Regeringen går fram med kritiserat förslag

2023 08 31

Myndigheter och kommuner ska bli skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.

Det meddelar regeringen och SD på en gemensam pressträff.

Förslaget innebär att flera yrkesgrupper kan bli skyldiga att anger papperslösa personer.

På pressträffen meddelar Tidöpartierna att en utredare får i uppdrag att föreslå ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner.

– Utgångspunkten ska vara att våra myndigheter samarbetar med varandra och inte mot varandra.

– Som ett led i detta är det nödvändigt att det finns förutsättningar för ett effektivt informationsutbyte där kommuner och andra myndigheter, inom ramen för sin verksamhet, informerar Migrationsverket eller Polismyndigheten om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

Vissa situationer kan undantas

Förslaget om en anmälningsplikt ska nu utredas.

Maria Malmer Stenergard berättar att det kan bli aktuellt att vissa situationer undantas från informationsplikten.

– Det kan vara situationer där informationsplikten kan strida mot ömmande värden, exempelvis inom vården.

Hård kritik

Tidöpartiernas förslag om en anmälningsplikt har kritiserats kraftigt av flera aktörer.

Tusentals vårdanställda protesterar mot förslaget.

Den nationella sjukvårdskampanjen ”Vi anger inte” startades i mars och har fått stor uppmärksamhet.

Nästan 3 000 vårdarbetare har skrivit under uppropet mot regeringens och SD:s förslag.

– Vi behöver inte fler orimliga krav på oss från politiker. Om lagen ändras, då tänker vi bryta den. Vi anger inte våra patienter, sa en av initiativtagarna till SVT när kampanjen inleddes.

Nio av tio avvisar förslaget

Flera av Sveriges bibliotekarier ställer sig även kritiska mot det nya direktivet.

Fler än nio av tio bibliotekarier avvisar förslaget om en anmälningsplikt.

Det visar en undersökning från fackförbundet DIK.

”Strider mot internationella konventioner”

–  DIK:s bibliotekariemedlemmar har tydligt uttryckt att förslaget om anmälningsplikt bör skrotas. Det strider mot flera internationella konventioner och står dessutom i bjärt kontrast till bibliotekslagen som slår fast att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

– Vi kräver att förslaget i sin helhet omedelbart dras tillbaka, säger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK.

Flera förslag

Här är samtliga nya åtgärder från regeringen och SD som syftar till att stärka arbetet med återvändande och inre utlänningskontroller.

Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet får därför ett utökat uppdrag och ska bland annat:

- göra en översyn av regelverket om inre utlänningskontroller för att förbättra myndigheternas möjligheter att kontrollera personers rätt att vistas i landet,

- ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska för­längas eller avskaffas och om återreseförbud ska kunna bestämmas till längre tid än i dag,

- ta ställning till hur fotografier och fingeravtryck ska kunna användas i utlänningsärenden i större utsträckning och på ett mer effektivt sätt än i dag,

- analysera om dna-analyser ska kunna användas i vissa utlännings­ärenden i identifieringssyfte och lämna förslag på hur en sådan ordning skulle kunna utformas, och

- föreslå ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner för att bland annat stärka arbetet med verkställighet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 jun 26

UPPMANING: Tanka inte bilen

2026 06 30

Svenska bilister uppmanas att inte tanka sina bilar.

Bränslepriserna har sänkts något efter helgen, men det lönar sig att vänta.

På onsdag väntas prissänkningen synas direkt vid pump.

Liten säkning

Under dagen justeras riktpriset på bemannade stationer ned med 10 öre per liter.

Det innebär att bensin 95 nu kostar 17,09 kronor per liter, medan diesel ligger på 18,79 kronor per liter.

Samtidigt rör sig oljepriset svagt uppåt.

Brentoljan handlas strax under 73 dollar per fat, vilket normalt hade pressat upp pumppriserna.

Ändå väljer drivmedelsbolagen att genomföra en mindre sänkning.

Vänta med att tanka

Trots dagens lilla prissänkning pekar mycket på att det inte är rätt tidpunkt att fylla tanken.

Om man kan bör man alltså avstå.

På onsdag träder regeringens tillfälliga skattesänkning på bensin och diesel i kraft.

– 1 juli sänker vi skatten på bensin och diesel så att prisets sänks med ytterligare 3 kronor vid pump till och med 30 november, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) för drygt en vecka sedan.

Enligt branschaktörer väntas det ge ett tydligt utslag direkt vid pump.

Om marknaden håller sig stabil väntas priserna sjunka med omkring tre kronor per liter.

– I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, sade Elisabeth Svantesson (M), tidigare i våras.

De senaste åtgärderna från regeringen väntas göra att Sverige snart har Europas näst lägsta bensinpris, uppger EFN.

Märkbar skillnad

Skillnaden väntas bli märkbar direkt för vanliga bilister.

För en tank på 30 liter motsvarar den kommande sänkningen en besparing på nästan 100 kronor jämfört med att tanka före förändringen.

Om prognoserna håller kan bensinpriset sjunka till omkring 14,20 kronor per liter och diesel till cirka 15,90 kronor per liter.

För många hushåll handlar det just nu om tajming.

Att tanka idag kan innebära att du betalar flera kronor mer per liter än vad som väntas inom bara några dagar.

Foto: Engin akyurt

Text: Redaktionen


30 juni 2026

Swedbank: Gränsen går vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 06 30

Pengar bidrar till minskad stress och oro och i förlängningen större lycka.

Men enbart upp till en viss gräns.

Och den gränsen går vid en lön på 50 000 kronor. Därefter tycks inte pengar göra människor särskilt lyckligare, enligt en rapport från Swedbank.

John Karsberg är forskare vid Handelshögskolans center för lycka och välmående och har tagit del av studien.

– Lycka är gemenskap, möjligheten att påverka sin egen situation, balans i livet och även framtidstro. Men ett visst mått av pengar kan ju vara en förutsättning för att driva välmående och lycka, säger han till Di.

Hälften missnöjda med lönen

Rapporten, som släpptes i vintras, har återaktualiserats efter att riksdagspartierna de senaste veckorna lagt extra mycket fokus på hushållsekonomi i valrörelsen. Under Almedalsveckan har exempelvis Moderaterna lovat att barnfamiljer ska få upp till 5 000 kronor mer i plånboken om Tidöpartierna får nytt förtroende. Vänsterpartiet har samtidigt lovat en “bebispeng” på 15 000 kronor till nyblivna föräldrar.

Enligt Swedbank är det bara hälften av undersökningens deltagare som är nöjda med sin inkomst. 

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår. En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank. 

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Folk med låga inkomster väljer pengar

Storbanken visar att folk tenderar att välja pengar framför lycka i större utsträckning fram till en lön på 37 000 kronor. Därefter avtar trenden och bryts alltså ännu tydligare vid 50 000 kronor.

Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka på Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm. 

Handelshögskolan har dessutom frågat hur mycket folk skulle kunna tänka sig att betala varje månad för att bli ännu lyckligare, utifrån en tiogradig skala.

Omkring 3 000 kronor var det vanligaste svaret, enligt Di.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Foto D. Husted

Text: Redaktionen