JUST NU: Regeringen ändrar direktiv – fler flyktingar ska skyddas

2022 04 05

Sverige ska kunna ta emot fler människor som flytt från Ukraina och justerar därför datumet för massflyktsdirektivet.

Det rapporterar Sveriges Radio efter en presskonferens med med migrationsminister Anders Ygeman.

Ändrar datum

Regeringen kommer att göra en viktig justering för att fler människor som har flytt från Ukraina ska kunna få en fristad i Sverige.

Det handlar om en förändring av datumet i det så kallade massflyktsdirektivet.

Skydda tidiga flyktingar

Bakgrunden är att Sverige även vill kunna erbjuda skydd för de som flydde redan när Putinregimen började rusta sina trupper utanför Ukraina.

– Så att de som har kommit till Sverige efter att den ryska upprustningen vid gränsen påbörjade också ska kunna omfattas av massflyktsdirektivet, säger Anders Ygeman enligt SR.

Kommit i kläm

Idag omfattas enbart de ukrainare som flytt från sitt hemland från och med den 24 februari, då invasionen var ett faktum, av direktivet.

De som kom tidigare har hamnat i kläm och har inte kunnat beviljas asyl.

Lättare uppehållstillstånd

Nu meddelar regeringen alltså att datumet kommer att flyttas bak ända till oktober förra året.

På så sätt kommer de som lämnat Ukraina även före invasionen att lättare att få uppehållstillstånd i Sverige.

Strömmen avstannat

Totalt har det hittills flytt 27 954 människor till Sverige från Ukraina, meddelar Migrationsverket i sin officiella statistik. Trots den höga siffran har takten på flyktingströmmen stannat av den senaste tiden.

– Vi har sett att det kommer färre människor den senaste veckan, men det är för tidigt att säga att det är en trend, säger Guna Graufelds, presschef på Migrationsverket, till Svenska Dagbladet.

EU-direktiv

Massflyktsdirektivet är ett direktiv på EU-nivå som sätter upp regler och normer för hur många flyktingar som medlemsländerna minst måste ta emot i samband med massiva tillströmningar.

Till exempel vid krig eller andra situationer som innebär att stora mängder människor flyr samtidigt.

Får gå före i kön

EU aktiverade massflyktsdirektivet i samband med att kriget bröt ut i Ukraina 24 februari 2022. De flyktingar som omfattas av direktivet får därmed samtidigt också gå före andra asylsökande i kön om att få stanna i Sverige.

Syftet med massflyktsdirektivet är att avlasta asylsystemet, framhäver Migrationsverket på myndighetens hemsida.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen