Regeringen agerar – kraftig markering mot Ryssland

2023 02 24

Regeringen har idag fattat beslut om ett elfte stödpaket till Ukraina.

Det är inte vilket stödpaket som helst.

Upp till tio stycken Leopard 2-stridsvagnar ingår i paketet, meddelar regeringen på en presskonferens i Boden.

Beslutet beskrivs som en “markering” mot Vladimir Putin och den ryska regimen – på årsdagen då det blodiga anfallskriget inleddes.

– Det är naturligtvis en markering från vår sida gentemot Ryssland, och framför allt Ukraina att vi stöder dem genom att idag presentera ett nytt vapenpaket, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Ytterligare två vapen

Beslutet innebär att Sverige följer andra europeiska länders exempel.

– På Tysklands initiativ och efter diskussioner i det vi kallar för “leopardfamiljen” har vi beslutat att leverera svenska Leopard 2-stridsvagnar också till Ukraina i nära samordning med Tyskland, säger statsminister Ulf Kristersson (M.

Ytterligare två vapen ingår i paketet – luftvärnssystemen Hawk och Iris T.

– Ukraina behöver luftvärnssystem, det är helt avgörande för Ukraina att inte Ryssland får ett luftherravälde över Ukraina. Det är en förmåga vi behöver sörja långsiktigt, kommenterar Pål Jonson.

Följer bland annat Finland

Andra länder som har levererat den omtalade stridsvagnstypen är exempelvis Polen och Finland.

– Tillsammans med andra länders leveranser bidrar det här med den prestationsförmåga som Ukraina behöver för att återta sina egna territorier, sade den finska försvarsministern Mikko Savola enligt Yle.

Stridsvagnarna som Finland skickar är även utbyggda med minröjare. De är inte utrustade med kanoner, men däremot kulspruta.

– Det här är vagnar för främsta ledet, uttryckte Mikko Savola.

Lång diskussion

Diskussionerna om att skicka Leopard 2-stridsvagnar har pågått länge i Europa.

Leveranserna har kompliceras av att stridsvagnarna tillverkats i Tyskland, som haft en central roll i att bevilja exporttillstånd till Ukraina.

Tyskland har dock fattat beslut om att skicka 14 Leopardstridsvagnar till det krigsdrabbade landet.

Sverige har totalt sett bidragit med stödpaket till Ukraina motsvarande ett värde av 10,6 miljarder kronor.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Få alla pengar tillbaka – helt nytt besked för semesterfirare

2025 11 03

En ny dom i EU-domstolen kan bli vägledande även för svenska turister.

Allt började med två polska semesterfirare som bokat ett femstjärnigt all inclusive-hotell i Albanien.

Resan blev dock en stor besvikelse.

Renoveringsarbeten på hotellet pågick hela dagarna och förde ett förskräckligt oväsen, det var långa köer till restaurangen och ibland tog maten slut.

Det blev för mycket för de två polska gästerna.

Turisterna vidtog rättsliga åtgärder för att få tillbaka sina pengar efter att de ansåg att hela semestern blivit förstörd.

Nu har frågan varit ända uppe i EU-domstolen.

Och där slås det fast att resenärerna kan ha rätt till full återbetalning, rapporterar norska Flysmart24 och Din Side.

Kommer inte undan

Om bristerna är så pass allvarliga att resan inte längre tjänar sitt syfte – eller rent objektivt inte längre är intressant för resenären – bör hela paketresan bedömas som felaktig, enligt domstolen.

Det innebär att arrangören inte kan komma undan med att enbart återbetala en del av priset.

– Om det huvudsakliga syftet med en tjänst går förlorat till följd av brister i tjänsten, bör köparen få full återbetalning, säger Thomas Iversen, chef för konsumenträttigheter på norska Konsumentrådet, till DinSide. 

En återbetalning ska enligt det här resonemanget då gälla även om delar av erbjudandet levererades enligt plan.

LÄS OCKSÅ: Glädjebeskedet: “55 000 kronor billigare för husägare”

Uppmaningen: kräv full återbetalning

Anledningarna till en förstörd semester kan vara flera. Ett byggarbete, som i fallet med de polska turisterna, kan vara ett skäl. Att boendet inte matchar annonsen kan vara ett annat.

– Människor som upplever att deras semester blir förstörd bör försöka kräva full återbetalning, konstaterar Thomas Iversen efter EU-beskedet.

Enligt Europadomstolen ska researrangören inte kunna undgå ansvar såvida inte orsakerna till problemen beror på tredje part.

Felen måste också bedömas vara oförutsedda och oundvikliga för att ansvar inte ska kunna utkrävas.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna – men inte för alla

Foto G. Tischler

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Personliga hot” – USA chockar européer

2025 11 03

USA uppges ha riktat personliga hot mot europeiska förhandlare.

Förhandlare som representerar USA ska enligt flera källor ha riktat personliga hot mot förhandlare från flera europeiska länder.

Hoten ska ha framförts i samband med FN-samtal.

Utsatta för personliga hot

Europeiska förhandlare uppges ha hotats i samband med Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s möte i London förra månaden, rapporterar Politico.

IMO har föreslagit att sjöfartens utsläpp ska minska till noll 2050, vilket flera europeiska länder har ställt sig bakom.

Men Trump-administrationen har starkt vänt sig emot förslaget – och enligt flera källor ska USA:s förhandlare ha riktat personliga hot mot sin europeiska motparter.

– Våra förhandlare hade aldrig tidigare sett detta i några internationella samtal, säger en europeisk tjänsteman, enligt tidningen.

– Människor kallades in till USA:s ambassad i London och utsattes för skrämseltaktik, hot om rivna affärskontrakt och hot om att familjemedlemmar kan förlora visum, berättar tjänstemannen.

LÄS OCKSÅ: EU tvärvänder - viktigt besked för Ukraina

Utsattes för starkt tryck

Flera förhandlare ska ha återvänt hem skakade efter mötet.

– Vi fick återkoppling från ett antal personer som var involverade i förhandlingarna om det tryck de utsattes för, säger en annan tjänsteman till tidningen.

De amerikanska förhandlarna ska alltså ha hotat med konsekvenser både för länderna och för tjänstemännen personligen.

Bakgrunden är att president Trump och hans administration har kallat kampen mot global uppvärmning för ett ”lurendrejeri” och bland annat motsatt sig skatter på utsläpp inom handelssjöfarten.

USA har också öppet sagt att man utöver tullar och hamnavgifter kan överväga ”sanktioner mot tjänstemän som sponsrar aktivistdriven klimatpolitik”.

Det har tidigare rapporterats att bland annat Norge har utsatts för direkta hot i samband med förhandlingarna.

Efter förhandlingarna ledde en omröstning till beslutet att skjuta upp den föreslagna utsläppsskatten i ett år, vilket ses som en framgång för Trump-administrationens linje.

LÄS OCKSÅ: Nya missiler till Ukraina - ska slå till i Ryssland

Foto: G Skidmore samt European Parliament

Text: Redaktionen