Regeringen anklagas för rasprofilering

2023 03 17

Ordningsvakter får utökade befogenheter.

Det har regeringen beslutat.

Ett nytt lagförslag innebär bland annat att ordningsvakter ska få rätt att kroppsvisitera personer för att fastslå deras identitet.

Det ska även ges fler befogenheter, till exempel ska ordningsvakter få transportera vissa omhändertagna personer och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa.

– Nu får vi en modern reglering av ordningsvakterna som både gör det möjligt att använda dem till fler syften och på större geografiska ytor och de kan de spela en ännu större roll för att inte minst hjälpa polisen, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till SVT Nyheter.

Fler ordningsvakter

Den nya lagen ska även underlätta för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter.

– Ordningsvakter ska få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller främja trygghet, framhåller regeringen.

Kritik

Lagförslaget möter stark kritik från flera människorättsorganisationerna – bland annat  Amnesty international och Civil rights defenders. 

– Ordningsvakter har en väldigt kort utbildning som är långt ifrån tillräcklig för att kunna göra det här uppdraget på ett rättssäkert sätt, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil rights defenders till SVT Nyheter.

Rasprofilering

John Sauffer varnar för att regeringens lagändring även riskerar att leda till en ökad diskriminering av medborgare.

Han pekar på de utökade möjligheterna att visitera personer – för att fastställa deras identitet.

Det kan enligt juristen leda till flera fall av rasprofilering.  

– Alltså att man vidtar en sådan här åtgärd – inte utifrån det man misstänker att en person har gjort – utan för den person man är. Det är absolut en risk och handlar om diskriminering i grunden, säger han till tv-kanalen.

Justitieminister Gunnar Strömmer svarar att alla som utövar myndighet mot enskilda inte får ägna sig åt rasprofilering.

– Den principen och reglerna ändras inte med det här förslaget, säger Strömmer.

Foto: R. Simpsons resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen