JUST NU: Redo att driva SAS i konkurs

2022 07 01

Hundratals SAS-piloter kan gå ut i strejk.

Enligt flygbolaget kan en pilotstrejk krossa SAS ekonomiskt.

Det norska SAS-pilotförbundet konstaterar att man är beredda på att en strejk kommer att kosta.

Så pass mycket att SAS kan få gå i konkurs.

– Vi är upptryckta i ett hörn med ryggen mot väggen och har inga andra alternativ nu, säger Roger Klokset, ledare för det norska SAS-pilotförbundet, till VG.

Semesterplaner i fara

Om förhandlingarna mellan SAS och pilotfacket inte når en överenskommelse innan midnatt på fredag kan 900  piloter gå ut i strejk.

SAS har tidigare uppgett att en omfattande pilotstrejk kan påverka drygt 30 000 resenärer dagligen.

Roger Klokset framhäver att pilotfacket vill undvika ett sådant scenario, men konstaterar att piloterna inte har något val.

– Som SAS-piloter lägger vi vår yrkesstolthet i att få människor säkert och väl dit de ska. Det här är raka motsatsen, och det gör mycket ont. Om vi hade haft ett annat val skulle vi aldrig gjort detta.

”Fullständigt förödande”

SAS vd Anko van der Werff kallar en potentiell strejk för ”fullständigt förödande”, rapporterar VG.

Enligt SAS-chefen skulle det kort och gott innebära att flygbolaget går i konkurs.

En utveckling som pilotfacket är redo för.

– Ja, utan tvekan. Om företaget misslyckas med att förhålla sig till den skandinaviska modellen anser vi att det är en aktör som inte har rätt till att fortsätta, säger Roger Klokset till VG.

 Bakgrund

Istället för att ta in de 560 piloter som blev uppsagda under pandemin har SAS använt sig av piloter från två nya dotterbolag: SAS Link och SAS Connect.

Dessa har sämre villkor än piloterna i SAS, enligt pilotfacket, eftersom bolagen inte är bundna av samma kollektivavtal som SAS.

– Vi anser att det är ett skamlöst brott mot den skandinaviska modellen. Det står vi för. Och det är det som gör att vi är villiga att betala ett dyrt pris, konstaterar Roger Klokset.

Foto: SAS Group

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen