Regeringen KU-anmäls

2023 02 20

Vänsterpartiet KU-anmäler energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Det bekräftar V-ledaren Nooshi Dadgostar för SR Ekot.

Beslutet har tagits efter uppgifter om att regeringen förlorat intäkter på flera miljarder kronor från elbolagen under vinter. Elbolagens övervinster har inte omfördelats till elkunderna, vilket Dagens Nyheter rapporterade om på måndagsmorgonen.

I övriga EU har övervinsterna omfördelas till elkunderna. Sverige sticker därmed ut som det enda land som inte infört ett intäktstak under vinterns kritiska period med skenande elpriser.

EU-förordning

Vid ett krismöte i Bryssel den 30 september enades EU-länderna ett antal krisåtgärder för att dämpa effekterna av den pågående energikrisen, däribland ett intäktstak för vissa elproducenter. Intäktstaket föreslogs tillämpas med start 1 december 2022.

I slutet av november meddelade regeringen att förordningens bestämmelser om intäktstaket behöver kompletteras med nationell lagstiftning och att det därför inte är möjligt att tillämpa reglerna i Sverige från och med 1 december 2022 utan som tidigast från 1 mars 2023.

Fördröjningen innebär en dyr affär för skattebetalarna.

– Beräkningarna visar att det handlar om missade intäkter på flera miljarder kronor, framhåller DN.

Energimarknadsinspektionens analytiker Fredrik Beskow bekräftar tidningens slutsats.

– Enbart i januari och februari handlar det om 6,1 miljarder kronor, enligt våra beräkningar. Men det är en grov skattning, säger han till DN.

”Det är orimligt”

Nooshi Dagostar motiverar KU-anmälan av Ebba Busch och Elisabeth Sventesson i en intervju med SR Ekot.

– De försöker beröva hushållen på enorma summor. Att inte använda lagstiftningen utan i stället gynna elbolagen som fått behålla hushållens pengar. Det är helt orimligt, säger hon till radiokanalen.

”Ska tillämpas direkt”

Vidare hävdar Dadgostar att regeringens påståenden om varför EU-förordningen inte kunnat tillämpas under vintern är ”felaktiga".

Regeringen har framhållit att kompletterande lagstiftning behövs innan vinsttaket implementeras och att taket även bedöms som en typ av ny skatt.

I Sverige får skatter i regel inte implementeras retroaktivt, därav behövs en kompletterande lagstiftning, enligt regeringen.

Flera experter dömer dock ut motiveringen.

Mats Tjernberg, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, påpekar att EU-förordningen trädde i kraft redan 8 oktober.

– Det gör att det inte finns någon risk för retroaktivitet. Det är ovanligt att Sverige utmanar EU-rätten på det här sättet, säger han till DN.

Marc Gren, jurist på PWC och tidigare huvudman för punktskatter på finansdepartementet, konstaterar att ”en förordning ska tillämpas direkt” i en intervju med samma tidning.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen

Danmark har fått nog – ”inte vad vi kom överens om”

2026 01 16

Donald Trumps anspråk på Grönland har skapat stor i Europa.

I veckan åkte den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen till Washington för att möta den amerikanska administrationen.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt deltog också i mötet, där USA representerades av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Olika bild av överenskommelsen

Under mötet gjorde den danske utrikesministern klart att Grönland inte är till salu.

Under de förutsättningarna lades planen att fortsätta samtalen i en gemensamarbetsgrupp.

Men efter mötet har Vita huset fortsatt med uttalanden om ett amerikanskt övertagande av den stora ön som står under det danska kungadömet.

– Det är helt enkelt inte vad vi kom överens om, Jag vet vad vi kom överens om, säger Lars Løkke Rasmussen, till DR.

”Tittat rakt i ögonen”

Den danske utrikesministern är bestört över att överenskommelsen nu inte följs.

– Jag har suttit i rummet och tittat rakt in i ögonen på den amerikanska vicepresidenten och utrikesministern och varit överens om de här sakerna, säger han.

Och Danmark tänker inte delta i några fortsatta samtal om den amerikanska administrationen vägrar att acceptera landets röda linje.

– När mötena börjar, och om det visar sig att amerikanerna ser annorlunda på det, kommer det att bli en väldigt, väldigt kort serie möten, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Moskva hånar hela Europa

Efterfrågar respekt

Den danska utrikesministern menar att länderna kommit överens om att man ser olika på saken, men att de fortsatta diskussionerna ändå skulle respektera den danska markeringen.

– Därför kom vi överens om att komma överens om att vara oense om detta och försöka inleda en dialog på hög nivå med respekt för kungarikets röda linjer, säger Løkke Rasmussen.

Överens om en sak

På en punkt menar Danmarks utrikesminister att man är fortsatt överens.

Säkerhetsläget kräver fortsatt USA:s engagemang i regionen.

– Vi står inför vissa långsiktiga säkerhetsutmaningar, och de måste hanteras, och det kväver ett amerikanskt åtagande, men det kräver inte en amerikansk övertagning av Grönland, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Foto: P. Weaver resp Wikipedia

Text: Redaktionen