Regeringen agerar efter historisk prisökning

2023 03 15

Regeringen kommer att kalla upp matjättarna för diskussion om de höga matpriserna.

Det uppger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i dag, onsdag, rapporterar TV4 med hänvisning till nyhetsbyrån TT.

I dag äger Ica, Axfood och Coop drygt 90 procent av den svenska marknaden. Ica är den klart största aktören och äger över 50 procent av marknaden.

Historisk prisökning

Finansministerns besked kommer efter den senaste inflationssiffran från Statistikmyndigheten, SCB.

Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har stigit med 20,95 procent det senaste året.

Det visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI).

En historisk ökning.

– Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket på ett år i Sverige, framhåller Statistikmyndigheten.

–  Under 1970- och 80-talen ökade livsmedelspriserna också mycket, men inte lika snabbt som de gör nu. Vi får gå tillbaka till 1951 för att hitta den senaste tolvmånadersperioden då matpriserna ökade med över 20 procent, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB.

Bred prisökning

Den kraftiga prisökningen är utbredd, men några produkter sticker ut ur mängden.

Fetter, ägg och mejeriprodukter har alla stigit med över 30 procent i pris det senaste året.

Sett till enskilda produkter sticker däremot ett par varor i grönsakshyllan ut.

– Priserna på purjolök och blomkål har stigit med nästa 80 procent det senaste året, berättar John Eliasson.

Månadsökning på nästan 50 procent

Under februari hittades även de största prisökningarna i butikernas grönsaksavdelningar.

–  Priserna på grönsaker brukar stiga i februari, men inte så här mycket. Till exempel gick priset på blomkål upp med 48 procent i februari jämfört med januari. Tomater ökade med närmare 38 procent och paprika med nästan 34 procent, säger John Eliasson.

Totalt  steg priset på livsmedel och alkoholfria drycker med 2,74 procent i februari jämfört med föregående månad, uppger SCB.

En enda vara har sjunkit i pris

Den som vill göra ett klipp i matbutiken får leta länge.

Men det finns faktiskt en matvara som har sjunkit i pris det senaste året.

Priset på salladskål har sjunkit med 1,5 procent de senaste tolv månaderna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”De övar på att invadera” – nytt krig på väg

2026 08 05

Nya satellitbilder från en avlägsen öken indikerar att ett nytt krig kan drabba världen.

Bilderna, som publicerats av brittiska The Telegraph, visar hur Kina förbereder en invasion av Taiwan.

Replikor av viktiga taiwanesiska byggnader och en korrekt reproduktion av vägarna som omger presidentpalatset i huvudstaden Taipei har byggts upp i öknen i provinsen Xinjiang i nordöstra Kina.

Dessutom visar bilderna modeller av japanska övervakningsplan samt amerikanska hangarfartyg, krigsfartyg och stridsflygplan. Bland annat noteras en fullskalig 3D-kopia av en amerikansk jagare av Arleigh Burke-klassen – fartyg som USA bland annat använder i kriget mot Iran.

Syftet med kopiorna är otvetydigt, uppger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.

– De övar på att invadera Taiwan, säger han till DR.

Experten beskriver bilderna som en tydlig signal till omvärlden.

– Kineserna vill visa att de tar frågan på så stort allvar att de också planerar för den, säger han.

ANDRA LÄSER: Trumps stöd rasar i USA

”En del av Kinas taktik”

Den kinesiska regimen ser det demokratiska Taiwan som en del av Kina och har hotat att "återta" ön med militära medel. 

USA har i sin tur levererat vapen till Taiwan och har lovat att försvara ön.

I USA:s nya nationella försvarsstrategi fastslås det att ”USA ska ”förhindra att någon, däribland Kina, ska kunna dominera oss eller våra allierade”. Det konstateras även att USA ska verka för att avskräcka Kina från att dominera Stilla havsområdet.

En kinesisk invasion skulle således kunna utlösa ett krig mellan stormakterna, vilket även replikorna på de amerikanska krigsfartygen och stridsflygplanen indikerar.  

– Det är en del av Kinas taktik för att förbereda sig för ett krig mot Taiwan – och mot USA om de kommer till undsättning, skriver The Telegraph i sin granskning.

LÄS OCKSÅ: Svenskt rymdbolag i konkurs

Foto: hosnysalah

Text: Redaktionen

05 aug 26

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Bilsemestern i Europa kan bli en dyr historia för svenska bilister.

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

  • Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
  • Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
  • Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
  • Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
  • Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
  • Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
  • Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
  • Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
  • Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
  • Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
  • Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
  • Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
  • Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen