Regeringen agerar efter historisk prisökning

2023 03 15

Regeringen kommer att kalla upp matjättarna för diskussion om de höga matpriserna.

Det uppger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i dag, onsdag, rapporterar TV4 med hänvisning till nyhetsbyrån TT.

I dag äger Ica, Axfood och Coop drygt 90 procent av den svenska marknaden. Ica är den klart största aktören och äger över 50 procent av marknaden.

Historisk prisökning

Finansministerns besked kommer efter den senaste inflationssiffran från Statistikmyndigheten, SCB.

Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har stigit med 20,95 procent det senaste året.

Det visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI).

En historisk ökning.

– Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket på ett år i Sverige, framhåller Statistikmyndigheten.

– Under 1970- och 80-talen ökade livsmedelspriserna också mycket, men inte lika snabbt som de gör nu. Vi får gå tillbaka till 1951 för att hitta den senaste tolvmånadersperioden då matpriserna ökade med över 20 procent, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB.

Bred prisökning

Den kraftiga prisökningen är utbredd, men några produkter sticker ut ur mängden.

Fetter, ägg och mejeriprodukter har alla stigit med över 30 procent i pris det senaste året.

Sett till enskilda produkter sticker däremot ett par varor i grönsakshyllan ut.

– Priserna på purjolök och blomkål har stigit med nästa 80 procent det senaste året, berättar John Eliasson.

Månadsökning på nästan 50 procent

Under februari hittades även de största prisökningarna i butikernas grönsaksavdelningar.

– Priserna på grönsaker brukar stiga i februari, men inte så här mycket. Till exempel gick priset på blomkål upp med 48 procent i februari jämfört med januari. Tomater ökade med närmare 38 procent och paprika med nästan 34 procent, säger John Eliasson.

Totalt steg priset på livsmedel och alkoholfria drycker med 2,74 procent i februari jämfört med föregående månad, uppger SCB.

En enda vara har sjunkit i pris

Den som vill göra ett klipp i matbutiken får leta länge.

Men det finns faktiskt en matvara som har sjunkit i pris det senaste året.

Priset på salladskål har sjunkit med 1,5 procent de senaste tolv månaderna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen