Rätt av Lena Hallengren (S) – Men trist för Dambergs (S) anhängare

2021 09 23

Partiledarkandidater kan falla omkull i slutspurten och då är det en klar fördel om det finns andra toppkandidater att välja bland.

Mikael Damberg, Ardalan Shekarabi – ja toppkandidat efter toppkandidat har redan meddelat att de inte ställer upp som partiledarkandidat och för deras supporterskaror i partiet är deras nej naturligtvis en trist nyhet. Det handlar inte bara om partiledarfrågan idag, utan det är även ett signalvärde för framtiden.

Duckar Barometern

Den populära socialministern Lena Hallengren från Kalmar ger dock ett lite annorlunda svar när Kalmartidningen Barometern idag pressade henne på ett besked om huruvida hon kan tänka sig att bli ny partiledare.

”Lena Hallengren duckar frågan om partiledarkandidatur”, lyder Barometerns rubrik som publicerades för en liten stund sedan.

Ökar som en raket

Socialministern vars popularitet ökat som en raket i ministrarnas förtroendemätningar vill vare sig svara ja eller nej på frågan om om kan tänka sig att bli ny partiordförande för S, rapporterar Barometern.

– Den frågan är i dag hypotetisk och teoretisk. Magdalena Andersson är en fantastisk kandidat, säger Lena Hallengren till Barometern.

ANALYS

Lena Hallengren (S) framstår nu som det enda heta alternativet vid sidan om Magdalena Andersson (S) eftersom de andra toppkandidater på eget initiativ tagit sig själva ur kampen trots att nomineringsprocessen inte ens kommit halvvägs.

Skandaler och affärer

I processen att välja ny partiledare är det åtminstone i internationella sammanhang inte ovanligt att kandidater som tidvis ser starka ut plötsligt hamnar i olika typer av skandaler eller affärer och därmed tvingas kasta in handduken.

I ett sådant läge är det negativt för partiet om alla andra kandidater hoppat av. Lena Hallengren ger det perfekta svaret – hon hyllar Magdalena Andersson men sänker för den skulle inte sina egna möjligheter.

Hennes agerande gynnar enligt min bedömning partiet. För att helhjärtat ställa sig bakom en annan kandidat behöver man inte samtidigt säga nej till sin egen tillgänglighet för partiet.

Hallengren hetaste alternativet

Det är inte sannolikt att Magdalena Andersson faller på målsnöret – men om hon gör det så är Lena Hallengren den hetaste kandidaten att ta över Socialdemokraterna.

I ett sådan läge är det även möjligt att någon av de kandidater som redan meddelat ett nej kan komma att ändra sig och plötsligt vara tillgängliga igen. Men då är deras momentum försvagat.

Foto: Lena Hallengren, FB

[yop_poll id="607"]

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen