Regeringen KU-anmäls
2023 02 20
Vänsterpartiet KU-anmäler energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Det bekräftar V-ledaren Nooshi Dadgostar för SR Ekot.
Beslutet har tagits efter uppgifter om att regeringen förlorat intäkter på flera miljarder kronor från elbolagen under vinter. Elbolagens övervinster har inte omfördelats till elkunderna, vilket Dagens Nyheter rapporterade om på måndagsmorgonen.
I övriga EU har övervinsterna omfördelas till elkunderna. Sverige sticker därmed ut som det enda land som inte infört ett intäktstak under vinterns kritiska period med skenande elpriser.
EU-förordning
Vid ett krismöte i Bryssel den 30 september enades EU-länderna ett antal krisåtgärder för att dämpa effekterna av den pågående energikrisen, däribland ett intäktstak för vissa elproducenter. Intäktstaket föreslogs tillämpas med start 1 december 2022.
I slutet av november meddelade regeringen att förordningens bestämmelser om intäktstaket behöver kompletteras med nationell lagstiftning och att det därför inte är möjligt att tillämpa reglerna i Sverige från och med 1 december 2022 utan som tidigast från 1 mars 2023.
Fördröjningen innebär en dyr affär för skattebetalarna.
– Beräkningarna visar att det handlar om missade intäkter på flera miljarder kronor, framhåller DN.
Energimarknadsinspektionens analytiker Fredrik Beskow bekräftar tidningens slutsats.
– Enbart i januari och februari handlar det om 6,1 miljarder kronor, enligt våra beräkningar. Men det är en grov skattning, säger han till DN.
”Det är orimligt”
Nooshi Dagostar motiverar KU-anmälan av Ebba Busch och Elisabeth Sventesson i en intervju med SR Ekot.
– De försöker beröva hushållen på enorma summor. Att inte använda lagstiftningen utan i stället gynna elbolagen som fått behålla hushållens pengar. Det är helt orimligt, säger hon till radiokanalen.
”Ska tillämpas direkt”
Vidare hävdar Dadgostar att regeringens påståenden om varför EU-förordningen inte kunnat tillämpas under vintern är ”felaktiga".
Regeringen har framhållit att kompletterande lagstiftning behövs innan vinsttaket implementeras och att taket även bedöms som en typ av ny skatt.
I Sverige får skatter i regel inte implementeras retroaktivt, därav behövs en kompletterande lagstiftning, enligt regeringen.
Flera experter dömer dock ut motiveringen.
Mats Tjernberg, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, påpekar att EU-förordningen trädde i kraft redan 8 oktober.
– Det gör att det inte finns någon risk för retroaktivitet. Det är ovanligt att Sverige utmanar EU-rätten på det här sättet, säger han till DN.
Marc Gren, jurist på PWC och tidigare huvudman för punktskatter på finansdepartementet, konstaterar att ”en förordning ska tillämpas direkt” i en intervju med samma tidning.
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet
Text: Redaktionen