Regeringen agerar – kraftig markering mot Ryssland

2023 02 24

Det är inte vilket stödpaket som helst.

Upp till tio stycken Leopard 2-stridsvagnar ingår i paketet, meddelar regeringen på en presskonferens i Boden.

Beslutet beskrivs som en “markering” mot Vladimir Putin och den ryska regimen – på årsdagen då det blodiga anfallskriget inleddes.

– Det är naturligtvis en markering från vår sida gentemot Ryssland, och framför allt Ukraina att vi stöder dem genom att idag presentera ett nytt vapenpaket, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Ytterligare två vapen

Beslutet innebär att Sverige följer andra europeiska länders exempel.

– På Tysklands initiativ och efter diskussioner i det vi kallar för “leopardfamiljen” har vi beslutat att leverera svenska Leopard 2-stridsvagnar också till Ukraina i nära samordning med Tyskland, säger statsminister Ulf Kristersson (M.

Ytterligare två vapen ingår i paketet – luftvärnssystemen Hawk och Iris T.

– Ukraina behöver luftvärnssystem, det är helt avgörande för Ukraina att inte Ryssland får ett luftherravälde över Ukraina. Det är en förmåga vi behöver sörja långsiktigt, kommenterar Pål Jonson.

Följer bland annat Finland

Andra länder som har levererat den omtalade stridsvagnstypen är exempelvis Polen och Finland.

– Tillsammans med andra länders leveranser bidrar det här med den prestationsförmåga som Ukraina behöver för att återta sina egna territorier, sade den finska försvarsministern Mikko Savola enligt Yle.

Stridsvagnarna som Finland skickar är även utbyggda med minröjare. De är inte utrustade med kanoner, men däremot kulspruta.

– Det här är vagnar för främsta ledet, uttryckte Mikko Savola.

Lång diskussion

Diskussionerna om att skicka Leopard 2-stridsvagnar har pågått länge i Europa.

Leveranserna har kompliceras av att stridsvagnarna tillverkats i Tyskland, som haft en central roll i att bevilja exporttillstånd till Ukraina.

Tyskland har dock fattat beslut om att skicka 14 Leopardstridsvagnar till det krigsdrabbade landet.

Sverige har totalt sett bidragit med stödpaket till Ukraina motsvarande ett värde av 10,6 miljarder kronor.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen