Regeringen KU-anmäls

2023 02 20

Vänsterpartiet KU-anmäler energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Det bekräftar V-ledaren Nooshi Dadgostar för SR Ekot.

Beslutet har tagits efter uppgifter om att regeringen förlorat intäkter på flera miljarder kronor från elbolagen under vinter. Elbolagens övervinster har inte omfördelats till elkunderna, vilket Dagens Nyheter rapporterade om på måndagsmorgonen.

I övriga EU har övervinsterna omfördelas till elkunderna. Sverige sticker därmed ut som det enda land som inte infört ett intäktstak under vinterns kritiska period med skenande elpriser.

EU-förordning

Vid ett krismöte i Bryssel den 30 september enades EU-länderna ett antal krisåtgärder för att dämpa effekterna av den pågående energikrisen, däribland ett intäktstak för vissa elproducenter. Intäktstaket föreslogs tillämpas med start 1 december 2022.

I slutet av november meddelade regeringen att förordningens bestämmelser om intäktstaket behöver kompletteras med nationell lagstiftning och att det därför inte är möjligt att tillämpa reglerna i Sverige från och med 1 december 2022 utan som tidigast från 1 mars 2023.

Fördröjningen innebär en dyr affär för skattebetalarna.

– Beräkningarna visar att det handlar om missade intäkter på flera miljarder kronor, framhåller DN.

Energimarknadsinspektionens analytiker Fredrik Beskow bekräftar tidningens slutsats.

– Enbart i januari och februari handlar det om 6,1 miljarder kronor, enligt våra beräkningar. Men det är en grov skattning, säger han till DN.

”Det är orimligt”

Nooshi Dagostar motiverar KU-anmälan av Ebba Busch och Elisabeth Sventesson i en intervju med SR Ekot.

– De försöker beröva hushållen på enorma summor. Att inte använda lagstiftningen utan i stället gynna elbolagen som fått behålla hushållens pengar. Det är helt orimligt, säger hon till radiokanalen.

”Ska tillämpas direkt”

Vidare hävdar Dadgostar att regeringens påståenden om varför EU-förordningen inte kunnat tillämpas under vintern är ”felaktiga".

Regeringen har framhållit att kompletterande lagstiftning behövs innan vinsttaket implementeras och att taket även bedöms som en typ av ny skatt.

I Sverige får skatter i regel inte implementeras retroaktivt, därav behövs en kompletterande lagstiftning, enligt regeringen.

Flera experter dömer dock ut motiveringen.

Mats Tjernberg, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, påpekar att EU-förordningen trädde i kraft redan 8 oktober.

– Det gör att det inte finns någon risk för retroaktivitet. Det är ovanligt att Sverige utmanar EU-rätten på det här sättet, säger han till DN.

Marc Gren, jurist på PWC och tidigare huvudman för punktskatter på finansdepartementet, konstaterar att ”en förordning ska tillämpas direkt” i en intervju med samma tidning.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen