Regeringen KU-anmäls

2023 02 20

Vänsterpartiet KU-anmäler energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Det bekräftar V-ledaren Nooshi Dadgostar för SR Ekot.

Beslutet har tagits efter uppgifter om att regeringen förlorat intäkter på flera miljarder kronor från elbolagen under vinter.  Elbolagens övervinster har inte omfördelats till elkunderna, vilket Dagens Nyheter rapporterade om på måndagsmorgonen.

I övriga EU har övervinsterna omfördelas till elkunderna. Sverige sticker därmed ut som det enda land som inte infört ett intäktstak under vinterns kritiska period med skenande elpriser.

EU-förordning

Vid ett krismöte i Bryssel den 30 september enades EU-länderna  ett antal krisåtgärder för att dämpa effekterna av den pågående energikrisen, däribland ett intäktstak för vissa elproducenter. Intäktstaket föreslogs tillämpas med start 1 december 2022. 

I slutet av november meddelade regeringen att förordningens bestämmelser om intäktstaket behöver kompletteras med nationell lagstiftning och att det därför inte är möjligt att tillämpa reglerna i Sverige från och med 1 december 2022 utan som tidigast från 1 mars 2023. 

Fördröjningen innebär en dyr affär för skattebetalarna.

–  Beräkningarna visar att det handlar om missade intäkter på flera miljarder kronor, framhåller DN.

 Energimarknadsinspektionens analytiker Fredrik Beskow bekräftar tidningens slutsats.

– Enbart i januari och februari handlar det om 6,1 miljarder kronor, enligt våra beräkningar. Men det är en grov skattning, säger han till DN.

”Det är orimligt”

Nooshi Dagostar motiverar KU-anmälan av Ebba Busch och Elisabeth Sventesson i en intervju med SR Ekot.

– De försöker beröva hushållen på enorma summor. Att inte använda lagstiftningen utan i stället gynna elbolagen som fått behålla hushållens pengar. Det är helt orimligt, säger hon till radiokanalen.

”Ska tillämpas direkt”

Vidare hävdar Dadgostar att regeringens påståenden om varför EU-förordningen inte kunnat tillämpas under vintern är ”felaktiga".

Regeringen har framhållit att  kompletterande lagstiftning behövs innan vinsttaket implementeras och att  taket även bedöms som en typ av ny skatt.

I Sverige får skatter i regel inte implementeras retroaktivt, därav behövs en kompletterande lagstiftning, enligt regeringen. 

Flera experter dömer dock ut motiveringen.

Mats Tjernberg, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, påpekar att EU-förordningen trädde i kraft redan 8 oktober.

– Det gör att det inte finns någon risk för retroaktivitet. Det är ovanligt att Sverige utmanar EU-rätten på det här sättet, säger han till DN.

Marc Gren, jurist på PWC och tidigare huvudman för punktskatter på finansdepartementet, konstaterar att ”en förordning ska tillämpas direkt” i en intervju med samma tidning.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige först ut – nya regler för alla bilar

2024 05 03

Snart ska så kallad fordonsmärkning bli standard i Sverige.

Det uppger regeringen i dag, torsdag.

Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att analysera och föreslå en fordonsmärkning för lätta fordon – det vill säga personbil och lätt lastbil.

Fordonsmärkningen innebär att fordonets utsläpp ur avgasröret, energiprestanda och utsläpp under hela livscykeln måste redovisas vid försäljning och marknadsföring.

Ska underlätta

Den nya regeln kommer göra det enklare för konsumenter att välja klimatsmarta fordon.

Det framhåller miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

–  En tredjedel av Sveriges utsläpp kommer från inrikes transporter. Det handlar om miljontals ton koldioxidekvivalenter per år som nu snabbt ska ner hela vägen till noll. Och den resan behöver gå snabbt. För att skapa förutsättningar för det inför regeringen nu ytterligare en åtgärd från klimathandlingsplanen, säger hon och tillägger:

– Den nya fordonsmärkningen ska ge konsumenterna möjlighet att göra välinformerade och klimatsmarta val när de köper nya eller begagnade personbilar och lastbilar.

Går ut med datum

Energimyndigheten ska redovisa sitt uppdrag senast 30 oktober 2025.

Myndigheten ska framför allt titta på hur beräkningar av livscykelutsläpp för fordon kan förbättras liksom hur fordonsmärkningen kan utformas på ett lättbegripligt sätt.

Sverige väntas därmed bli först i EU  med fordonsmärkning.

”Glädjande”

Beskedet välkomnas av Gröna Mobilister, en ideell förening som eftersträvar en klimatsmart och miljövänligt transportpolitik.

– Glädjande att regeringen går vidare med miljödeklaration av bilar med livscykelperspektiv. Om Sverige går före är chansen stor att resten av Europa följer efter. I år ska EUs 25 år gamla bilmärkningsdirektiv utvärderas, framhåller Gröna Mobilister i ett inlägg på X.

Foto: Obi - @pixel8propix

Text: Redaktionen

SOMMAREN 2024: Värmebölja på ingång – “inte hänt på sju år”

2024 05 03

Många njuter av att vårvärmen äntligen har kommit till stora delar av Sverige igen.

Lagom till valborgsveckan slog vädret om. På flera håll i landet har temperaturen visat över 20 grader – till och med närmare 25.

I södra Sverige är det dessutom officiellt meteorologisk sommar då dygnstemperaturen varit över tio grader fem dagar i streck nu när vi går in i maj.

– Den meteorologiska sommaren har sedan den 28 april anlänt till en stor del av Götaland, bekräftar meteorologen Caroline Vahlberg på SMHI.

Varmaste prognosen sedan 2017

En vanlig myt är att det inte blir en varm sommar om även maj har varit varmt.

Men det stämmer inte, enligt SVT:s meteorolog Marcus Sjöstedt.

– Ett exempel är 2018. Då var det väldigt varmt i maj och sen fick vi den här rekordvarma sommaren. Man brukar säga att sommarvädret inte har något minne, säger han till tv-kanalen.

Och rekordvarmt kan det mycket väl bli även den här sommaren.

Det förutspår Europacentret för medellånga väderprognoser, ECMWF, vars senaste prognos för årets sommar är den varmaste på hela sju år.

– Prognosen för hela Europa visar en väldigt varm sommar. Det är den varmaste sommarprognosen som gjorts under april månad sedan 2017, säger meteorologen och forskaren Mika Rantanen från Meteorologiska institutet i Finland till Aftonbladet.

Juni och juli bedöms bli varmast

Sverige är enligt nuvarande kartor inget undantag. Det bedöms bli varmt – i snitt en grad mer än normalt, vilket är mer än vad det låter som.

– Med tanke på att vi pratar om hela sommaren är det en betydande avvikelse, säger Mika Rantanen.

Han får medhåll av Per Holmberg från väderinstitutet Storm Geo, som dock är något försiktigare i sina kommentarer.

– Prognosen visar att det kan komma att bli en något varmare juni och juli och en ganska normal augusti, säger han till Expressen.

Båda två påpekar dock att det är långt kvar till sommaren och mycket kan förändras. Per Holmberg uppmanar att inte ta ut något i förskott, bland annat eftersom det inte går att säga var det kommer att bli soligt eller om det blir jämnt utspritt eller koncentrerat till kortare perioder.

Vänder nästa vecka

Fram till sommaren kan åtminstone södra halvan av landet fortsatt ta del av höga temperaturer lite till. På fredagen kan det bli 25 grader i sydvästra Götaland.

Nästa vecka vänder det dock.

– På måndag får Götaland tidvis regn eller skurar, lokalt med åska. I övriga landet molnigt. Temperaturen sjunker lite ytterligare, på dagen från omkring 10 grader i söder ned till omkring 5 grader i Norrland, framhåller Caroline Vahlberg från SMHI.

Foto: J. Ferlic resp T. Sergej 

Text: Redaktionen