Regeringen drar tillbaka elstöd

2022 12 22

Regeringen bedömer att finansieringsunderlaget för det tilltänkta elstödet till företag inte kommer att godkännas av EU.

Därför drar regeringen tillbaka sitt förslag.

Svenska kraftnät får i uppdrag att ta fram en ny ansökan om en modell för elprisstöd till företag.

–  Svenska kraftnät ska inkomma med sin ansökan till Energimarknadsinspektionen senast den 4 januari 2023, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) på en pressträff enligt Expressen.

Ministern framhåller att frågan är ”oehört prioriterad för regeringen”.

Svenska kraftnät bekräftar

Svenska kraftnät, myndigheten som tagit fram modellen för elprisstödet tillsammans med regeringen, bekräftar Ebba Buschs besked.

– Regeringen har idag meddelat att det beslutade stödet endast kan betalas ut till privatpersoner och ger Svenska kraftnät i uppdrag om att ansöka om ett nytt elstöd för övriga elanvändare, skriver myndigheten och tillägger:

– Svenska kraftnät har tagit del av informationen på regeringens presskonferens men ännu inte mottagit uppdraget i sin helhet. Vi kan för närvarande inte säga vad detta innebär utan behöver tid att analysera uppdraget.

Två nya förslag

Ebba Busch uppger att regeringen i stället jobbar med två parallella förslag på elstöd till företag.

– Det ena är det generella stödet till företag som drabbats av höga elpriset. Det andra är ett mer riktat stöd till elintensiva företag, säger hon enligt Aftonbladet.

Ministern meddelar att regeringen, parallellt med arbetet med det generella stödet till företag, föreslår 2,4 miljarder kronor till elintensiva företag.

Energi- och näringsministern kan inte ge besked om när stödet till företag kommer att betalas ut.

Flaskhalsintäkter

Den 18 augusti gav regeringen Svenska kraftnät i uppdrag att utforma en modell för att använda intäkter från kapacitetsavgifter (flaskhalsintäkter) till att stödja elanvändare ekonomiskt.

– Med uppdraget följde vissa villkor. Bland annat ska stödet ske i överensstämmelse med gällande regelverk som är gemensamt inom EU samt att det i första hand riktas till konsumenter och företag i södra Sverige, sa Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör vid Svenska kraftnät, efter att myndigheten och regeringen presenterat sin modell.

Text: Redaktionen


Kraftigt snöoväder drar in

2026 02 04

SMHI varnar för snöfall.

Vädermyndigheten utfärdar en orange varning – den näst högsta.

Varningen gäller sydöstra Skåne på torsdagen och fredagen.

Men även i södra och mellersta Skåne kommer det att snöa i veckan – och SMHI har utfärdat gula varningar.

Orange varning

Från torsdag kväll drar snöfall med tilltagande intensitet in över sydöstra Skåne och det blir samtidigt rejält blåsigt vilket bland annat kan ge drivbildning och problem i trafiken.

– Ett snöfallsområde rör sig upp söderifrån under natt mot torsdag samtidigt som det är rejält blåsigt med frisk ostlig vind, meddelar vädermyndigheten.

Kan komma 20 centimeter

Enligt SMHI kan det på håll i sydöstra Skåne komma så mycket som 20 centimeter snö.

– Snöfallet ser sen ut att intensifieras under torsdag kväll och upphör först under fredag eftermiddag. Totalt fram till fredag eftermiddag väntas 15-lokalt 20 cm, lokalt mer.

Läs mer: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Även gula varningar

SMHI har även utfärdat gula varningar som gäller i södra och mellersta Skåne.

Där kan det falla mellan fem och 15 centimeter snö.

– Restider kan bli längre på grund av drivbildning, halka, dålig sikt och snörök. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten till väglag och sikt, meddelar SMHI.

Varit isdygn

Under söndagens temperaturdygn höll sig temperaturen under 0,0 grader för samtliga av SMHI:s observationsstationer, vilket innebär att det klassas som ett nationellt isdygn. 

Även måndagens temperaturdygn höll sig på minussidan med ynka -2,3 grader vid Utklippan som högst. 

Ett nationellt isdygn registrerades senast i januari 2024.

– Trenden är sjunkande, eftersom klimatförändringen gör att det blir mildare väder. Det blir oftare plusgrader på kustnära samhällen i södra Sverige oftast, säger meteorologen Per Stenborg till SVT.

Läs mer: Skriker efter personal – behöver 7 000 nya anställda

Foto: JavyGo

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen