Regeringen agerar efter historisk prisökning

2023 03 15

Det uppger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i dag, onsdag, rapporterar TV4 med hänvisning till nyhetsbyrån TT.

I dag äger Ica, Axfood och Coop drygt 90 procent av den svenska marknaden. Ica är den klart största aktören och äger över 50 procent av marknaden.

Historisk prisökning

Finansministerns besked kommer efter den senaste inflationssiffran från Statistikmyndigheten, SCB.

Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har stigit med 20,95 procent det senaste året.

Det visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI).

En historisk ökning.

– Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket på ett år i Sverige, framhåller Statistikmyndigheten.

–  Under 1970- och 80-talen ökade livsmedelspriserna också mycket, men inte lika snabbt som de gör nu. Vi får gå tillbaka till 1951 för att hitta den senaste tolvmånadersperioden då matpriserna ökade med över 20 procent, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB.

Bred prisökning

Den kraftiga prisökningen är utbredd, men några produkter sticker ut ur mängden.

Fetter, ägg och mejeriprodukter har alla stigit med över 30 procent i pris det senaste året.

Sett till enskilda produkter sticker däremot ett par varor i grönsakshyllan ut.

– Priserna på purjolök och blomkål har stigit med nästa 80 procent det senaste året, berättar John Eliasson.

Månadsökning på nästan 50 procent

Under februari hittades även de största prisökningarna i butikernas grönsaksavdelningar.

–  Priserna på grönsaker brukar stiga i februari, men inte så här mycket. Till exempel gick priset på blomkål upp med 48 procent i februari jämfört med januari. Tomater ökade med närmare 38 procent och paprika med nästan 34 procent, säger John Eliasson.

Totalt  steg priset på livsmedel och alkoholfria drycker med 2,74 procent i februari jämfört med föregående månad, uppger SCB.

En enda vara har sjunkit i pris

Den som vill göra ett klipp i matbutiken får leta länge.

Men det finns faktiskt en matvara som har sjunkit i pris det senaste året.

Priset på salladskål har sjunkit med 1,5 procent de senaste tolv månaderna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen