Regeringen agerar mot A-traktorer

2023 06 08

Från och med den sista augusti kommer reglerna ändras för att få köra A-traktor.

Krav på bälte införs, och det får vara max en passagerare per plats.

Beskedet kommer efter att statistiken visar en ökning av antalet olyckor där A-traktorer är inblandade.

– A-traktorn är ett viktigt transportmedel, inte minst för många unga på landsbygden, men vi har sett allvarliga olyckor och det är viktigt att höja trafiksäkerheten, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) till SR.

Sett över regelverket

Det är den tidigare regeringen som gett Transportstyrelsen i uppdrag att se över regelverket när det kommer till A-traktorer.

Under ett sammanträde som ägde rum på torsdagen beslutade regeringen för att gå vidare med flera förslag.

Det innebär att bälte numera måste användas i A-traktorer, och brott mot kravet kan resultera i böter.

Täpper till hålet

Enligt undersökningar från Transportstyrelsen skjutsar ungdomar ofta fler än tre passagerare, trots att baksätet egentligen inte får användas.

Det nya beslutet från regeringen innebär att alla förutom föraren måste sitta på en plats som är avsedd för passagerare.

– A-traktorn är ju ursprungligen en traktor som är ett fordon som har använts i jordbruket men också används för ungdomars mobilitet. Lagstiftningen har helt enkelt inte hängt med. Nu täpper vi till det hålet, fortsätter Carlson.

Senast under veckan

Under veckan har flera olyckor skett som involverat A-traktorer.

Senast under tisdagen fördes tre personer till sjukhus efter att ha ramlat av flaket på en A-traktor.

– Det är någon form av epa- eller A-traktor med personer på flaket som åkt runt på en parkeringsplats. Sedan är det några som ramlat av flaket, meddelade polisens vakthavande befäl Johan Josarp enligt SVT.

En av flera

Olyckan ägde rum på en parkeringsplats och är en av flera under den senaste tiden.

Olyckorna har fått många att mena att åtgärder bör införas angående just A-traktorer.

Foto: H. Nilsson

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag. 

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten. 

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen