Regeringen agerar – kraftig markering mot Ryssland

2023 02 24

Regeringen har idag fattat beslut om ett elfte stödpaket till Ukraina.

Det är inte vilket stödpaket som helst.

Upp till tio stycken Leopard 2-stridsvagnar ingår i paketet, meddelar regeringen på en presskonferens i Boden.

Beslutet beskrivs som en “markering” mot Vladimir Putin och den ryska regimen – på årsdagen då det blodiga anfallskriget inleddes.

– Det är naturligtvis en markering från vår sida gentemot Ryssland, och framför allt Ukraina att vi stöder dem genom att idag presentera ett nytt vapenpaket, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Ytterligare två vapen

Beslutet innebär att Sverige följer andra europeiska länders exempel.

– På Tysklands initiativ och efter diskussioner i det vi kallar för “leopardfamiljen” har vi beslutat att leverera svenska Leopard 2-stridsvagnar också till Ukraina i nära samordning med Tyskland, säger statsminister Ulf Kristersson (M.

Ytterligare två vapen ingår i paketet – luftvärnssystemen Hawk och Iris T.

Ukraina behöver luftvärnssystem, det är helt avgörande för Ukraina att inte Ryssland får ett luftherravälde över Ukraina. Det är en förmåga vi behöver sörja långsiktigt, kommenterar Pål Jonson.

Följer bland annat Finland

Andra länder som har levererat den omtalade stridsvagnstypen är exempelvis Polen och Finland.

– Tillsammans med andra länders leveranser bidrar det här med den prestationsförmåga som Ukraina behöver för att återta sina egna territorier, sade den finska försvarsministern Mikko Savola enligt Yle.

Stridsvagnarna som Finland skickar är även utbyggda med minröjare. De är inte utrustade med kanoner, men däremot kulspruta.

– Det här är vagnar för främsta ledet, uttryckte Mikko Savola.

Lång diskussion

Diskussionerna om att skicka Leopard 2-stridsvagnar har pågått länge i Europa.

Leveranserna har kompliceras av att stridsvagnarna tillverkats i Tyskland, som haft en central roll i att bevilja exporttillstånd till Ukraina.

Tyskland har dock fattat beslut om att skicka 14 Leopardstridsvagnar till det krigsdrabbade landet.

Sverige har totalt sett bidragit med stödpaket till Ukraina motsvarande ett värde av 10,6 miljarder kronor.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen