REGERINGEN: “Reell risk för bortkoppling”

2022 12 21

Det var beskedet som energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) idag gav på en presskonferens tillsammans med Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

Enligt regeringen minskar elpriserna, men betonar samtidigt att svenska folket måste vara beredda på att det är ett osäkert läge.

– Det är viktigt att informera om en energikris om det värsta skulle hända, säger Ebba Busch på pressträffen och tillägger:

– Januari och februari är alltid utmanande och nu har vi en situation med reell risk för bortkoppling.

Uppmaning till folket

På presskonferensen uppmanade regeringen också befolkningen att förbereda sig på kris genom att se över sin personliga beredskap. 

Anledningen är som bekant risken för planerade strömavbrott under elkrisen. I värsta fall vet man inte när elen försvinner eller när den kommer tillbaka, framhåller ministrarna vid podiet.

– Terrängen är ospårad. Vi vet inte exakt hur ett strömavbrott gestaltar sig, säger Carl-Oskar Bohlin enligt Aftonbladet.

Han framhåller att det inte är fel att vara beredd på det värsta.

– Detta är inte ett försök att vara alarmistisk. Vi gör allt vi kan för att det inte ska bli så, men det är svårt att förbereda sig i efterhand, säger ministern.

Ministerns checklista

Carl-Oskar Bohlin listade en rad olika förslag på vad svenska folket bör sätta på sin checklista vid händelse av strömavbrott.

- Ha en vevradio till hands och lyssna på P4.

- Tappa upp vatten, antingen i badkaret eller i spannar.

- Välj ut ett specifikt rum familjen kan vistas i där det är bäst förutsättningar att behålla värmen.

- Dra ut sladden ur strömförbrukande apparatur så att det är lättare att fasa in hushåll på elnät igen.

Ministern tipsar även om att förbereda stormkök, bränsle, sovsäck och mat som inte förfars.

Behöver spara el

För knappt två veckor sedan uppmanade statsminister Ulf Kristersson (M) svenska hushåll att pressa ner de höga priserna och minska risken för tillfällig bortkoppling från elnätet.

– Nu är det tid för att stötta, kraftsamla och spara, för att ta oss igenom en tid som är utomordentligt ansträngd, sade Kristersson.

– Läger är relativt akut, kompletterade arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L).

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen