Regeringen agerar efter historisk prisökning

2023 03 15

Regeringen kommer att kalla upp matjättarna för diskussion om de höga matpriserna.

Det uppger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i dag, onsdag, rapporterar TV4 med hänvisning till nyhetsbyrån TT.

I dag äger Ica, Axfood och Coop drygt 90 procent av den svenska marknaden. Ica är den klart största aktören och äger över 50 procent av marknaden.

Historisk prisökning

Finansministerns besked kommer efter den senaste inflationssiffran från Statistikmyndigheten, SCB.

Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har stigit med 20,95 procent det senaste året.

Det visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI).

En historisk ökning.

– Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket på ett år i Sverige, framhåller Statistikmyndigheten.

– Under 1970- och 80-talen ökade livsmedelspriserna också mycket, men inte lika snabbt som de gör nu. Vi får gå tillbaka till 1951 för att hitta den senaste tolvmånadersperioden då matpriserna ökade med över 20 procent, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB.

Bred prisökning

Den kraftiga prisökningen är utbredd, men några produkter sticker ut ur mängden.

Fetter, ägg och mejeriprodukter har alla stigit med över 30 procent i pris det senaste året.

Sett till enskilda produkter sticker däremot ett par varor i grönsakshyllan ut.

– Priserna på purjolök och blomkål har stigit med nästa 80 procent det senaste året, berättar John Eliasson.

Månadsökning på nästan 50 procent

Under februari hittades även de största prisökningarna i butikernas grönsaksavdelningar.

– Priserna på grönsaker brukar stiga i februari, men inte så här mycket. Till exempel gick priset på blomkål upp med 48 procent i februari jämfört med januari. Tomater ökade med närmare 38 procent och paprika med nästan 34 procent, säger John Eliasson.

Totalt steg priset på livsmedel och alkoholfria drycker med 2,74 procent i februari jämfört med föregående månad, uppger SCB.

En enda vara har sjunkit i pris

Den som vill göra ett klipp i matbutiken får leta länge.

Men det finns faktiskt en matvara som har sjunkit i pris det senaste året.

Priset på salladskål har sjunkit med 1,5 procent de senaste tolv månaderna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen