskeföretagen Norebo och Murman Seafood och förbjuder dem att fiska i landets ekonomiska zon, uppger den ryska nyhetsbyrån Tass.

Ryssland ställer ultimatum

Norges agerande har fått Ryssland att rasa.

– Vi kommer att ta upp frågan om olagliga sanktioner mot ryska företag, i själva verket är detta ett brott från Norges sida mot deras skyldigheter enligt avtalen, säger Vasily Sokolov, i ett uttalande, rapporterar Tass med hänvisning till ryska medier.

Vasily Sokolov är biträdande chef på den ryska federala fiskerimyndigheten, och hotar att man kommer slå tillbaka mot Norge om inte landet backar från fiskesanktionerna.

– Vi ska prata med dem. Om det inte är möjligt att hitta någon ömsesidigt acceptabel lösning, då kommer vi att införa absoluta vedergällningsåtgärder, för att inte tillåta dem att komma in i vår ekonomiska zon, säger han.

LÄS MER: Putins besked till omvärlden – ”Vår främsta uppgift”

Hänvisar till ett avtal från 1970-talet

Den ryske myndighetschefen hänvisar till ett avtal som trädde i kraft under 1970-talet, som reglerar fiskereglerna i de nordliga vattnen som förenar länderna.

Men han ser också ett problem, då betydligt fler ryska fartyg fiskar i de norska vattnen än tvärtom.

– Även om det förstås finns svårigheter just i det faktum att antalet fartyg i norska vatten är större än i våra vatten, säger Vasily Sokolov, enligt nyhetsbyrån.

Norge kommenterar

Norge har sedan tidigare understrukit att samarbete om fisket i Barents hav är viktigt.

Men i nuvarande läge prioriterar Norge samarbetet med övriga Europa och stödet för Ukraina.

– Vi står tillsammans med våra allierade i Europa i vårt svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess beteende gentemot NATO-länder. Reglerna för norska hamnar bestäms av norska myndigheter, framhåller en norsk talespersonen, rapporterar Politico.

LÄS OCKSÅ: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redkationen


21 nov 2025

JUST NU: Stor bojkott inleds i Sverige – mitt i julhandeln

2025 11 21

Julen närmar sig med stormsteg.

Därmed drar julhandeln nu igång på allvar.

Men då meddelar över var tredje svensk att man aktivt kommer att avstå att köpa amerikanska varor inför årets högtid, vilket framgår av en ny Yougov-undersökning som presenteras på fredagen.

Bakgrunden är att nästan hälften av svenskarna, 46 procent, skyller på USA:s president Donald Trump för att det blivit dyrare i Sverige.

Republikanen får till och med skulden för dyr julmust.

Det säger något om hur stort avtryck Trump har gjort när han får skulden för allt från världsekonomin till dyr julmust och skinka. Hans tullpolitik har säkert haft viss påverkan, men om han verkligen förtjänar skulden för hela julbordet låter jag vara osagt, säger Nikolai Kiim, grundare av Presentbolaget, i en kommentar till undersökningen.

36 procent ska bojkotta

Enligt Yougov svarar 36 procent att de kommer att avstå amerikanska varor i jul. Det handlar om såväl julklappar som pynt och livsmedel.

En mindre andel, 17 procent, håller inte med och anser att Trump inte är en bidragande orsak till stigande priser och 6 procent har inte märkt någon skillnad alls.

– Vi ser också ett nytt mönster där internationell politik påverkar svenska vardagsval. När var tredje svensk aktivt undviker amerikanska produkter visar det att konflikter och handelsrelationer börjar speglas i våra inköp även på en så traditionstyngd marknad som julen, säger Nikolai Kiim.

Prognosen: billigare nästa år

Prisutvecklingen i Sverige påverkas dock av betydligt fler faktorer, och sannolikt till större del, än vem som är president i USA. Orsakerna till att exempelvis matpriserna stiger är globala, då bland annat världsmarknadspriser och svaga skördar hela tiden påverkar priserna i butik.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, kan det dock konstateras att maten blivit dyrare. Efter en period med lägre matpriser svängde trenden uppåt igen i oktober och priserna steg med 0,4 procent jämfört med september. 

LÄS MER: Kommunal slår larm om pensionen – berör hundratusentals

Under det senaste året har matpriserna totalt stigit med 3,7 procent.

Sötsaker och glass hör till de varor som blev dyrare i oktober. Även kött och fisk steg något i pris i oktober jämfört med månaden innan, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

I onsdags kunde dock Länsförsäkringar meddela att det väntas bli billigare för svenskarna under 2026. 

– Det ser ljusare ut när stora kostnadsposter som boende, el och mat minskar 2026. Tillsammans med reallöneökningar och skattesänkningar kommer barnfamiljers hushållskassa att stärkas, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar till prognosen.

LÄS MER: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto:  E. Zhyvchik

Text: Redaktionen