Regeringen går fram med kritiserat förslag

2023 08 31

Myndigheter och kommuner ska bli skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.

Det meddelar regeringen och SD på en gemensam pressträff.

Förslaget innebär att flera yrkesgrupper kan bli skyldiga att anger papperslösa personer.

På pressträffen meddelar Tidöpartierna att en utredare får i uppdrag att föreslå ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner.

– Utgångspunkten ska vara att våra myndigheter samarbetar med varandra och inte mot varandra.

– Som ett led i detta är det nödvändigt att det finns förutsättningar för ett effektivt informationsutbyte där kommuner och andra myndigheter, inom ramen för sin verksamhet, informerar Migrationsverket eller Polismyndigheten om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

Vissa situationer kan undantas

Förslaget om en anmälningsplikt ska nu utredas.

Maria Malmer Stenergard berättar att det kan bli aktuellt att vissa situationer undantas från informationsplikten.

– Det kan vara situationer där informationsplikten kan strida mot ömmande värden, exempelvis inom vården.

Hård kritik

Tidöpartiernas förslag om en anmälningsplikt har kritiserats kraftigt av flera aktörer.

Tusentals vårdanställda protesterar mot förslaget.

Den nationella sjukvårdskampanjen ”Vi anger inte” startades i mars och har fått stor uppmärksamhet.

Nästan 3 000 vårdarbetare har skrivit under uppropet mot regeringens och SD:s förslag.

– Vi behöver inte fler orimliga krav på oss från politiker. Om lagen ändras, då tänker vi bryta den. Vi anger inte våra patienter, sa en av initiativtagarna till SVT när kampanjen inleddes.

Nio av tio avvisar förslaget

Flera av Sveriges bibliotekarier ställer sig även kritiska mot det nya direktivet.

Fler än nio av tio bibliotekarier avvisar förslaget om en anmälningsplikt.

Det visar en undersökning från fackförbundet DIK.

”Strider mot internationella konventioner”

–  DIK:s bibliotekariemedlemmar har tydligt uttryckt att förslaget om anmälningsplikt bör skrotas. Det strider mot flera internationella konventioner och står dessutom i bjärt kontrast till bibliotekslagen som slår fast att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

– Vi kräver att förslaget i sin helhet omedelbart dras tillbaka, säger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK.

Flera förslag

Här är samtliga nya åtgärder från regeringen och SD som syftar till att stärka arbetet med återvändande och inre utlänningskontroller.

Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet får därför ett utökat uppdrag och ska bland annat:

- göra en översyn av regelverket om inre utlänningskontroller för att förbättra myndigheternas möjligheter att kontrollera personers rätt att vistas i landet,

- ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska för­längas eller avskaffas och om återreseförbud ska kunna bestämmas till längre tid än i dag,

- ta ställning till hur fotografier och fingeravtryck ska kunna användas i utlänningsärenden i större utsträckning och på ett mer effektivt sätt än i dag,

- analysera om dna-analyser ska kunna användas i vissa utlännings­ärenden i identifieringssyfte och lämna förslag på hur en sådan ordning skulle kunna utformas, och

- föreslå ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner för att bland annat stärka arbetet med verkställighet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Enormt eldklot – Putins olja står i lågor

2025 11 14

Under natten till fredagen har Ryssland gått till massiv attack mot Ukraina. 

Hundratals drönare och flera missiler har skickats mot huvudstaden Kyiv.

En person har dött och minst 24 har skadats, enligt Kyiv Independent.

Men Ukraina har slagit tillbaka.

I natt har ukrainska drönarattacker riktats mot den ryska hamnstaden Novorossijsk i Krasnodar. En av de största oljeterminalerna i södra Ryssland har träffats och stått i lågor under natten.

Oberoende The Moscow Times beskriver attacken som “massiv” och på sociala medier sprids videoklipp som visar ett enormt eldklot som stiger mot himlen till följd av attacken.

– Detta är oljeterminalen i Novorssisjk efter attacken. Samtidigt attackerar Ryssland bostadshus och energiinfrastruktur, kommenterar Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för motverkande av desinformation, på Telegram.

Mycket viktig byggnad

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter som ska exporteras.

Totalt ingår 30 oljetankar i komplexet som ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

– Det hanterar en betydande del av Rysslands export av råolja från Uralbergen sjövägen, förklarar The Moscow Times.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Ryssland: skjutit ned 66 drönare

Enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 66 drönare över Krasnodar kraj i natt.

Påståendet har inte kunnat bekräftas av västerländska medier.

Den ryska nyhetsbyrån uppger också att ett civilt fartyg i samma hamn träffades i samband med attacken, vilket ska ha skadat tre personer i besättningen.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: X

Text: Redaktionen


Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen