Regeringen KU-anmäls

2023 02 20

Det bekräftar V-ledaren Nooshi Dadgostar för SR Ekot.

Beslutet har tagits efter uppgifter om att regeringen förlorat intäkter på flera miljarder kronor från elbolagen under vinter.  Elbolagens övervinster har inte omfördelats till elkunderna, vilket Dagens Nyheter rapporterade om på måndagsmorgonen.

I övriga EU har övervinsterna omfördelas till elkunderna. Sverige sticker därmed ut som det enda land som inte infört ett intäktstak under vinterns kritiska period med skenande elpriser.

EU-förordning

Vid ett krismöte i Bryssel den 30 september enades EU-länderna  ett antal krisåtgärder för att dämpa effekterna av den pågående energikrisen, däribland ett intäktstak för vissa elproducenter. Intäktstaket föreslogs tillämpas med start 1 december 2022. 

I slutet av november meddelade regeringen att förordningens bestämmelser om intäktstaket behöver kompletteras med nationell lagstiftning och att det därför inte är möjligt att tillämpa reglerna i Sverige från och med 1 december 2022 utan som tidigast från 1 mars 2023. 

Fördröjningen innebär en dyr affär för skattebetalarna.

–  Beräkningarna visar att det handlar om missade intäkter på flera miljarder kronor, framhåller DN.

 Energimarknadsinspektionens analytiker Fredrik Beskow bekräftar tidningens slutsats.

– Enbart i januari och februari handlar det om 6,1 miljarder kronor, enligt våra beräkningar. Men det är en grov skattning, säger han till DN.

”Det är orimligt”

Nooshi Dagostar motiverar KU-anmälan av Ebba Busch och Elisabeth Sventesson i en intervju med SR Ekot.

– De försöker beröva hushållen på enorma summor. Att inte använda lagstiftningen utan i stället gynna elbolagen som fått behålla hushållens pengar. Det är helt orimligt, säger hon till radiokanalen.

”Ska tillämpas direkt”

Vidare hävdar Dadgostar att regeringens påståenden om varför EU-förordningen inte kunnat tillämpas under vintern är ”felaktiga".

Regeringen har framhållit att  kompletterande lagstiftning behövs innan vinsttaket implementeras och att  taket även bedöms som en typ av ny skatt.

I Sverige får skatter i regel inte implementeras retroaktivt, därav behövs en kompletterande lagstiftning, enligt regeringen. 

Flera experter dömer dock ut motiveringen.

Mats Tjernberg, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, påpekar att EU-förordningen trädde i kraft redan 8 oktober.

– Det gör att det inte finns någon risk för retroaktivitet. Det är ovanligt att Sverige utmanar EU-rätten på det här sättet, säger han till DN.

Marc Gren, jurist på PWC och tidigare huvudman för punktskatter på finansdepartementet, konstaterar att ”en förordning ska tillämpas direkt” i en intervju med samma tidning.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Åskoväder på gång – flera län pekas ut

2026 06 26

Väderrekord kan slås när de södra delarna av landet får extremt höga temperaturer, enligt flera meteorologer.

Samtidigt visar prognosen att åskoväder kan dra in över flera områden i mellersta och södra Sverige under helgen, enligt elnätsbolaget Ellevio som nu går ut och höjer beredskapen i flera län.

– Ellevio förstärker beredskapen i flera av bolagets nätområden för att snabbt kunna hantera eventuella störningar i strömförsörjningen, uppger bolaget i ett uttalande inför helgen.

Flera län

De områden som pekas ut av elnätsbolaget, och där beredskapen nu höjs, är Värmland, Dalarna, Bergslagen, Skaraborg och Västkusten.

– Ellevios driftcentral följer väderläget löpande och extra resurser finns redo i fält om fel skulle uppstå, framhåller företaget.

Prognosen är ännu osäker och det är oklart om och var åskovädret slår till.

Därför råder elnätsbolaget sina kunder att följa väderutvecklingen och hålla sig uppdaterade via företagets hemsida vid eventuella strömavbrott.

– Vid åska är det bra att dra ur känslig elektronik. Nedfallna ledningar ska alltid betraktas som strömförande och får inte röras eller närmas, råder Ellevio.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

SMHI

SMHI:s prognos visar att det finns risk för åska under helgen. Under morgondagen drar en front fram norrut över landet.

– Längs med fronten väntas skurar som kan vara tidvis kraftiga med åska, uppger väderinstitutet.

– Under söndagen fortsätter fronten med sina skurar norrut upp över Norra Norrland. Samtidigt närmar sig svalare luft långsamt västerifrån, och i samband med det kan det under söndagen även uppstå åskskurar i Götaland och Svealand.

Säkra vid åska

Ellevio ger flera råd för hur svenska folket kan minska risken att skadas eller drabbas av skador på egendom vid åska.

- Kontrollera att jordfelsbrytaren fungerar och se över din elektriska anläggning regelbundet. 

- Dra gärna ut kontakter till hemmets elektriska apparater. Viss elektronisk utrustning kan vara svår att koppla ur. Då finns det så kallade åsk- och överspänningsskydd som kan monteras direkt i vägguttagen eller fast i elcentral. Tänk på att fasta åskskydd måste installeras av en elinstallatör.

- Undvik att använda elektriska apparater under åskväder, till exempel telefoner som är anslutna till laddare eller ett telefonjack.

- Stanna inomhus under åskväder och undvik kontakt med metallföremål eftersom de kan fungera som ledare för elektricitet.

- Bada inte eftersom vattnet leder ström. Vistas heller inte under höga föremål som till exempel träd, stolpar och flaggstänger. Vänta också med att duscha eller bada inomhus.

Källa: Ellevio

Andra läser: ”Aldrig sett något liknande” – Apple slår larm

Foto: M. LaRochelle

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen